Brutalism – en spaning med Erik Wingquist

Erik Wingquist är en av Tengboms kreativa ledare tillsammans med Jesus Azpeitia Séron. Deras uppdrag är att höja Tengboms arkitektoniska kvalitet, synka våra kreativa processer och utveckla oss som arkitektföretag. De fungerar som mentorer och rådgivare, och samarbetar med chefer, gestaltningsledare och arkitekter över hela företaget. Nyligen höll Erik en föreläsning om brutalismen, kopplat till den Oscarsbelönade filmen The Brutalist. Brutalismen är en arkitektonisk stil som fortsätter att väcka starka känslor – men varför? Vi pratade med Erik för att reda ut saken.

Brutalismen och det laddade uttrycket

— Brutalismen är ofta missförstådd, säger Erik. Namnet kommer från franskans brut som betyder rå, inte brutal. Det handlar om ärlighet i material och konstruktion – men också ett etiskt förhållningssätt till hur vi bygger. Brutalismen var inte bara en estetik. Det finns delar i brutalismens filosofi som fortfarande är relevant, även för oss på Tengbom.

Brutalismens mest ikoniska byggnader, ofta i rå betong, har blivit både kultförklarade och hatade. Obehandlad betong kan väcka starka känslor men handlar det verkligen om materialet i sig? Erik menar att sammanhanget här spelar stor roll:

— Bohus fästning är en grå, fönsterlös och massiv byggnad, men också ett omtyckt turistmål som många uppskattar samtidigt som mer moderna byggnader med liknade egenskaper betraktas som fula och kalla. Det handlar om vad vi förknippar arkitekturen med, och i vilket sammanhang de står.

Samtidigt har brutalismens estetik fått en renässans i kulturvärlden – från modefotografi till exklusiva bostadsprojekt som Norra Tornen i Stockholm.

— Det är fascinerande att en stil som föddes ur socialt driven bostadsarkitektur återkommer som en yta i ett mer högprofilerat projekt. Det visar att brutalismen inte är statisk utan kan tolkas om i nya sammanhang.

”Grundtankarna om tydlighet, ärlighet och en strävan efter långsiktighet är lika relevanta idag.”

Hållbarhet och ärlighet – vad kan vi lära oss?

Brutalistiska byggnader är ofta robusta och byggda för att hålla. Många av dem är idag i behov av transformation, att byggas om för att få nya funktioner, snarare än rivning. En insikt som ligger i linje med dagens hållbarhetsideal.

— Att arbeta med det som redan finns är en av de viktigaste hållbarhetsstrategierna vi har. Brutalismens tydliga konstruktion gör ofta byggnaderna enkla att anpassa och vidareutveckla, förklarar Erik.

Men det handlar inte bara om att bevara. Det handlar också om hur vi bygger nytt.

— En av de mest intressanta aspekterna är materialärlighet. Det betyder inte att vi måste bygga i betong – vi kan arbeta på samma sätt med trä eller tegel. Det viktiga är att materialen tillåts tala sitt eget språk, utan att döljas bakom ytskikt.

Har stilen en framtid?

Är brutalismen en kultstil som hör hemma i det förflutna eller har den en plats i framtidens arkitektur? Erik ser potential i att tolka brutalismens principer på nya sätt.

— Det finns bra och dålig arkitektur i alla stilar, inklusive brutalismen. Men grundtankarna – tydlighet, ärlighet och en strävan efter långsiktighet – är lika relevanta idag.
Oavsett vad man tycker om brutalismen är den en viktig del av vår arkitekturhistoria. Och kanske är det just därför den fortsätter att fascinera och provocera – 70 år efter att den föddes.