Arkiv

Bergs slussar besökscentrum

En fyr om natten
Arkitektur, Landskap
Kultur, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
BTA: Runt 2 000 m2
År: Gestaltningsförslag 2022
Plats: Linköping
Renderingar: Metro Cúbico Digital
Priser och utmärkelser: Nominerat i World Architecture Festival 2022

En kombination av wow och lågmäldhet, storslagenhet och en förmåga att smälta in i det rika kulturlandskapet. Snart får Bergs slussar i Linköping ett magnifikt besökscentrum.

Högst upp vid Göta kanals största slusstrappa möter en storslagen utsikt besökaren. Och just här ska det nya besökscentret byggas, vid Bergs slussar. Nedanför vilar de sju slussarna som bär fartyg och båtar upp från sjön Roxen. I andra riktningen fortsätter kanalen genom landskapet med kulturlämningar från järnåldern, genom århundraden av jordbruk till industrialiseringens början och dagens fritidsbåtar.

Besökscentrum Bergs slussar
Besökscentret i Bergs slussar hämtar inspiration från både naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området.

Självklar upplevelse på turistkartan

Det nya besökscentret består av tre sammanhängande byggnader inspirerade av naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området. Så småningom kommer ett utsiktsrum, utställningsytor, konferensanläggning samt en restaurang för hundra gäster att växa fram.

Förlängt landskap

bergs slussar final view3 2 Bergs slussar besökscentrum
Byggnaderna är en ödmjuk blandning av gammalt och nytt.

De enkla sadeltaken efterliknar den traditionella bebyggelsen i trakten. Men i byggnadens motsatta ände har taken formats av den naturliga kurvan, så att de istället blir en förlängning av landskapet genom de öppna gavlarna som bjuder in utsikten. Husen smälter in i landskapet men på natten blir de mer synliga tack vare de öppna glaspartierna, som ska lysa som en fyr för båtarna som navigerar i slussarna.

Fast fyr i mörk natt

– Mjuka kurvor från bygdens kullar låter byggnaderna omfamna gården, säger Antonio Minto, uppdragsansvarig på Tengbom. Men medan den traditionella svenska gården vänds inåt, till en stängd gårdsplan, låter kurvorna här istället byggnaderna öppna sig mot den omgivande utsikten.

Kanalen som identitetsmärke

Uppdelningen i flera byggnader hjälper till att anpassa skalan till den traditionella bebyggelsen i området. Besökscentret speglar också den livliga kanalen och den lilla hamnen. Byggnadernas kurva i kombination med sadeltakens vinkel gör att byggnaderna liknar upp och nervända båtar.

Klimatsnäll (trä)konstruktion

Träkonstruktionen är inte bara en del av byggtraditionerna i området, utan också en del av de hållbara idéerna bakom byggnaderna. Trä kan man införskaffa i närheten, vilket i sin tur ytterligare minskar koldioxidutsläppen. Konstruktionens lätthet gör det också möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet. Det minskar såväl utsläppen under bygget som åverkan på landskapet.

Besökscentrum Bergs slussar
Konstruktionens lätthet gör det möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet, vilket minskar både utsläpp och åverkan på landskapet.

– Trä gör också byggnaderna mer flexibla och framtidssäkra, eftersom det blir möjligt att göra förändringar eller till och med demontera och flytta dem, berättar Antonio.

Kontaktperson

Antonio Minto

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 73 371 38 39

Bergianska trädgården

Ett klorofyllfullt uppdrag
Kulturmiljö, Landskap
Byggnadsvård & restaurering, Kultur, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2019 - pågående
BTA: 60 hektar
Uppdragstyp: Generalkonsultuppdrag
Byggherre och samarbetspartners: Statens Fastighetsverk
Fotograf: Felix Gerlach

Ett museum för växter. Så kan man beskriva Bergianska trädgården i Stockholm där Katarina Enekvist på Tengbom är husarkitekt på uppdrag av Statens fastighetsverk. Här kan du hälsa på jättenäckrosen Victoria och även lära dig om allt från nordiska till tropiska växter och samtidigt vila ögonen från asfalten en stund.

Bergianska trädgården
Den italienska terrassen ger plats åt medelhavsflora.
08856 Bergianska trädgården
Vy över Brunnsviken från italienska terrassen, en av trädgårdens viktigaste utsiktspunkter.

Vetenskap, botanik och avkoppling. Vid Brunnsvikens strand i Stockholm ligger natursköna Bergianska trädgården. Här finns växter från hela världen: frukt- och bärträdgårdar och växtsystematiska kvarter, som visar växternas släktskap.

Husarkitekt som tar vara på värdefulla miljöer

Katarina Enekvist, restaureringsarkitekt på Tengbom, har varit husarkitekt för Bergianska trädgården sedan 2019. Katarina har mångårig erfarenhet av att leda komplexa uppdrag i kulturhistoriskt värdefulla miljöer men som husarkitekt räcker det inte att vara skicklig på gestaltning och ha ett stort kulturhistoriskt kunnande. Det är också viktigt att balansera den historiska miljön med nutidens krav.

Bergianska trädgården
Sedan år 1900 har Victoriahuset välvt sin glaskupol över en fantasieggande tropikvärld.
09967 Bergianska trädgården
Världens största näckros kommer från Amazonas men har nu också ett hem i bassängen i Victoriahuset.

Bevara och förbättra utan att det märks

Husarkitektuppdraget innebär ett långsiktigt ansvar och mycket har redan hänt sedan 2019. Vi på Tengbom har utvecklat det gamla Utsiktstornet för att levandegöra den autentiska 1800-talsmiljön och Victoriahuset i sin tur har fått en översyn av konstruktion och underhåll av glas.

Trädgårdsdirektörens igenvuxna trädgård vid byggnaden Bleket ska exempelvis restaureras. Svåråtkomliga delar av trädgården har gjorts tillgängliga med nya, specialtillverkade smidesräcken och sedan har en restaurering av trappor och gångvägar genomförts. I samband med detta har vi även gjort en projektering för Naturens Hus i Finnstugan som är en pedagogisk verksamhet för skola och barn. Så småningom ska även Bergianska trädgårdens olika entréer göras tydligare med ny formgivning och här pågår ett skissarbete.

Bergianska trädgården
Det gamla orangeriet blev uppfört 1926 för de tropiska växterna i trädgården. Idag hittar du också en mycket välbesökt restaurang här.

Omvårdnad av mark och träbyggnader

Dessutom har Katarina Enekvist, i samarbete med hantverkare och målerikonservatorer, utfört antikvarisk kontroll och rådgivning vid restaurering och underhåll av Bergianska trädgårdens alla träbyggnader. Slutligen har viktiga kunskapsunderlag, bland annat ett vårdprogram för mark och byggnader, blivit upprättade.

– Trädgården ska vara en plats för alla, med koppling både till historia och nutid. Jag ser fram emot att fortsätta bidra till att utveckla platsen, säger Katarina Enekvist.

Bergianska trädgården
Bergianska trädgården och Brunnsviken sett från ovan.
dji 0666 Bergianska trädgården
Bergianska trädgården, Stockholms botaniska trädgård och Kungliga Nationalstadsparken.

Kontaktperson

Katarina Enekvist

Arkitekt SAR/MSA och husarkitekt
+46 8 412 53 37

St Eriks askgravplats

Mot himlen vi gungar
Kulturmiljö, Landskap
Heliga platser, Kultur, Park, lek & offentliga platser
Uppdragsgivare:
Plats: Sollentuna, Stockholm
Uppdragsår: 2014 - 2017
Foto: Tengbom

”Jag vill gunga bort min sorg”, sa ett barn i den barnkonsekvensanalys som vi gjorde inför framtagandet av askgravlunden vid St Eriks kyrka i Sollentuna strax utanför Stockholm. Dessa ord tog vi fasta på, när vi skapade en plats för eftertanke och sinnesro.

St Eriks
Ett rum i rummet

Vi är mitt i ett ombonat villakvarter i Tureberg i Sollentuna, strax utanför Stockholm. Högst upp på åsen, omringad av ängsmark och med en majestätisk utsikt över Edsviken har sedan 1927 St Eriks kyrka legat här. En anrik kyrka, dock utan begravningsplats. Tillsammans med Svenska Kyrkan ändrade vi på det när vi skapade en askgravplats.

En plats för alla

Visionen för Svenska kyrkan i Sollentuna var tydlig. Målet var inte bara en askgravplats, utan också möjligheten att kunna nyttja andra delar av tomten för ceremonier som bröllop, begravning och dop.

God tillgänglighet stod högt på önskelistan men även att platsen skulle få vara helt fri från religiösa symboler och kopplingar. St Eriks kyrkas askgravplats skulle vara en begravningsplats öppen för alla regioner och alla människor – stora som små. Ett gemensamt rum för eftertanke och sinnesro.

St Eriks
En plats för eftertanke
St Eriks
Den cirkulära muren innesluter askgravplatsen

Barnen tyckte till

För att fånga in barnens tankar och önskemål om vad platsen skulle innehålla gjorde Svenska Kyrkan en barnkonsekvensanalys. Barnen blev intervjuade och fick också rita och berätta om hur de ville använda platsen. I en av intervjuerna svarade ett barn: ”Jag vill gunga bort min sorg”, och då föddes idén om en gunga i avskildhet, med utsikt mot vattnet.

St Eriks

Svensk granit och svart stål

Svensk granit i tydliga geometriska former blev det bärande elementet i gestaltningskonceptet tillsammans med svart stål. Det passar till en kulturmiljö och en kyrka som redan har granit.

Den cirkulära muren omfamnar askgravplatsen och med hjälp av blomplanteringar och sittplatser skapas det intima, lugna och varma rummet. Utsikten mot vattnet är slående. Och medan man inifrån rummet slås av känslan av trygghet minner rummet utifrån, med muren runtom, om en borg.

I form av en upphöjd vattenränna med fall i granit symboliseras evigheten och kretsloppet genom vattnet som silar genom fallet.

Bland det första man noterar på platsen är gungan. Som en portal upp mot himlen accentuerar och manifesterar gungan askgravplatsen. Blicken riktas rakt fram, ut över vattnet när man dinglar med benen från gungan. Ett lekfullt inslag på en plats fylld av allvar, men också ett populärt bildmotiv för par som gifter sig.

Mer än gestaltning

Tengboms uppdrag var att ta fram en miljö som passade in för St Erik kyrkas framtida askgravplats och dess besökare. Men att anlägga en askgravplats, som går in under kulturminneslagen, kräver samtidigt mycket administration, pappersexercis och ansökningar till bland annat Länsstyrelsen. Vi hjälpte till med ansökningar och underlag, illustrationsplaner och samtal till berörda instanser – som ett projektlederi. Här hittar du fler av våra landskapsprojekt.

2017 invigde kyrkoherde Lasse Svennson St Eriks begravningsplats.

St Eriks
St Eriks kyrka i Sollentuna är från 1927

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 8 412 53 85

Waldemarsudde

Underhåll och utveckling av prins Eugens skatt
Waldemarsudde
Arkitektur, Kulturmiljö, Landskap
Byggnadsvård & restaurering, Kultur, Ombyggnad, Restaurering, Tillgänglighet
Uppdragsgivare:
Plats: Djurgården, Stockholm
Uppdragsår: 2013–2015
Projekttyp: Husarkitekt och generalkonsult
Samarbetspartners: LEB, Tyréns, Projektel, Brandskyddslaget

Waldemarsudde är en unik miljö som rymmer stora upplevelser. Här finns vacker natur, kulturhistoriskt intressanta byggnader och fantastisk konst. Mycket på Waldemarsudde kan kopplas till blomster- och målarprinsen Eugen som bodde här i början av 1900-talet.

Arvet efter prins Eugen

Arkitekten Ferdinand Boberg ritade slottet på uppdrag av prins Eugen, och det blev byggt 1903-1905. Galleriet byggdes 1913 för prinsens stora konstsamling. När prins Eugen dog testamenterades hela Waldemarsudde till staten, som ska förvalta det som museum. Waldemarsudde är ett av Sveriges mest kända och välbesökta konstmuseer och är sedan 1993 statligt byggnadsminne.

Waldemarsudde
Foto: Nina Broberg

Ansvar för underhåll och utveckling

Vi har ramavtal som husarkitekt och generalkonsult för Waldemarsudde. Det innebär att vi ansvarar för byggnadsminnets underhåll och utveckling och arbetar nära Statens fastighetsverk och museet Prins Eugens Waldemarsudde. Arkitektoniska, antikvariska och tekniska perspektiv samt myndighetskrav är några av de områden vi arbetar med. Som husarkitekt genomför vi, tillsammans med en konsultgrupp, både projekterings- som utredningsuppdrag. Vi är rådgivare och hanterar bland annat tillståndsfrågor och långsiktiga planer för underhåll och restaurering.

Anpassning och visioner inför framtiden

Några av de saker vi gjort i vårt uppdrag är en omfattande ombyggnad av museets butik och entré med tillgänglighetsanpassning av huvudentrén på både in- och utsidan. Vi har jobbat med klimatfrågor, belysning och akustik, interiört och exteriört underhåll samt park- och trädgårdsfrågor. Vi har också tagit fram ett förslag till hur den gamla linoljekvarnen skulle kunna tillgängliggöras för allmänheten.

Komplicerade projekt med särskilda utmaningar

Projekten på Waldemarsudde är ofta komplicerade. Klimat-, teknik-, logistik- och programfrågor som uppstår i ett konstmuseum är speciella. Fokus ligger på att göra anpassningar och kvalificerad formgivning utifrån dagens behov och med stor hänsyn till Waldemarsuddes kulturhistoriska värden.

Tätt samarbete avgörande

Samarbete är helt avgörande genom hela processen. Teknikkonsulter och andra specialister blir ofta anlitade i tidigt skede. Vi har täta kontakter och arbetar långsiktigt tillsammans med förvaltare, hyresgäst, myndigheter, specialister, andra konsulter samt hantverkare och entreprenörer. Det kräver stor förmåga till samordning och flexibilitet, initiativkraft, lyhördhet och helhetssyn.

Kontaktperson

Josefin Larsson

Affärsutvecklare Kulturmiljö
+46 72 183 02 34

Park på Norra Latin

Välkomnande lugn mitt i city
Kulturmiljö, Landskap
Gator & torg, Kultur, Park, lek & offentliga platser, Utbildning
Uppdragsgivare: AB Folkets Hus i Stockholm, Bantorget Fastighets AB
Plats: Stockholm
Byggaktörer: AB Folkets Hus i Stockholm, Bantorgets Fastighets AB
Uppdragsår: 2010-2013

När parken framför Norra Latin skulle restaureras måste det ske på ett varsamt sätt, inte minst på grund av det historiska värdet. Med målet att gestalta miljön utifrån hur den ursprungligen hade sett ut, letade vi fram ritningar, fotografier och texter från arkiv som underlag. Vår utformning går att koppla till historiska källor – även växtmaterialet som vi valde kan knyta an till epoken.

Återskapad historisk miljö på Norra Latin

Norra Latin, ett vackert exempel på arkitektur i nyrenässansstil, ritades av Helgo Zetterwall och invigdes 1880 i närvaro av bland annat kung Oscar II och prins Eugen. Idag har den gamla skolbyggnaden istället blivit omvandlat till konferenscenter. Både huset och den stora gårdsmiljön, som blev anlagd runt 1914, är ett välkänt och omtyckt inslag i Stockholms stadsbild.

Norra Latin
Foto: Sten Jansin

När parken framför Norra Latins entré mot Drottninggatan skulle upp till restaurering måste det ske på ett varsamt sätt. Inte minst på grund av det historiska värdet. Med målet att gestalta miljön utifrån hur den ursprungligen hade sett ut, letade vi fram ritningar, fotografier och texter från arkiv som underlag. Vår utformning kan du koppla till historiska källor – även växtmaterialet som vi valde ut knyter an till epoken.

Vi ville utveckla en inbjudande atmosfär med gott om vistelseytor – en lugn oas mitt i innerstadens myller.

Gott om ytor att vistas på

Gröna rum är mycket viktiga våra stadsmiljöer. I projektet på Norra Latin ville vi utveckla en inbjudande atmosfär med gott om vistelseytor. En lugn oas mitt i innerstadens myller. Ett sätt att skapa mer yta var att bredda huvudstråket mellan entrén och Drottninggatan med stenmjöl. Vi kompletterade trädraderna längs gången med perennplanteringar och skapade också två tydliga rum för vistelse i parken, med bänkar, planteringar och häckar. Vi valde samtidigt att utvidga entréytan, både för att göra den mer praktisk för transporter men också för att besökarna skulle uppleva den som riktigt välkomnande.

Samarbete mellan landskapsarkitekter och projektledning

Tengboms uppdrag på Norra Latin var att inventera och redogöra för parkens kvaliteter och behov av förbättringar. Det i sin tur  ledde fram till arbetshandlingar för upprustning av parken. Våra landskapsarkitekter har också projekterat och besiktigat, medan våra projektledare har drivit både projekt- och byggledning.

Vill du se några fler av våra landskapsprojekt – kika gärna HÄR.

Kontaktperson

Anders Brandstedt

Landskapsarkitekt
+46 8 412 53 85