Servicebyggnad och bårhus på Malmö sjukhusområde

En ny servicebyggnad som tar fasta på både effektivitet och estetik, och ett nytt bårhus med stark integritet. På Malmö sjukhusområde arbetar Tengbom med två mycket olika, men lika viktiga, byggnader och deras utemiljöer.

På ett modernt sjukhus ska verksamheten fortgå, om inte smärtfritt, så i alla fall friktionsfritt. Ett effektivt servicesystem är ett måste. Den nya servicebyggnaden i Malmö ska försörja sjukhusområdet med basala förbrukningsvaror som textilier och mat, men även medicin och prover. Enligt arkitekt Magnus Nilsson ska den vara litegrann av ett ”logistiskt underverk”.
– Byggnaden är till för att serva vården, men den kan också verka för ökad patientsäkerhet, att man kan få sina mediciner på ett tryggare sätt. Det behöver inte ske via mark som idag, utan kan ske via ett kulvertsystem, säger Magnus Nilsson.

Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna.

Glashus med robotservice

Vill vi alltså förpassa personalen till mörka kulvertar, som om de vore statister i Riket? Givetvis inte. Leveranserna görs av små robotar som tar vagnar, en eller ett helt litet tåg, ut till enheterna. När transporterna sköter sig själva kan personalen ägna sig åt det de kan bäst.
– Läkare och sjuksköterskor ska jobba med vård, säger Magnus Nilsson, inte med mat eller att hämta tvätt. Det är det den här byggnaden ska göra.

Serviceprocessen kommer inte att pågå bakom lyckta dörrar, tvärtom. Med staplade volymer i glas tillåter den imposanta byggnaden mer eller mindre insyn. Lite oväntat för många, tror arkitekt Helena Beckman.
– När man hör ”servicebyggnad” kanske man inte associerar det till ett glashus, men vi tror på det som material. Det ger också möjlighet att visa upp verksamheten, berättar Helena Beckman.
– Vi kommer att se de här vagnarna rassla ner i kulvertarna, och komma upp igen i dagljuset, fortsätter Magnus Nilsson.

En attraktiv del av staden

Att integrera byggnaden med staden är en annan utmaning. Huset ligger i ett hörn av sjukhusområdet, med bostäder på andra sidan gatan. Magnus Nilsson påpekar att det är viktigt ur ett socialt perspektiv att sjukhusområdet är inbjudande för allmänheten. Tillsammans med en äldre byggnad och det nya bårhuset kommer ett torg att bildas framför servicebyggnaden och Helena Beckman tänker sig att det skulle kunna bli en attraktionspunkt, där människor kan se robotarna åka fram och tillbaka.

”Den ska fungera för alla världsreligioner samt för ateister. Alla ska kunna känna att det är en fin plats.”

– Magnus Nilsson och Helena Beckman

Från den omkringliggande staden leder stråk in mot torget och vidare mot sjukhusets byggnader. Här skapar vi en lugn och lite vildvuxen plats, där du rör dig nästan som på spångar mellan nersänkta regnbäddar och planteringar.

Det nya torget ingår i ett större område omkring servicebyggnaden som ritas av Tengboms plan- och landskapsarkitekter. Att gestalta utemiljöer på ett sjukhusområde är, uppgiften till trots, ingen walk in the park. Här finns både ett detaljerat program och stora mängder teknik och logistik att förhålla sig till. Som landskapsplanerare är det vårt uppdrag att få helheten att fungera, inte minst genom nära samarbete med expertkonsulter inom exempelvis el, VA och trafik.

Bårhuset blev ett favoritprojekt

I uppdraget ingår också ett nytt bårhus.
– För mig personligen kändes bårhus först lite läskigt, säger Helena Beckman.
– Jag hade sett Bron där de har spelat in scener från det riktiga bårhuset där vi var, och jag fick den här obehagskänslan. Men efter att ha jobbat med det, är det ett av mina absoluta favoritprojekt. Det är en otroligt viktig byggnad för en stad, för det rör ju alla människor.

Av den anledningen är det också väldigt viktigt att byggnaden inte förses med religiösa attribut utan upplevs som neutral.
– Den ska fungera för alla världsreligioner samt för ateister, poängterar Magnus Nilsson och Helena Beckman.
– Alla ska kunna känna att det är en fin plats.

Värdigt – men neutralt

Det är inte helt lätt att gestalta sådana rum. Att det finns ett äldre kapell som ska integreras i bårhuset gör det inte enklare. Men med små medel går det att förändra det en byggnad förmedlar, och inspiration går att hitta i andra slags byggnader än religiösa, som till exempel konsthallar.
– Vi försöker ha kvadratiska visningsrum. Inte avlånga, kyrkoliknande, där man kommer in på gaveln och så tittar man på ett altare, förklarar Helena Beckman.

Fönstrens form och placering är också betydelsefulla. Man vill inte att andra ska kunna se in i visningsrummen, men man vill ha dagsljus.
– Om ljuset till exempel kommer mycket uppifrån, då tänker man på något gudomligt, fortsätter Helena Beckman.
– Det ska vi undvika. Fokus ska vara på den som har avlidit och det ska också vara utblickar på något lugnande, växtlighet eller ett atrium.

Helhet och flexibilitet

För att skapa en lugn, kontemplativ atmosfär väljs material som åldras värdigt och vackert, gärna ett naturmaterial med taktilitet. Det är i första hand för de anhöriga som platsens utformning spelar roll. Människor uttrycker sin sorg på olika sätt, för det måste det finnas utrymme.
– Någon kanske behöver vara där väldigt länge och då ska det finnas sittplatser för de andra, säger Helena Beckman.
– Och det ska finnas ett väntrum eller samtalsrum i direkt anslutning till visningsrummet, dit man kan dra sig tillbaka.

Olika kulturer har också olika rutiner. I exempelvis romska kulturer är man ofta väldigt många som tar farväl, då behöver ingång och utgång vara på olika ställen så att det inte det inte uppstår trängsel. Ytterligare en aspekt är personalen, som trots allt är de som spenderar mest tid i lokalen. De ska känna att de kan arbeta med de avlidna på ett värdigt sätt.

Servicebyggnaden och bårhuset är ett omfattande projekt som verkligen kräver ett helhetsgrepp. Det finns uppdrag för husarkitekterna, landskapsarkitekterna, inredningsarkitekterna och planarkitekterna. Magnus Nilsson och Helena Beckman är överens; det känns himla bra att kunna jobba så.