Post covid: tid för en ny slags arkitektur

Om det tar 10.000 timmar att bli expert på något närmar vi oss snart gränsen för gemensam covid-expertis. Och vare sig du känner eufori eller aversion vid tanken på folkmassor så har det kanske hänt något med vår ryggmärgsreflex. Vi viker av. Håller andan, går omvägar. En hostning påminner inte längre enbart om VAB och säsongsinfluensa. Vi uppfattar helt enkelt vår omgivning på nya sätt. Och i en tid när ett slutet rum innebär en risk behöver vi arkitekter tänka om.

Arkitektens nya roll – en multisysslare med ena foten i nästa pandemi

Vad innebär alla de här förändrade förutsättningarna för oss arkitekter? Hur skapar vi trygga men också trivsamma miljöer post covid?

För att lyckas med det behöver vi teama med rätt kompetenser och samtidigt bryta den traditionella arkitektrollen. Vi behöver komma in tidigare i processen och samtidigt kunna bidra som rådgivare med små enkla justeringar för en tryggare inomhusmiljö. För när vaccinet väl börjat verka och vi återbefolkar offentliga rum är framtida pandemier fortfarande ett hot.

Utrymme – den nya trygghetsfaktorn

Hållbarhetsfrågan har gått från att handla om att rädda planeten till att också rädda oss själva i vår omedelbara vardag. I och med pandemin har utrymme blivit den nya trygghetsfaktorn – och allt pekar på att det kommer att förbli så inom överskådlig framtid.

Vi vet kort sagt inte när det är 100 procent säkert att umgås inomhus. Hur vi säkrar offentliga miljöer – som kontor och butiker – blir därför en nyckelfråga. Här behöver vi bland annat plocka in vårdarkitekter och fokusera på att skapa nya, funktionella flöden. Alla kan inte passera överallt, och för att uppdatera våra miljöer krävs en kombinerad expertis. Genom att jobba med zonering och alltifrån fler entréer och omklädningsrum till no touch-funktioner och sterilisering av vissa ytor kan vi effektivt skapa en tryggare inomhusmiljö.

Övervakning eller trygghet? Ny tech utmanar vår syn på integritet

Kina har idag över 400 miljoner övervakningskameror. Många av dessa är kopplade till algoritmer som bland annat analyserar ansiktsrörelser. Värmekameror läser dessutom av befolkningens kroppstemperaturer på allmän plats. Integritetskränkande och kontrollerande – eller bitvis en smart lösning för ökad trygghet? Finns det vettiga korn att plocka från dessa kontroversiella insatser? Det är en etiskt komplicerad fråga – men som arkitekter och samhällsbyggare behöver vi kanske börja ställa oss den.

Kan motion sensors göra oss mer kontors-benägna?

En färsk SIFO-undersökning visar att 96 procent av de anställda vill fortsätta arbeta hemma, även efter covid. Samtidigt vill 71 procent av arbetsgivarna återgå till kontoret så snart som möjligt. En intressekonflikt har uppstått – och för att locka tillbaka folk till kontoret behöver arbetsgivarna erbjuda säkra och attraktiva miljöer. Vi vill helt enkelt veta om bordsgrannen har feber. Kanske är det just av denna anledning vi nu ser ”övervaknings-tech” trenda; ett exempel är Butlr – en sensor som registrerar kroppshållning och temperatur, ett annat Moodbeam som låter dina kollegor veta hur du mår. Genom att koppla på nya lager av tech i våra arkitektoniska lösningar kan vi på sikt bidra till minskad smittspridning.

– Vare sig vi anammar Kina eller nöjer oss med att sprita dörrhandtag är en sak säker – arkitektbranschen behöver tänka nytt. Har du idéer för tryggare rum – eller vill du teama med oss på Tengbom för att hitta nya lösningar? Hör av dig, så äntrar vi post covid tillsammans.

Jan Mattsson, vd Tengbom