Tengbom satsar på osynliga fasader

I skärningspunkten mellan arkitektur och optik ligger framtidens fasadmaterial. Det säger Jan Mattsson, VD på Tengbom, som nu tecknar samarbetsavtal med ett ledande optikerföretag för att utveckla något så extraordinärt som osynliga fasader. Satsningen är en replik till Arkitekturupproret, vars urskillningslösa kritik fått allt mer utrymme i den offentliga debatten under de senaste åren.

 

Det började egentligen med den senaste upplagan av Kasper Kalkon, Arkitekturupprorets årliga pris till miljöer som inte ser ut som om de vore uppförda mellan 1765–68. På arkitektkontoret Tengbom väcktes frågan: vilken typ av arkitektur kan svara upp mot varje människas tycke och smak?

”Efter en tids analysarbete stod det enkla svaret klart: osynliga fasader. Vi satte samman ett team och började leta efter en samarbetspartner med samma öga för kvalitet och innovation som har kommit att bli Tengboms signum under våra drygt hundra år på marknaden. När vi träffade det ledande optikerföretaget fick vår inre bild av det osynliga precis rätt skärpa”, berättar Jan Mattsson, VD på Tengbom.

Visionbild av BRF Kejsaren (Illustration: Tengbom)

Under parollen ”det man inte ser kan man inte hata” har Tengbom och optikerföretaget utvecklat en prototyp, BRF Kejsaren, som ska få nya kläder i form av ett banbrytande fasadmaterial av glas, som i kontakt med ljus genererar en optisk synvilla och får vilken byggnad som helst att försvinna framför ögonen på sina beskådare. Ett tiotal kompetenser från Tengbom har samverkat i utvecklingen av prototypen – allt ifrån stadsplanerare och arkitekter till tillgänglighetssakkunniga och hållbarhetsexperter.

”Just tillgänglighetsaspekten var en knäckfråga. Hur rör man sig runt och i ett hus som inte syns? Men efter en tids laborerande har vi hittat en lösning som verkligen fungerar. Jag tror att BRF Kejsaren blir startskottet för en ny era av osynlig arkitektur, som inte ens Arkitekturupproret kan motsätta sig eftersom det helt enkelt inte finns något att tycka till om”, säger Jan Mattsson.

Vi har sökt Arkitekturupproret för en kommentar utan framgång, men gissar att det blir svårt utan något att kritisera.