Trygg-Hansa-huset
Brutalistisk högborg
Brutalistiskt, storskaligt och kompromisslöst. Mellan 1972 och 1977 växte Trygg-Hansa-huset fram på Fleminggatan. Anders Tengbom och Stefan Salamon ritade ett av Sveriges främsta brutalistiska byggnadsverk – en byggnad som format både stadsbild och debatter.
Stockholm befann sig mitt i en urban förändringsvåg när Trygg-Hansa-huset tog form. Norrmalmsregleringen hade ritat om stadens skyline och kontorslandskapet höll på att förändras i grunden. Anders Tengbom, son till den välkände arkitekten Ivar Tengbom (Tengboms grundare), hade redan hunnit ritat ikoniska byggnader som Svenska Dagbladets hus och Hötorgsskrapa nr 2. Med Trygg-Hansa fick han ännu en möjlighet att utforska samtidens ideal – den här gången genom ett kontorskomplex som utmanade konventionerna.
Ny syn på kontoret med Trygg-Hansa-huset
Trygg-Hansa-huset bröt med det traditionella kontorsformatet och kom att bli en föregångare inom kontorsutformning. Tengbom utvecklade här en tidig version av det som kom att kallas kombikontor – en hybrid mellan cellkontor och öppna landskap. Istället för enbart små individuella rum och storskaliga kontorslandskap skapade han flexibla planlösningar där medarbetarna kunde röra sig mellan egna arbetsytor och gemensamma sociala zoner.
Det är ingen slump att Trygg-Hansa-huset idag är blåklassat av Stockholms stadsmuseum
Brutalt och poetiskt på samma gång
Byggnadens uttryck är lika strikt som poetiskt. Den långa, åtta våningar höga tegelvolymen sträcker sig längs Fleminggatan och ger byggnaden en massiv men samtidigt detaljrik närvaro i stadsbilden. I kontrast till den kompakta tegelfasaden ligger en glasbyggnad i nordost, formad som tre hexagoner, och en låg paviljong i sydost.
Mellan de tre volymerna breder en park ut sig – en grön lunga mitt i kontorskomplexet. Bakom formgivningen av parken står ingen mindre än den legendariske stadsträdgårdsmästaren Holger Blom.
Att husets former och funktioner var genomtänkta in i minsta detalj vittnar också den konstnärliga utsmyckningen om. Skulpturer, reliefer och detaljer integrerades i både interiör och exteriör. Mycket av konsten finns kvar i ursprungligt skick och fortsätter att vara en del av byggnadens identitet.
Skyddad men ifrågasatt
Trygg-Hansa-huset har Stockholms stadsmuseums högsta kulturhistoriska klassificering, blåklassning. Byggnadens arkitektoniska och samhällshistoriska värde anses vara jämförbart med byggnadsminnen enligt Kulturmiljölagen.
Men som så ofta när staden förändras har även Trygg-Hansa-huset ingått i diskussioner om ombyggnationer och förtätningar. Planer på att omvandla kvarteret har lett till nyttiga debatter om hur vi bevarar och anpassar brutalistisk arkitektur för framtiden.
”I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visat att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent.”
Stockholms politiker 2009
Brutalismen i dag
Brutalismen är en arkitektonisk stil som ofta väcker starka känslor och den var aldrig menad att vara tillbakadragen. Den är kompromisslös, ärlig och monumental. Trygg-Hansa-huset är ett av Stockholms mest framstående exempel på den här rörelsen och visar hur arkitektur kan vara både rationell och storslagen på samma gång.
Idag står byggnaden kvar som en påminnelse om en tid då svenska arkitekter vågade tänka i nya banor. Där materialens ärlighet och rummens funktion fick styra formgivningen. Och kanske är det just därför den fortsätter att fascinera – en tegelklädd tidskapsel mitt i den föränderliga staden.
