Digitalisering är nyckelordet när vi ska framtidsanpassa fysiska lösningar och tjänster som påverkar våra bostäder och livsmiljöer. Risken när inte regelverket hänger med samhällets snabba utveckling är att medborgarna tar lagen i egna händer för att skaffa sig något så grundläggande som tak över huvudet. Det menar Johanna Frelin, vd på Tengbom, som gärna vill provocera fram en förändring och då tar hjälp av den digitala revolutionen.

Hur håller man sig aktuell och uppdaterad i en värld som förändras i den takt vi ser idag? Hur kan vi bygga hus och bostäder som står flera hundra år framöver och är anpassade för framtiden?

Vi kan konstatera att förändring krävs, med tanke på att vårt samhälle till stor del fortfarande präglas av hur vi levde under industrialismen. Men de senaste 10-20 åren har vi sett en förändring från det linjära tankesättet och vi har utvecklat nya beteenden för bland annat hur vi handlar och agerar. Grunden till detta är digitaliseringen. Hastigheten idag skiljer sig markant från tidigare paradigmskiften och revolutioner. Som ett räkneexempel brukar jag ta tiden det tar för en produkt att bli en ”massteknik”, vilket man klassar något som nått 50 miljoner användare. För teven tog det 13 år. Internet tog fyra. Endast 88 dagar – ! – tog det för Angry Birds att nå 50 miljoner spelare.

Framtidens bostäder bör givetvis anpassas för framtidens kunder, dagens unga generation, som inte pallar vänta på att något laddar, inte funkar eller är otillgängligt. Då finner de en annan lösning eller leverantör! Dessa unga går under namnet Den värderingsstyrda generationen, och de växer upp med helt andra värderingar än vad deras föräldrar hade. Hierarki betyder inget för dem. Hela sitt liv har de fått höra att de kan bli vad de vill. De förväntar sig mobilitet, flexibilitet och saker on demand. De tycker att för mycket prylar tynger ned deras snabba livsstil och de är inte intresserade av ägande i samma utsträckning som föräldrarna. Till exempel vill de säkert ha en bostad on demand. Normen är att dela, om det så gäller bilen, bostaden eller hunden.

Inom 20 år kommer vartannat jobb att vara automatiserat, vilket är en utmaning för alla, men verkligheten för den unga generationen. De kommer att behöva vara mycket mer flexibla och säkert följa sina microjobb världen över. Detta förutsätter även andra typer av hyresformer av bostäder än vi ser tillgängliga idag.

Frågan vi måste ställa oss är om vi är redo för denna generation och digitaliseringen. Hur går vi från att vara en dinosaurie till en Angry Bird?

The Internet of Things är inte längre något som går att förpassa som designskoleprojekt, utan en verklighet som i högsta grad påverkar hur vi lever. Det kommer att förändra hur våra hem fungerar, men också ser ut. Nanoteknikens intåg kommer likaså att påverka hur vi bygger och bor. Tekniken kommer att tvinga oss att ändra på byggnormer och framförallt kanske hur vi ser på hållbart byggande. Nanotekniken kan lagra energi, vilket kommer att vara grundläggande för den värderingsstyrda generationen som kommer att kräva förnyelsebar energi – utan beroendeförhållande med någon. Framtidens klimatsmarta hus kommer att vara egna ekosystem, med solpaneler och Teslabatteri. Frågan vi måste ställa oss är om vi är redo för denna generation och digitaliseringen. Hur går vi från att vara en dinosaurie till en Angry Bird?

På Tengbom tänker vi mycket på detta och hur vi kan förbereda för kommande generationer redan idag. Digitaliseringen handlar om mer än verktyg och tekniker, nämligen beteenden som driver utvecklingen. Sverige ligger nästan först i digital utveckling och vår bransch måste hänga med i denna resa för att vara relevanta och inte minst för att kunna utbilda våra uppdragsgivare i framtidens utmaningar och möjligheter.

Vi gör detta på Tengbom genom att forska i beteenden som har att göra med bostaden, men även framtidens kontor. Vi är själva försökskaniner i två kontorsprojekt där vi utvärderar, analyserar och experimenterar oss fram till vad som är steget efter ”aktivitetsbaserat” och även stegen efter det. Likadant har vi ritat realtidslabbet HSB Living Lab, ett samarbetsprojekt med bland andra Chalmers och HSB där forskning sker på studerande hyresgäster under perioden som de bor i huset.

Avslutningsvis måste vi acceptera tekniken och ta hjälp av den för att komma fram till smarta och agila lösningar. För att åstadkomma en förändring på bostadsmarknaden och för att kunna påverka bostadsbristen behöver vi snabbare beslutsprocesser och flexibla regler som inte bygger på normer och värderingar som härstammar från 50-talet. Vi behöver regelverk som är anpassade för förutsättningar som den nya tekniken ger. Jag önskar att vår bransch inte går i samma fälla som vi sett bland annat media- och taxibranschen göra, för att de inte är redo att ändra sina lagar och regler. När dessa inte anpassas för samtiden förlorar de sin relevans och när de inte heller förankras hos medborgarna blir vi omedvetet kriminella genom att utan kunskap exempelvis ladda ned musik och film, eller genom att samåka. Dagens tankesätt och beteendemönster följer en logik som inte är likvärdig med de uråldriga lagar och regler som omger oss. Så det är mitt instick till politiker och makthavare där ute, hjälp oss att kunna hänga med i samtidens snabba förändringar.

Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Fastighetssverige 2/2016.