Lunds domkyrka framtidssäkrad

Med en ny och mer klimatvänlig takplåt och en omfattande murverksreparation har Lunds domkyrka ny kostym. Efter ett års restaurering på marken lyftes katedralens båda tornhuvar tillbaka i mars 2023. Restaureringen blev nominerad till Helgopriset 2023 och ansvarig arkitekt är Erik Wikerstål på Tengbom.

Torntaket lyfts upp
Torntaket lyfts upp på Lunds domkyrka
Fotograf: Gunnar Menander

Domkyrkans nya utförande bevarar kulturhistoriska värden och bidrar till minskad miljöpåverkan. Katedralens övriga takytor är tills vidare förseglade med vax och nanoteknik i avvaktan på framtida omläggningar.

— Vår förhoppning är att reparationsarbetet och restaureringen, som utförts med ett evighetsperspektiv, ska vara till stor glädje för katedralens bevarande – och för framtida generationer, säger Erik Wikerstål, ansvarig arkitekt.

Ritning Lunds domkyrka 1

Helgo först ut att restaurera

Restaureringen av Lunds domkyrka bevarar Helgo Zettervalls arkitektoniska gestaltning och torntakens utseende – trots att den ursprungliga blyplåten nu är ersatt med en miljövänlig, förtennad rostfri plåt. Japp, Helgo som i Helgopriset. På 1800-talet utförde nämligen Zettervall en renovering av domkyrkan. Helgopriset delas ut av Statens fastighetsverk var 4–5 år, till en ”förtjänstfull restaurering, komplettering, ombyggnad eller tillbyggnad av ett äldre byggnadsverk”. Erik Wikerstål på Tengbom vann Helgopriset 1996, för Alnarps ladugård.

I samband med Zettervalls restaurering 1860–80 byggde man om domkyrkans två torn och det mellanliggande västpartiet. Tornen revs, och återuppbyggdes med en gestaltning som Zettervall menade att den romanska kyrkan kunde haft vid uppförandet på 1100-talet. Takkonstruktionen utfördes av stålprofiler med undertak av furuplank. Tre meter långa, gjutna blyplåtar täckte torntaken.

Problemen hopade sig

Fial rost och rötskadad
Fial med rost- och rötskada

Men redan i början av 1900-talet uppstod problem med tornens blytäckning. Plåtarna var stora och tunga, och bristfälligt sammanfogade – taken tog in vatten och torntaken täcktes igen. Men även de nya blyplåtarna var för stora för de branta taken. Det, i kombination med en delvis felaktig fästmetod, ledde till omfattande sprickor tvärs över plåtarnas mitt. Temporära och mindre lagningar gav nya läckage och ett hoplappat utseende. Och efter hand, rötskador i plankunderlaget och rostskador i murkrönens inmurade järnstänger.

Domkyrkorådet ville göra det som krävdes för att värna vår miljö för framtida generationer

Efter drygt 100 år var torntaken i akut behov av ny plåttäckning och tornens murkrön krävde omfattande murverksreparation. I dag vet vi dock att blytak inte är bra. Bly är ett toxiskt material för människor och djur, som kan förorena både vatten, mark och luft.

— Domkyrkorådet ville göra det som krävdes för att värna vår miljö för framtida generationer, berättar Erik. Att rena avrinningsvattnet från Lunds domkyrkas tak skulle kräva en anläggning vars storlek och drift bedömdes som orealistiskt.

Plåtslagare arbetar
Förtennad rostfri plåt. Foto: Gunnar Menander

Utseendemässigt traditionellt – miljömässigt bättre

Bly är ett taktäckningsmaterial med hantverkstraditioner från medeltiden. Under Lunds domkyrkas medeltida golv har man hittat blysmältor som indikerar att domkyrkan hade blytak redan före branden år 1234.

— Vi var därför överens om att tornspirornas kommande taktäckning och plåtmaterial utseendemässigt skulle efterlikna en traditionell blytäckning, men utföras med miljövänligt plåtmaterial, berättar Erik.

Det blev tennbelagd rostfri plåt (Terne-coated Stainless Steel). En slags plåt som när den oxiderar får en yta som efter åldrande liknar blyplåt. Förtennad plåt har också som förzinkad järnplåt en lång historisk tradition.

Lunds domkyrka med nya spiror

I mars 2022 lyfte man ner båda torntaken och placerade dem i en tältkonstruktion norr om kyrkan. Ny plåttäckning utfördes med skivtäckning där plåtformat och falsning motsvarar traditionell blytäckning.

— Tornhuvarnas fialer, eller spiror, var tillverkade av en blyklädd trä- och stålkonstruktion och i så dåligt skick att de fick nytillverkas, säger Erik.

Man scannade de gamla fialerna och tog fram exakta kopior i sandgjuten aluminium – ett material som åldras i samklang med tennytan. Samtidigt bilade man ner murkrönens inre murpartier, uppförda av Zettervall, med hårdbränt tegel i cementbruk. Murkrönens gesims av natursten fick en ny förankring med rostfria järnkramlor. Tornhuvarnas rostangripna infästningar har nu rostfria gängstänger, 52 stycken per torn. Allt är fastgjutet i en ny betongkonstruktion som klädd med handslagen, återanvänd gul tegel.

Lunds domkyrka välkomnar besökare varje dag året om. Väl värt att spana in spirorna!

Torntak på Lunds domkyrka
Torntaket. Foto: Erik Wikerstål
Vill du prata kyrkrestaurering?
+46 42 19 48 56