Så bygger vi framtidens vård- och omsorgsboenden – Tengbom bakom ny rapport
Hur formar vi framtidens vård- och omsorgsboenden – både för de boende och för personalen? Den frågan har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på uppdrag av FoU-fonden för kommunernas fastighetsfrågor (Kommunfonden) velat få svar på. Tengbom har analyserat tio vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Resultatet är en rapport med exempel, checklistor och framtidsspaningar.

När kommuner planerar för framtidens vård- och omsorgsboenden handlar det om investeringar som påverkar både arbetsmiljö och livskvalitet under lång tid framöver. Därför är det viktigt att dra lärdom av de boenden som redan finns.
— Kommunerna står inför stora investeringar i nya vårdboenden. Med den här rapporten ville vi samla erfarenheter och lyfta fram goda exempel som kan vara till stöd för Kommunfondens medlemmar, säger Ana Gejo Krstic, ansvarig arkitekt på Tengbom.
Teamet bakom rapporten består av arkitekterna Anki Haasma, Ellen Persson och Ana Gejo Krstic, alla med stor erfarenhet av att utveckla vård- och omsorgsboenden.
Små detaljer gör stor skillnad
I rapporten framgår att det ofta är de små detaljerna som gör störst skillnad. Ellen Persson, arkitekt och affärsutvecklare inom utbildning och vård, berättar:
— Att placera en entré på rätt sätt eller undvika återvändsgränder i planlösningen kan påverka allt från smittskydd till den hemlika känslan för de boende. Det är små val i skedet av ritning, men de har stor effekt i vardagen.
Även utemiljöerna visade sig ha en större betydelse än väntat. Atriumgårdar, promenadslingor och varierade grönområden främjar både rörelse och välbefinnande.
”Framtidens äldre vill leva mer självständigt”

Blicken framåt
Rapporten sammanfattar lärdomarna i tre fokusområden: logistik och flöden, personal och välmående och kvalitet för de boende.
— Omsorgen om de äldre har alltid stått, och står fortfarande, i fokus i alla verksamheter. Det område där det händer mest är personalens arbetsmiljö. För personalen är korta gångavstånd, bra stödfunktioner och utrymme för återhämtning avgörande. Här kan välfärdsteknik bidra – men bara om den införs med rätt utbildning och förankring, förklarar Anki Haasma, arkitekt.

För de boende är hemlika miljöer och variation mellan privata och gemensamma ytor centralt. Tillgång till natur, promenadstråk och utemiljöer bidrar till både trygghet och aktivitet.
— Framtidens äldre vill leva mer självständigt. Det ställer krav på både digital infrastruktur och miljöer som främjar hälsa och gemenskap, fortsätter Ellen Persson.
Ett praktiskt verktyg
Rapporten innehåller också en framtidsspaning om nästa generations vård- och omsorgsboenden. För att underlätta det praktiska finns också checklistor för alla områden. Syftet är att rapporten ska bli ett konkret stöd för kommunerna.
— Vi hoppas att den blir ett praktiskt verktyg i planering och upphandling, men också en inspiration till att tänka nytt, säger Ana Gejo Krstic.
— Vi vill bidra med kunskap, erfarenhet och verktyg för att utveckla framtidens vårdboenden tillsammans med våra kunder, avslutar Anki Haasma.