Omgivningen påverkar din hälsa mer än generna

Rummen vi vistas i färgar vårt mående. Faktum är att våra fysiska och sociala miljöer gör större inverkan än både gener och beteenden. Vi har länge pratat om hållbarhet ur miljöperspektiv – nu är det dags att göra hälsofrågan lika självklar.

Vi befinner oss i ett undantagstillstånd där många av oss jobbar hemifrån. Social distancing, karantän och tomma gator. Ingen vet hur länge det kommer att pågå. Mitt i all osäkerhet blir det kanske extra tydligt hur mycket vi faktiskt påverkas av vår omgivning.

Under våren kommer Tengboms fokus vara just hälsa och välmående. Hur kan vi under rådande omständigheter må så bra som möjligt? Och vad har arkitekturen för koppling till vårt fysiska och psykiska mående? Vi inleder med hållbarhetsexperten Sue Clarks take på ämnet.

Sue Clark, hållbarhetsexpert

Jag står nedsänkt i ett stenblock. Den oregelbundna klippformationen omringar mig som en enorm bergssal. Ovanför mig svävar en stor cirkel djupröd koppar, strax under silar dagsljuset in genom tunna gluggar. Synen fyller mina sinnen. Det är till hälften en kyrka, till hälften en gruva, och jag vet i stunden inte varför – men mina ögon fylls av tårar.

Samma sak händer varje gång jag besöker Tempelplatsens kyrka i Helsingfors. Jag gråter varje gång. Inte av lycka, inte av sorg. Jag drabbas av miljön på ett plan jag inte kunnat förklara. Det här är kraften som arkitektur besitter; den kan provocera fram en rent känslomässig och fysisk respons. Och det är just detta faktum vi kan använda oss av; med arkitektur kan vi inte bara skapa upplevelser utan också förbättra den fysiska och psykiska hälsan.

Potentialen i vår fysiska miljö

Kanske känner du igen dig – kanske inte. Men något har vi alla gemensamt; vår omgivning har större inverkan på oss än vad vi kanske tror. Hur vi mår beror till 57 procent på våra fysiska och sociala miljöer (enligt WHO och Centers for Disease Control and Prevention). Vårt beteende har i sin tur 17 procents inverkan på vår hälsa medan genetik bara står för 10 procent.

För oss arkitekter är 57 en siffra med oerhörd potential.

Att vi drabbas så hårt av vår omgivning är både fascinerande och lite läskigt. Men för oss arkitekter är 57 en siffra med oerhörd potential. Som hållbarhetsexpert ser jag enorma möjligheter att inte bara skapa ett funktionellt, tryggt samhälle – utan ett som faktiskt gör oss friskare.

Ljusexponering kan förebygga cancer

En viktig friskfaktor är kopplad till solen. Dagsljus är inte bara härligt – ny forskning visar att det i själva verket är livsviktigt. Hur mycket dagsljus vi exponeras för styr i hög grad inte bara vakenheten utan vår sömnkvalitet senare på dygnet. Sömnen påverkar i sin tur risken att drabbas av allvarliga sjukdomar; det finns bland annat studier som tyder på en koppling mellan sömnbrist och ökad risk för fetma, diabetes och bröstcancer. Genom att skapa miljöer med bra ljusinsläpp kan vi med andra ord förebygga risken för cancer. Det här är bara ett av flera exempel som på sikt kan göra enorm skillnad.

Vi arkitekter har en viktig roll att axla

Som arkitekter, inredningsarkitekter och stadsplanerare har vi inte bara makten att utforma samhället ur ett miljöperspektiv. Att integrera social hållbarhet i design och utformning är bland det viktigaste vi kan göra – och det kan vi börja med genom hälsofrågan. Här har vi har gott om forskning att luta oss mot; vi är byggda för att röra på oss men är ett av de mest stillasittande länderna i Europa. Vi stressar ner i naturliga miljöer men spenderar inte sällan åtta timmar om dagen i kontorslandskap. Dagsljus och naturutsikt gör oss enligt forskning i snitt 18 procent mer produktiva, medan buller orsakar nedsatt koncentration, störd sömn och stressreaktioner – vilket ger effekter på både hjärnan och kroppen.

I det lilla och det stora kan vi alla vara med och lägga grunden för ökat välmående.

Allt detta vet vi, och bör inkludera när vi skapar och formar byggnader och innemiljöer. Det kan handla om nudging – att med rummets utformning uppmuntra till goda vanor. Det kan handla om att optimera ljusinsläppet med hjälp av anpassad belysningsteknologi eller om något så enkelt som att köpa fler växter till kontoret. I det lilla och det stora kan vi alla vara med och lägga grunden för ökat välmående. Och som arkitekter har vi inte bara möjlighet att skapa upplevelser – vi kan i själva verket skapa förutsättningar för en friskare befolkning.