Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.

Placerat till synes öde, på en återvinningscentral söder om Göteborg har Tengbom i samarbete med Mölndals Stad tagit fram ett koncept för en återbruksgalleria där cirkulär ekonomi ringar in hela verksamheten.

Mölndals stad har en ambition att minska avfallet i kommunen. En avgörande fråga var därför tidigt i processen hur man får med sig invånare såväl som beslutsfattare på en gemensam resa med målet att åstadkomma beteendeförändring. Kunskap om produktion, avfall och återvinning är förstås viktigt, men upplevelser lämnar starkare spår. Detta projekt syftar därför till att synliggöra återbruksprocessen genom ett engagerande och interaktivt besök.

Den tilltänkta placeringen på Kikås återvinningscentral är en plats ursprungligen designad för fordon. Utmaningen blev att omvandla denna ogästvänliga plats till ett attraktivt besöksmål. Hur? Med arkitektur, naturligtvis. Anna-Maria Blixt, ansvarig arkitekt, berättar:

– Jag kom in projektet när idén redan låg på bordet, vilket innebar att jag kunde bidra med ett utifrånperspektiv som blev avgörande för det starka koncept vi har idag. Vårt gemensamma mål tillsammans med Mölndals stad är givetvis att verksamheten ska fungera på lång sikt, därför var det viktigt att backa några steg för att etablera en stabil grund som vi alla kunde utgå ifrån.

En plats med unika möjligheter

Inspirationen till projektet hämtades från den befintliga återbruksgallerian ReTuna, men platsen och behovet av en nybyggnation möjliggjorde något än mer unikt i detta fall. Med fokus på långsiktig hållbarhet och engagemang från besökare och företagare föreslog Anna-Maria en ny placering av byggnaden. Med en egen infart, och genom att använda byggnaden som en skärm mot återvinningsdelen av området, skapades helt nya förutsättningar för att attrahera besökare. Genom att dessutom låta gestaltningen tydligt tala om återbruk och miljöengagemang lades en ännu stabilare grund för konceptet.

– Genom att ta en drivande roll och påverka allt ifrån placering till funktion och flöde för hela verksamheten har vi skapat en attraktiv plats som utmanar uppfattningen om en återvinningscentral, säger Anna-Maria Blixt.

En pedagogisk upplevelse bidrar till kunskap och förståelse

Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av artiklar och råmaterial till produktion och försäljning. Utöver Social- och Arbetsmarknadsförvaltningens lokaler inrymmer byggnaden även ett kafé samt verkstäder för upcycling och försäljningsplattform för företagare. Denna unika situation möjliggör en produktionskedja med minimal miljöpåverkan.

I praktiken skulle det kunna innebära att besökare och konsumenter både kan se och känna på det råmaterial som förädlats till nya produkter – från förkastade artiklar till modern design. Förhoppningen är att denna transparenta presentation kan ge konsumenten en ökad förståelse för hela tillverkningsprocessen och därmed – i den bästa av världar – påverka framtida konsumtionsmönster.

– Enligt Naturvårdsverket står byggsektorn för en tredjedel av allt avfall som produceras i Sverige. Förhoppningsvis kan denna byggnad i sig inspirera andra arkitekter till återbruk och vara ett första steg mot att tänka cirkulärt även i vår bransch, säger Anna-Maria.