Det heliga kontoret – vad hände sen?
Sekunder innan slutklockan klämtade för torsdagens panelsamtal uttalade Arash Gilan de bevingade orden ”Kontoret är den nya religionen”. Hur hamnade vi där? Vad betyder det? Och hur hjälper det mig att utforma mitt kontor med fokus på att maxa affären och kulturen såväl som upplevelsen? Här kommer de matnyttiga tipsen i fråga/svar-format, varsågod.
Men först, sammanfattning av sammanfattningen
Ingen lösning funkar för alla. En arkitektanalys tänker in kultur, varumärke och verksamhet för att hitta bästa lösningen för varje enskilt företag. En teknik räddar inte en dålig kultur. En förändringsresa är ofta lång och full av väghinder – nyckeln är internt samarbete med tekniken som verktyg. Generationer hit och dit har mindre betydelse än man tror. Människans behov består, däremot måste ledare lära sig hantera en yngre generations uttrycksfullhet och dröm om flexibilitet. Kontoret kommer att bli en ännu mer central punkt i människors liv. Finns det som tilltalar en människas själ där – ja då är allt på plats. Då blir kontoret heligt och den nya religionen.
”Arbete går du inte till, det är något du gör” sa en rörande enig panel. Kontorets roll är med det viktigare än någonsin och måste tala till hela människan. Med det sagt måste det inte vara en fysisk plats, utan kan lika gärna vara virtuellt. Men hur tekniken än förändras bär människan fortfarande på grundläggande behov som behöver tillfredsställas. Vi vill känna, uppleva, drömma, skratta och gråta. Gärna i sällskap med andra.
Kontoret är den centrala platsen för alla arbetsgivare och -tagare. Det behöver tillgängliggöras för alla, på alla sätt. När kontoret kan anpassas för olika individers behov och mål, exempelvis genom att vara värd åt alla typer av möten, dygnet runt, då spelar det plötsligt roll i livet.
Ja, men också nej. ”En dålig kultur räddas inte av en teknik” sa panelen. Ingen teknik i världen kan göra under om den inte anpassas efter individer. En teknik kan till och med splittra team om utnyttjad fel. Teknik betyder konst, skicklighet, hantverk och det är kanske så man bäst utnyttjar den – som ett verktyg för att underlätta vardagen.
En väl utförd arkitektanalys föreslår inte teknik för sakens skull, utan som ett medel för att driva affären, verksamheten och människorna framåt.
Analysen av ett företags mjuka värden, som kultur och varumärke, är lika viktig som av de hårda, typ av verksamhet och de programbehov de kräver. Genom att förstå helheten kan kontoret optimeras. Det finns ingen grundlösning som funkar för alla, utan snarare en färgsprakande palett av olika lösningar. Arkitektens roll går ut på att rådge kunderna och hjälpa till med att prioritera. När man förstår innebörden och konsekvenserna av valen man står inför är det också lättare att begränsa sig. På många sätt är därför en tight budget lättare att jobba med, så länge man äger den.
Nyfiken på mer?
Hör arkitekten beskriva förändringsledning i praktiken.
”Man ska ändå inte underskatta estetiken!” menar panelen. Forskning visar att det är halva funktionen; upplevs det som tillfredsställande och stimulerande så fungerar det också bättre. Stolthet är en viktig parameter.
”Aktivitetsbaserat är inte ett skrivbord. Det hörs på ordet” säger panelen som återigen pekar på analysen. Den behövs. Därför att under loppet av en dag utför du en mängd olika arbetsuppgifter. Det betyder egentligen flera olika arbetsplatser, om man är ute efter de bästa förutsättningarna för varje enskild uppgift. Det är aktivitetsbaserat. Gör du däremot samma arbetsuppgifter hela dagen, ja, då är aktivitetsbaserat inte för dig och ditt företag. Panelen är tydlig med att man inte ska hoppa på tåget utan att veta innebörden.
Det gäller att förstå komplexiteten i den beteendeförändring som ska till för att aktivitetsbaserat ska fungera. Nyckeln ligger i en synk mellan kultur och arbetssätt samt fysisk och teknisk lösning. Ändrar man exempelvis bara möbleringen blir det lätt en flopp.