3 snabba med Ulrika Signal om Planpriset

Ulrika Signal arbetar som planeringsarkitekt på Tengbom med fokus på social hållbarhet och stadsutveckling. I år är Varvsstaden nominerat till Planpriset, som delas ut av Sveriges Arkitekter på Arkitekturgalan den 3 april. Vi passar på att fråga Ulrika hur en genomtänkt plan kan bidra till hälsosamma, rättvisa och inkluderande städer.

Ulrika har en bakgrund som process- och projektledare på stadsbyggnadskontoret i Malmö och hade en central roll i utvecklingen av Varvsstaden och Västra Hamnen. ”Det är svårt att inte imponeras av Varvsstadens utveckling, av de skickligt utförda ombyggnadsprojekten och hur väl planeringsdokumenten hänger samman. Inte minst det envetna hållbarhetsarbetet som gjort stadsdelen till ett pionjärprojekt inom återbruk”, står det i juryns motivering för nomineringen till Planpriset.

Hej Ulrika, kan man verkligen tävla i detaljplaner? Vad kännetecknar bra stadsutveckling?

— Bra stadsutveckling handlar om att skapa platser där människor trivs och vill vara – inte bara idag, utan även om 50 år. För att lyckas måste vi tänka långsiktigt, miljömässigt, ekonomiskt och socialt. En värdeskapande stadsutveckling är en del av lösningen på stora samhällsutmaningar som segregation, ohälsa, klimatförändringar och otrygghet.

Ulrika menar att vi, genom att bygga blandade miljöer där människor med olika bakgrunder och behov möts i vardagen, där det är enkelt att röra sig och där platserna känns trygga och inbjudande, kan skapa hälsosamma och inkluderande städer.

— Det är här processerna blir avgörande – en bra process säkerställer att vi arbetar utifrån en värdestruktur snarare än med detaljerade bebyggelsestrukturer. Då ser vi de långsiktiga behoven och hittar lösningar som fungerar över tid, även när samhället förändras.

En värdeskapande stadsutveckling är en del av lösningen på stora samhällsutmaningar som segregation, ohälsa, klimatförändringar och otrygghet.

Vad minns du särskilt från den tidiga processen med Varvsstaden?

— En av de viktigaste frågorna var att bevara områdets identitet och historia samtidigt som vi formade en modern och hållbar stadsdel. Det innebar att vi behövde väga kulturhistoriska och miljömässiga värden och ekonomiska aspekter.

Genom att spara flera av de gamla tegelbyggnaderna från Kockumsvarvet kunde man inte bara minska klimatavtrycket, utan också behålla den karaktär som gör att människor känner en koppling till platsen.

— Idag ser vi att just denna blandning av gammalt och nytt har blivit en av Varvsstadens största styrkor. Vi insåg också att vi behövde vara flexibla i vår planering. Förutsättningarna förändras under de 10–20 år det tar att förverkliga en stadsdel, och det kräver en process som både är tydlig i sina värden och tillräckligt anpassningsbar för att möta nya behov.

Vad innebär utvecklingen av Varvsstaden för Malmö och Malmöborna på lång sikt?

— Varvsstaden gör Malmö mer tillgängligt för alla. Med nya broar och förbättrade kopplingar binder vi samman stadsdelar som tidigare känts separerade, vilket ger fler möjlighet att ta sig till och från centrum till fots och med cykel. Samtidigt skapar vi grönblå miljöer – fler parker och tillgång till vatten för rekreation och naturupplevelser.

För Malmöborna innebär det en stadsdel där man både kan bo, arbeta och umgås – och där det är enkelt att leva hållbart.

— Det är verkligen fint att se hur genomförandet sker med hög kvalitet i fortsatt samverkan mellan Malmö stad och Varvsstaden. När vi arbetar med stadsutveckling är det just detta vi strävar efter – att forma miljöer som fungerar för människor, både nu och i framtiden.