Bygg- och fastighetssektorn stod för mer än en femtedel, 21 procent, av de inhemska utsläppen av växthusgaser i Sverige 2019. Samtidigt investeras 551 miljarder kronor årligen i att bygga nytt och bygga om i Sverige. Om Sverige ska nå klimatmålen att ha nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045 så måste byggsektorn vara drivande. Detta kräver minst 16 procents minskning per år fram till 2045. Om vi ska nå det ambitiösare målet som 23 kommuner i Sverige har satt, att bli klimatneutrala om bara åtta år, 2030, så krävs 40 procents minskning varje år. Vi har alltså en stor utmaning framför oss. Och vi måste börja nu.

De goda nyheterna är att bygg- och fastighetssektorn utvecklas mycket snabbt och att det finns flera initiativ som arbetar med klimatomställningen. Genom livscykelanalyser kan vi väga olika nyttor mot varandra, exempelvis klimatutsläpp vid bygge mot klimatutsläpp när huset används. Vår bransch har även blivit allt bättre på att bevara gammalt och återbruka när vi bygger nytt. Trä används alltmer, vilket kan ge stora klimatfördelar när det används på rätt sätt. Många hus som byggs i dag har även siktet inställt på att kunna få ett liv efter detta.

Ett av de tydligaste exemplen är den tillfälliga Östermalmshallen som byggdes i trä och placerades på Östermalmstorg i Stockholm medan den ursprungliga saluhallen renoverades. Efter renoveringen fick den tillfälliga saluhallen ett nytt liv som padelhall i Mölnlycke.

Idag används olika begrepp för att visa hur aktörer tar sig an klimatfrågan. Begreppen är många och ofta otydligt definierade, klimatneutral, klimatpositiv och netto noll är några exempel. Otydligheten hindrar jämförbarhet, transparens och trovärdighet. Vad menar man till exempel med klimatneutralitet? Omfattar det bygget eller hela livslängden hos en byggnad? Hur mycket klimatkompensation får ingå i kalkylen? Osäkerheten riskerar att försämra driftkrafterna för de aktörer som vill gå före i sitt klimatarbete medan de som vill verka mer ambitiösa än de är gynnas. Det riskerar att slå tillbaka mot omställningen.

Innan det finns en skarp definition och enighet i bygg- och anläggningssektorn kring klimatambitioner finns en risk för missförstånd, att ambitionerna urvattnas och det viktigaste av allt, att vi missar våra klimatmål.

Vi arkitekter och samhällsbyggnadskonsulter som arbetar med gestaltning och projektering som bygger på analys av byggnaders klimatavtryck behöver kunna kvalitetssäkra det vi gör. Vi vill inte bidra till att urvattna trovärdigheten för det vi och våra beställare gör. Det kanske ger kortsiktiga ekonomiska fördelar för vissa men långsiktigt tjänar ingen på en innehållslös definition av klimatambitionerna.

Det finns flera pågående initiativ att utveckla begreppen, både när det gäller beräkningsverktyg och redovisningsmetoder. För att det ska leda i rätt riktning på ett trovärdigt och transparent sätt behöver vi dock enighet.

Vi föreslår att:

● Branschen enas om definitioner för olika klimatambitioner för byggnader och anläggningar, och vilka byggnadsdelar och systemgränser som då avses. Ska exempelvis även användningen av en byggnad räknas med eller kanske hela livscykeln?

● Branschen enas om ramverk för beräkningsmetoder och gör klimatdata som används tillgängliga för att kunna ha trovärdiga och jämförbara resultat.

● Branschen är transparent med sina ambitioner och redovisning av resultat. På så sätt kan vi anpassa förväntningar och följa framsteg i arbetet.

● Klimatkompensation borde inte finnas som en åtgärd för att ”köpa sig fri” men tills vi har lösningar för koldioxidneutralt byggande är de nödvändiga. Åtgärder för klimatkompensation ska tydliggöras i sin omfattning, redovisas separat och ske genom åtgärder som varaktigt reducerar koldioxidhalten i atmosfären. Det bör finnas ett tak för hur mycket ett projekt kan klimatkompensera och en plan för minskning i framtida projekt.

Ivana Kildsgaard, Hållbarhets- och kvalitetschef, Tengbom
Fredrik Frensborg, Hållbarhetschef, Bjerking
Anders Modig, Innovation för Klimatet, Innovationsföretagen/Tyréns
Helena Karlsson, tf Hållbarhetschef Tyréns
Elise Grosse, Hållbarhetschef Sweco Architects