Riksarkivet i Härnösand

I Saltvik, på en högt belägen plats norr om Härnösand, ligger nya Riksarkivet. En stor och viktig byggnad, väl synlig från håll och med utsikt över Älandsfjärden. Här ska runt hundra personer arbeta sida vid sida med 258 000 hyllmeter arkiv.

– Vår vision handlar om det tidlösa, säger Pontus Eriksson, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom. Långsiktighet och öppenhet är värdeord för projektet. Vi skapade därför en tidlös form där vi dockar ihop arkivdelen med en kontorsbyggnad. Byggnaderna möter varandra i ett atrium och i en öppen besöksdel.

Historisk plats modellerad i 3D

Den utvändiga gestaltningen av Riksarkivet i Härnösand ger en klassisk byggnad men i modern tappning. Att arkivdelen är i betong har flera orsaker – bland annat hög säkerhetsklassning som brandkrav och inomhusklimat. Men också att arkivet ska möjliggöra för expansion och hålla över tid.

– Det är en väldigt stor byggnad som passas in i ett sluttande naturlandskap, berättar landskapsarkitekt Jenny Söderling. För att få den att landa fint och hållbart jobbade vi med 3D-modellering i gestaltningsprocessen.

Stora ingjutna stenar från trakten flörtar med Höga kustens röda klippor

Höga kusten och den röda graniten

I betongen gjuts Ångermanlands röda landskapssten in, Nordingrågraniten. Det röda syns på avstånd och navigerar besökaren rätt. Landskapet runtom fångas upp i samspelet mellan byggnaden och naturen, både i fasaderna och i repetitiva mönster i marken.

– Vi ville fånga upp naturen och det som finns på platsen idag, säger Jenny. Därför använde vi oregelbundet placerade stenhällar i marken som ger känslan av att naturen bryter sig upp och igenom på olika platser, utöver de annars strikta delarna.

Trä och grönska mjukar upp

I kontrast till arkivbyggnaden i betong är kontorsdelen i trä, både in- och utvändigt. Den bastanta träfasaden av limträpanel får liknande röda toner som arkivdelen.

– Tengbom har verkligen tagit med våra naturvärden, säger Håkan Viklund, projektledare på Riksarkivet. Vi är ett trä-län som exporterar mycket trä. De har också fått med Höga kusten och vår landskapssten Nordingrågraniten i gestaltningen. Det blir ett landmärke både för Härnösand och för länet.

Exteriört finns en variation i naturen och växtligheten, och grönområdet runt byggnaden ska efterlikna naturen. Regnbäddar – gröna, mjuka platser – som ska ta hand om regnvattnet bryter av mot de hårdare ytorna där tung trafik för leveranser och transporter kommer passera. Ett lager stenmjöl och grus mjukar upp parkeringen.

Klimatsmart och högteknologisk i Riksarkivet

Solceller, sedumtak och målet att certifiera Riksarkivet enligt Miljöbyggnad Guld är delar av hållbarhetsambitionerna. Högteknologiska lösningar säkrar inomhusklimat och brandsäkerhet. Även Skatteverket ska husera i de nya lokalerna, två myndigheter ska flexibelt kunna arbeta under samma tak.

– Det här är en effekt efter pandemin. Många myndigheter ser i dag över sina ytor för att anpassa dem till hybridmöten, hybridarbetsplatser, och att kunna erbjuda hemarbete, säger Håkan Viklund. Själv tycker jag det är roligt att man kan ses fysiskt, och det skapar ju verkligen Tengbom för oss.

Demokratisk minnesbank

Ett arkiv kan i dag ses som gammalmodigt. Samlar vi verkligen papper fortfarande? Men genom grundlagen är arkiven en viktig del i svenska medborgares möjlighet till insyn, och att tillgängliggöra och digitalisera material bidrar till forskning och utveckling.

– I dagens tidevarv där demokratin sätts på prov på många håll i världen är ett arkiv en demokratisk institution, säger Pontus Eriksson. Här finns världen bevarad – som en del av det demokratiska samhället.