”Vi måste tänka om – bostadsmarknaden är en helt annan än för bara några år sedan”
Bostadsbyggandet har rasat i Sverige, unga har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, och samtidigt står nybyggda bostäder tomma. Vad betyder det för framtidens boende? Vi pratade med Stefan Rydin, affärsutvecklare och arkitekt på Tengbom, om vilka förändringar vi kan vänta oss – och varför vi måste tänka nytt kring både arkitektur och boendeformer.
Hej Stefan! Byggandet har bromsat in kraftigt de senaste åren. Hur påverkar det arkitekturen och framtidens bostäder?
— Vi ser nu en tydlig förskjutning. Tidigare låg mycket fokus på nyproduktion, men när räntorna sköt i höjden och byggkostnaderna blev svårare att hantera har vi fått tänka om. Det handlar nu mer om att omvandla och vidareutveckla befintliga byggnader snarare än att bygga nytt från grunden. Det gäller både för att minska klimatavtrycket och för att anpassa sig till den ekonomiska verkligheten.
Så vi kommer att se fler renoveringar och ombyggnationer framöver?
— Absolut. Vi kommer att behöva förädla det som redan finns i mycket större utsträckning. Vi ser tydliga exempel i dag på hur allt fler gamla kontorsbyggnader blir bostäder, hur äldre bostäder optimeras för att rymma fler och mindre lägenheter, och hur industribyggnader får nya funktioner. Transformation blir en allt viktigare del av arkitektens roll.
Vad händer med alla de nybyggda bostäderna som inte blir sålda? Kan vi få en förändring i upplåtelseformer?
— Ja, och vi ser det redan. Vissa byggherrar ombildar bostadsrätter till hyresrätter för att snabbare få in kapital. Andra testar hybridmodeller som hyr-köp-lösningar där hyresgästen kan börja som hyresgäst och successivt köpa loss sin bostad. Vi kan också få se mer institutionellt ägande där pensionsfonder och fastighetsbolag tar en större roll på bostadsmarknaden.
Så löser vi inlåsningseffekten
Stefan menar att vi idag ser en inlåsningseffekt där äldre sitter kvar i stora bostäder medan unga saknar möjlighet att köpa. Han tror att en del av lösningen är att erbjuda attraktiva seniorbostäder i bra lägen – men också att utveckla boendeformer som co-living och andelsboenden.
— Arkitekturen kan stötta det här genom flexibla planlösningar och gemensamma ytor som gör att mindre bostäder ändå kan kännas generösa och funktionella. Ett bra exempel från Tengbom den senaste tiden är trygghetsboendet Prästhöjden i Borås, som både vunnit priser för arkitekturen och för Allmännyttans bästa bygge. Boendet erbjuder inte bara trygghet utan ger också förutsättningar för ett aktivt och meningsfullt liv, där gemenskap och miljöhänsyn är integrerade i varje aspekt av utformningen. Det är ett exempel på bra arkitektur.
Sammanfattningsvis – vad är den stora förändringen vi står inför?
— Vi måste våga tänka nytt kring boende och bostadsägande. Den marknad vi har vant oss vid – där de flesta strävar efter att äga sitt boende och där nyproduktion är normen – fungerar inte längre på samma sätt, men det behöver inte bara vara negativt. Genom att tänka nytt kring bostadsmarknaden, upplåtelseformer och stadsutveckling kan vi hitta vägar framåt som gynnar både människor och miljö. Det finns kanske en chans att vi faktiskt kommer ut på andra sidan med en bostadsmarknad som är mer inkluderande, hållbar och anpassad för framtiden. Det återstår att se. Eller: Det får framtiden avslöja.
