Minns du tiden då man inte ville missa reklamen på bio? Inte vi heller – fram tills vi klev in på Fyrisbiografen i Uppsala. Denna kulturklenod, en av Sveriges äldsta och mest charmiga biografer, var i behov av en uppdatering. Genom att trolla med kvadratmetrarna rekonstruerade vi en filmisk miljö som nu står redo att åter bli ett nöjespalats för Uppsalaborna.
Foto: Ojan, Wikimedia
Fyrisbion är en av Sveriges äldsta biografer. Med anor från 1911 har denna klassiska biograf, belägen i det historiska Skandalhuset, varit en viktig del av Uppsalas kulturliv i över ett sekel. En tidlös symbol för film- och kulturälskare.
Kreativ lek med utrymme
Trots sin blygsamma storlek lyckades vi förvandla Fyrisbion till en inbjudande och funktionell mötesplats – inte minst i den lilla foajén. Genom att placera speglar i takvinkeln får besökarna en illusion av rymd och ljus, vilket ger känslan av ett större och mer öppet rum. Material som ek, sten och mässing är valda med omsorg för att kombinera hållbarhet med tidlös estetik. Den klassiska karosseripanelen är en nostalgisk blinkning till en tid då biografer var riktiga nöjespalats.
En central del av renoveringen var att göra biografen mer tillgänglig för alla besökare. Nya toaletter och kopplingar till hissen gör det möjligt för rullstolsburna att enkelt ta del av utbudet på Fyrisbion. Dessutom har arbetsmiljön för personalen blivit bättre genom ett nytt kontor och pentry.
Den klassiska karosseripanelen är en nostalgisk blinkning till en tid då biografer var riktiga nöjespalats.
Från Plengiérs vision till modern kulturkälla
Det var år 1911 som biografmannen Hugo Plengiér grundade Fyrisbion. En central figur i det tidiga kulturlivet i Uppsala. På 1930-talet tog David Annell över, och satte sin prägel på verksamheten genom att visa europeisk film av hög konstnärlig kvalitet – ett utbud som skilde sig från de större biografernas. Idag drivs Fyrisbion av den ideella föreningen Föreningen Fyrisbiografen som är medlem i Folkets Bio. Tack vare engagerade medlemmar och volontärer fortsätter denna anrika biograf att erbjuda Uppsalaborna en plats för kultur- och filmupplevelser.
Renoveringen av Fyrisbiografen har handlat om mer än att bevara det förflutna. Vi ville också skapa en modern och tillgänglig miljö som kan ta emot framtidens filmälskare. Med respekt för historien och en blick mot framtiden kan nu Fyrisbiografen fortsätta lysa – som ett centrum för filmkonst och kultur i hjärtat av Uppsala.
En stockholmsikon. Ett stycke konst- och kulturarv. Ett av den nationalromantiska tidens viktigaste byggnadsverk i Sverige. Ett arkitektoniskt mästerverk signerat grundaren av Tengbom – Ivar Tengbom. Uppe på Högalidsberget omgiven av ett grönskande parklandskap blickar sedan 1923 Högalidskyrkan rofyllt ut över staden.
Foto: Sten-Åke Stenberg
På sena 1800-talet flyttade allt fler människor in till västra delen av Södermalm i Stockholm och behovet av en kyrka växte. 1905 anvisades Maria Magdalena församling kapellplats uppe på Högalidsberget och 1913 vann Ivar Tengbom uppdraget att rita kyrkan. 10 juni 1923 invigdes Högalidskyrkan. Tvärs över Riddarfjärden skulle Ragnar Östbergs Stadshus invigas två veckor senare – något Ivar var ytterst medveten om då han själv kom tvåa i den arkitekttävlingen.
Avskilt kyrkorum mitt i stadsbruset
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan
När Ivar presenterade sitt förslag lyfte många på ögonbrynen. Utformningen bröt normer för den tidens traditionella svenska kyrkoestetik, och mötte viss kritik för sin modernistiska arkitektur. Inte minst på grund av de två slanka torn som med sina vertikaler dramatiskt skulle bryta mot långhusbyggnaden och sträcka sig upp mot himlen för att ta en inflytelserik plats i Stockholms skyline. Efter några revideringar gick dock förslaget igenom och Södermalm skulle få sin andliga samlingspunkt. 1917 lades den första stenen.
Högalidskyrkan blev för många en symbol för den moderna tiden. Till skillnad mot dåtidens utsmyckade kyrkobyggnader använde Ivar raka linjer, geometriska former och enkla material som gav kyrkan enkelhet och elegans. Istället för sten eller trä gav betong och tegel byggnaden en modern och naturlig karaktär – en radikal förflyttning av materialval. De höga fönstren med stort ljusinsläpp som studsade mot interiören kom att förstärka den andliga atmosfären medan den funktionella planeringen i kyrkan med predikstolen placerad centralt både underlättade kommunikationen och förstärkte samhörigheten bland medlemmarna i kyrkan.
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan
Nationalromantisk tegelbasilika
Ivars förslag byggde på formen av en långhuskyrka, en så kallad basilika – uppbyggd med ett centralt mittskepp och sidoskepp. Mörkrött handslaget storstenstegel från Mälardalens tegelbruk fick klä långhusbyggnaden med det smalare rakslutna koret, omgivet av de åttkantiga dubbeltornen. Tillsammans med de utskjutande gavlarna och takets spetsiga valv tog kyrkan plats i stadsbilden med sin placering på Högalidbergets högsta platå. Huvudportens mörka, huggna granit står i distinkt kontrast mot det röda teglet. Det råder en känsla av monumentalitet i exteriören med dess genuina materialbehandling.
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan
Mittskeppet är tydligt uppdelat från sidoskeppen genom höga pelare som skapar rytm och symmetri i kyrkorummet. Som ett resultat av formen blir både predikstol och kor framträdande i kyrkorummet. Redan från vapenhuset som är det första rummet besökaren stiger in i hamnar koret och det stora symboliska triumfkrucifixet i blickfånget hos besökaren.
Två torn tar plats i Stockholms stadsbild
Genom de 84 meter höga dubbeltornen på framsidan av kyrkan ville Ivar skapa mer livfullhet och ge kyrkan stark närvaro i stadsbilden. Men byggnaden skulle också stå sig i konkurrens mot Stadshuset. Överkanten på tornhjälmarna hamnade 105 meter över Mälarens vattenyta, vilket är i linje med de tre förgyllda kronorna på Stadshustornet.
”Med två torn kommer man bättre ifrån alla jämförelser.”
Koncept till föredragning för Högalidskyrkans byggnadskommitté, s 5, Tengboms bibliotek
Tornen är olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. Det mer allvarsamma norra tornet representerar Guds lag, och är krönt av en kyrktupp. I bottenvåningen på tornet finns dopkapellet. Södra tornet bär ett gyllene kors och är ljusare och mer öppet. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida – en viktig del av kyrkans identitet.
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan
Kyrkorummet – ett allkonstverk i katedralformat
Genom vapenrummet kommer besökaren in i det enskeppiga välvda kyrkorummet, omfamnat av en sofistikerad gråtonad slammad muryta. Tillsammans med den hisnande höjden upp till tak blir öppenheten, rymden och katedralkänslan påtaglig. Höga strävpelare på de båda sidorna bildar välvda nischer, vars höga fönster hjälper till att tona ner ljusinsläppet från fönstren och vittnar om en skickligt utförd ljusföring. De många konstnärliga hantverksdetaljerna ger samtidigt känslan av intimitet och närhet till det andliga.
”Kyrkans interiör får betraktas som ett allkonstverk dirigerat av Tengbom och utfört av flera av tidens mest framstående konstnärer och konsthantverkare.”
Interiören, den fasta inredningen liksom den konstnärliga utsmyckningen representerar olika konststilar och långa tidsförlopp. Här hittar man såväl medeltida inspiration som barocka former. Ivar ritade de flesta fasta föremålen som orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen. Men han knöt också till sig dåtidens mest framstående konstnärer och hantverkare. Som Gunnar Torhamn, Isaac Grünewald, Olle Hjortzberg, Erik Jerken och Einar Forseth. För att få det kreativa samarbetet att fungera smidigt och sömlöst skapades en byggnadshytta kring kyrkan där teamet arbetade sida vid sida.
(Kultur)historiskt värde är tidlöst
Foto: Sten-Åke Stenberg
Den 10 juni 1923 invigde ärkebiskopen och fredsförkämpen Nathan Söderblom Högalidskyrkan. Och trots de nödvändiga renoveringar som man genomfört har man kunnat bevara både arkitekturen och det historiska värdet. Och medan Ivars arkitektoniska intentioner står intakta fortsätter Högalidskyrkan vara en viktig del av kulturarvet i Stockholm och en betydelsefull plats för människorna i staden. En plats där arkitektur och andlighet smälter samman. Där varje detalj noggrant utformats för att skapa en upplevelse för både sinne och själ.
Återinvigning
Från mars 2021 till juni 2023 genomgick Högalidskyrkan en omfattande helrenovering. Generalentreprenör för renoveringen är In3prenör, projektledning av KFS och byggherre är Högalids församling. Den 10 juni 2023 när kyrkan fyller 100 år gick en efterlängtad återinvigning av stapeln.
Vill du förkovra dig i Ivar Tengboms verk? Då rekommenderar vi att du läser den här inspirerande och gedigna akademiska avhandlingen av Anders Bergström.
Byggherre och samarbetspartners:
Klövern, Ulestedts snickeri & inredningar
Fotograf:
Felix Gerlach
Barnens läslust och upptäckarglädje stod i centrum när Kalmar stadsbibliotek flyttade in i stadens nya kulturkvarter. Det tre våningar gamla posthuset är nu ett modernt och tillgängligt (och prisat) bibliotek.
Stadsbiblioteket i det gamla posthuset från 1947, ritat av arkitekt Lars-Erik Lallerstedt.Till höger om huvudentrén släpper det stora fönstret in ljus in till barnens ateljé.
På Tengbom vurmar vi för att omvandla gamla byggnader och att varsamt uppgradera dem efter samtidens förutsättningar och behov. Vi fick möjlighet att skapa inredningen till det nya stadsbiblioteket och göra om den gamla postlokalen och sedermera saluhallen till en levande plats för både stora och små bokmalar.
Från balkongen kan du blicka ut över familjeavdelningen där sagotältet tronar upp sig i mitten av rummet.
Kalmar stadsbibliotek vann Kalmar kommuns arkitektur- och stadsbyggnadspris 2021. Ur juryns motivering:
”Med varsam, hållbar ombyggnation som på ett kvalitativt sätt tillför värden bidrar projektet till att utveckla en god livsmiljö för alla Kalmarbor och möjliggör för en mötesplats. Projektet kommunicerar gestaltningsmässig omsorg i helhet och i detaljer såväl exteriört som interiört där en balanserad avvägning mellan funktion, gestaltning och hållbarhet gjorts för att uppnå god arkitektur.”
Hästskoform satte formen
Postens chefsarkitekt L. E. Lallerstedt ritade posthuset i Kalmar 1947. I det ursprungliga rummet var postdisken byggd på en hästskoformad nedsänkning i golvet. Nu fick nedsänkningen, golvytan och formerna i sin tur bli en förutsättning istället för en utmaning.
– Vi ville bevara detaljer, samtidigt som vi behövde skapa ett nytt flöde i lokalen, säger Hanna Philipsson, arkitekt på Tengbom. Vi hade hästskon att jobba med så vi utgick från den och använde oss även av ett oktagonalt mönster som både fanns i det ursprungliga golvet och fasaden.
Platsbyggd inredning bevarar och förnyar
Biblioteket består av tre våningsplan där stämningen blir lugnare ju högre upp du kommer i byggnaden. Det vackra entrérummet är bevarat i sin helhet.
Rum för äldre barn skapar utrymme för enskild läsning men fungerar också som mötesplats för mindre grupper.Platsbyggda former för mindre barn bjuder på lek och läsning.
– Vi har skapat många platsbyggda möbler, säger Hanna. Det är inte så vanligt att inredningsarkitekter får rita möbler. Här har vi verkligen fått tänka till och gå till ritbordet. Vi har arbetat med att bevara det gamla samtidigt som vi skapar nya funktioner.
Till skillnad från ett klassiskt bibliotek som nästan hyschar åt en i sin atmosfär, bjuder Kalmar stadsbibliotek nu in till lek och socialt umgänge för alla åldrar. Här finns gungor och rutschkanor men även mindre ytor att sitta på för familjer och barn att läsa, mysa och skapa egna små världar. I mitten av rummet ståtar ett ljust och transparent sagotält, inspirerat av koppartälten i Hagaparken i Stockholm.
Sagotältet är hjärtat i familjeavdelningen. Formen samspelar med Lars-Erik Lallerstedts design.Nya öppningar i väggar skapar rymd och binder ihop interiören. Balkongen bjuder på en vy ner mot skönlitteraturavdelningen.
Öppna ytor och rum i rummet
Inredningen ska kännas och upplevas. Självklart finns det plats även för sådant som vuxna behöver på ett bibliotek, som avskilda platser med bra belysning för läsning och koncentration – smårum i rummet.
Hästskoformen går igenom hela gestaltningen av barnavdelningen i den stora posthallen. Rummet är kantat av bokhyllor i runda former, med böcker på utsidan och avskilda sittgrupper på insidan. Färgskalan går i blått och brunt. Den blå färgen på tyger, bokhyllor och den mjuka golvmattan gifter sig fint med det pampiga, mörklaserade taket i lackat trä och det ljusbrunrutiga golvet i mitten.
– Vi ville ta det estetiska perspektivet för barn på allvar och inte arbeta med de klassiska signalfärgerna som är vanliga för barninredning. Det lekfulla finns i formerna och funktionerna och böckernas kulörer.
Hanna Philipsson
Förutom inredningen har Tengbom även gjort förstudien till projektet. Biblioteket invigdes 2021.
Kalmar stadsbibliotek är en q-märkt byggnad som blir en del av framtidens kulturkvarter.
Utmärkelser:
Nominerat till Borås Stadsbyggnadspris 2022
Fotograf:
Åke E:son Lindman
Det började med en handskiss i hård internationell konkurrens och resten är historia – och framtid. Folkets hus i Borås från 1939 har förädlats av Tengbom och nyinvigdes 2018 som Borås Kongress, en modern kongressanläggning med bevarade värden från förr.
Lyssna på arkitekten Bo Karlberg i filmen nedan.
Efter en tuff prekvalificering med runt 60 arkitektkontor från hela världen gick Tengbom vidare till en inbjuden formgivningstävling. Kampen om Borås Kongress hade inletts på riktigt och nu gällde det att spänna musklerna. Eller? Bland avancerade visualiseringar och hårt paketerade koncept stod nämligen en enkel handskiss ut, signerad Bo Karlberg. 2012 stod det klart att uppdraget var vårt.
”Vi fick uppdraget för att vi förstod både arkitekturen och affären”
”Förslaget gick ut på att utveckla en state-of-the-art kongressanläggning för hela regionen, återskapa Gunnar Nilssons modernistiska entrémotiv och samtidigt bevara husets funktion som samlingsplats i Borås”, berättar Bo. ”Vi fick uppdraget för att vi förstod både arkitekturen och affären”.
Tillgängligt och flexibelt för alla typer av möten
Utgångspunkten i projektet må vara bevarande, men syftet har alltså varit att skapa en modern mötesplats. Borås Kongress är idag ett av få svenska exempel på en byggnad som är utvecklat specifikt för möten, till skillnad från exempelvis många konserthus och arenor runtom i landet.
I kongresshuset finns miljöer för möten i stor och liten skala. Företagskonferens, konsert eller en fika med vännerna – här finns något för alla.
I kongresshuset finns miljöer för möten i stor och liten skala. Företagskonferens, konsert eller en fika med vännerna – här finns något för alla.
I kongresshuset finns miljöer för möten i stor och liten skala. Företagskonferens, konsert eller en fika med vännerna – här finns något för alla.
I kongresshuset finns miljöer för möten i stor och liten skala. Företagskonferens, konsert eller en fika med vännerna – här finns något för alla.
Här finns allt från intima rum för några få personer till större konferensytor för sällskap på upp till 1000 gäster. Husets karaktär finns och känns överallt, likaså dess nyvunna flexibilitet och tillgänglighet. Antalet nivåer i kvarteret minskade från 36 till 7 (!) och våningsplanen blev utformade för att flera evenemang av olika slag ska kunna pågå parallellt.
Frågan är om någon missar Borås Kongress?
Borås Kongress – en kil mellan nu och då
Det nya kongresshuset utgör ett helt kvarter i fyra volymer. Gunnar Nilssons djärva entrémotiv, som varsamt plockades fram ur lager av inplåtning från 80-talet, faller återigen in i följden av ikoniska funkishus längs Österlånggatan.
Längs Allégatan har arkitekturen fått en mer inordnad och nerskalad karaktär, medan den nya scen- och salongvolymen med huvudentré mot Robert Nilssons Plats gör starkt intryck med sin skimrande fasad i guldeloxerad sträckmetall på djupblå botten.
I övergången mellan det gamla och det nya finns slutligen glaskilen som rymmer kongressens foajé, en plats där stucco lustro (en tusenårig italiensk marmoreringsteknik) möter hypermoderna förprintade glasräcken i en både spännande och symbolisk mötesplats.
”Det är en mäktig känsla att se besökare träffas och umgås här idag. Det är ju precis det som varit syftet med projektet i nästan tio års tid; just mötet mellan människor”, avslutar Bo.
Sommaren 2018 slogs dörrarna återigen upp till Bio Capitol och Stockholms lyxigaste bioupplevelse där Tengbom tagit fram ett inredningskoncept i samma festliga anda.
Mellan åren 1926-1985 rullade Bio Capitol som Vasastans, till en början största, men också finaste biograf. Nu återskapas historien i ett nytt grepp när biografen öppnar igen efter en omfattande ombyggnad med E/S-A som arkitekter.
Här kan du titta på både nya och klassiska filmer.
Med utgångspunkt i Art Déco-stilen var Tengboms uppdrag att ta fram ett inredningskoncept till en ”vuxnare” filmupplevelse, där du äter och dricker gott i salongerna samtidigt som du kultiverar dig i både nya och klassiska filmer. Inredningen ramas in med profilstarka detaljer, skarpa färger och specialdesignade mönster.
Take the magic with you
Det glada 20-talet känns väl igen i bevarade originaldetaljer så som valv, pelare, räcken och stuckaturer, samtidigt som helheten är något helt nytt. Precis som i miljöer från tiden finns spår från nytt och gammalt både i materialval såväl som i formspråk.
Idén är att återskapa biomagin och känslan av att det är högtidligt att gå på bio – men i den medvetna människans tid
Baren i entrén har fått särskilt mycket omtanke eftersom den är biografens festliga mittpunkt. Där har målet varit att jobba främst med olika typer av exklusiva naturmaterial. Det för att skapa en miljö som är hållbar över tid och åldras vackert med sina besökare. Här är det material som massiv trä, sten och mässing som sticker ut.
Sandra Wall har designat två olika mattmönster till salongerna.
Handritade mönster och färgexplosion på Bio Capitol
I filmsalongerna har Tengboms inredningsarkitekt Sandra Wall designat två olika mattmönster för att ge uttryck till det övriga biomörkret. Inuti den ena salongen ramas mattan in av ett prismamönster, vilket för tankarna till känslan av projektorljus. I den andra ligger fokus istället på ett praktfullt blått blommönster som plockar upp valvens formspråk i salongen.
Mattorna är själva shownumret i salongerna
Även inredningsfärgerna har fått ge tydlig karaktär till Capitol. Med turkosa och Bordeaux-färgade salongsväggar, tillsammans med gröna och blåa sammetstyger, har vi tagit fram en något mer oväntad, skarpare färgskala från 20-talet.
– Med en modern tappning i färgpaletten tar vi oss bort från det klassiska bioröda. Istället tar vi med historien in i samtiden. Sedan öppningen har det spridits många bilder inifrån biografen i sociala medier. De noggrant valda färgerna har verkligen förstärkt identiteten. Det ska synas att det är Bio Capitol och ingen annan biograf, säger Filip Svensson, som tagit fram inredningskonceptet tillsammans med Sandra Wall och Kjerstin Björck på Tengbom.
Yta:
Runt 200 kvm tillbyggnad samt 300 kvm ombyggnad
Foto:
Tim Meier
Det är en välbesökt plats, kantad av butiker, kafér och restauranger på stadens populära gågata – Uppsala Stadsbibliotek. Här finns ett viktigt arkitektoniskt arv att vårda och förhålla sig till, vilket varit grundläggande i arbetet med om- och tillbyggnaden.
Sedan 2008 har Tengbom, genom förvärvet av Werket, varit arkitekt under Stadsbibliotekets kontinuerliga förändring. 2009 byggde man om barnavdelningen och ett programrum tillkom. Vid samma tid projekterade man och byggde den byggnadsminnesklassade träbyggnaden mot gågatan om för att rymma ett kafé. Gården mot söder öppnades också upp och en ny uteplats tillkom.
Ny foajé och livfull mötesplats i Uppsala Stadsbibliotek
Från Stadsbibliotekets håll fann det ett önskemål att nyttja det kringbyggda gårdsrummet för att skapa ett välkomnande rum, en foajé och mötesplats för bland annat tidskriftsläsare. Personalen vid biblioteket behövde också utrymme för föreläsningar och utställningar. Delar av biblioteket kan efter ombyggnaden även gå att hyra ut. Genom tillbyggnaden har kontakten med den öppna gården förstärkts.
Grundläggande för uppdraget med Uppsala Stadsbibliotek var att skapa tillgänglighet i glasgården samt att ta hänsyn till de befintliga byggnadernas karaktärer. En av byggnaderna är byggnadsminnesförklarad och biblioteket är märkesbyggnad i staden (ursprungsarkitekt Nyréns arkitektkontor). Utmaningen låg i att göra ett synligt tillägg utan att inskränka övriga byggnader. Gedigna naturmaterial är utvalda med omsorg. Glastaket är prytt av ett screentryckt lövverk, till minne av ett vackert gammalt träd som tyvärr inte gick att bevara.
Uppdraget innefattar även fast och lös inredning. Kulörerna går i grön ton och tar upp grönskan som tidigare fanns på gården.
På en höjd intill Munksjöns östra strand ligger Mariedal – en ståtlig grosshandlarvilla från 1850-talet som i dag används som konferensanläggning av Jönköpings universitet. När det var dags att rusta upp lokalerna var ambitionen att skapa en inspirerande miljö för moderna behov, och samtidigt vårda och lyfta fram fastighetens äldre kvaliteter.
En opolerad pärla på historisk mark. Högskolefastigheter i Jönköping var väl medvetna om vad de hade att förvalta vid Munksjön. Mariedal uppfördes på 1800-talet som lantställe åt grosshandlare Westman och hans familj. Fastigheten är attraktiv genom sina anor och sitt läge. Men tiden hade satt sina spår, inte bara genom slitage, utan också genom de gradvisa renoveringarna som skett genom åren och gett byggnaden en lapptäckesartad känsla.
När det nu åter var dags att förnya ville man ta ett helhetsgrepp, och lyfta upp de ursprungliga kvaliteter som fanns i fastigheten. Tengbom fick uppdraget att restaurera och inreda lokalerna för moderna behov. Uppdraget innebar en utmaning, där vi bland annat skulle tillgänglighetsanpassa lokalerna, samtidigt som vi ville återskapa en klassisk stil med äldre material och en enhetlig känsla.
Foto: Patrik Svedberg
Målet? Att ta ett ordentligt formgrepp och med tydliga penseldrag förvandla en rätt trött och sliten inredning till en positiv upplevelse. Vi gjorde många speciallösningar, och fick även improvisera fram lösningar under byggnationen, allt eftersom beställaren upptäckte nya behov.
Modern inredning med estetik som blickar bakåt
Vi beslutade tidigt att fokusera på estetiken från den era då byggnaden hade genomgått sin mest omfattande renovering, kring 1912. Inspiration valde vi att hämta från signaturer som Waldemarsudde och Ellen Key. Rummen färgsattes med mustiga kulörer och tapetserades med brokiga växtmönster. Utifrån vårt färgförslag tog Statens konstråd fram passande konst till lokalerna. I hallen hänger till exempel en impressionistisk oljemålning vars uttryck förstärkts av den mörka färgsättningen.
Foto: Patrik Svedberg
Varje rum fått sin egen karaktär: i den övre salongen råder lugna och svala toner, med textiler i mörkblå och plommon; i köket fick väggarna en terracottakulör och ett diagonalt schackrutigt linoleumgolv.
Specialritade detaljer fulländar intrycket
För att få till den rätta känslan specialritade vi vissa karaktärsmöbler, som exempelvis blomstertrappa, staffli till digitalskärm och ett vitrinskåp med nätfönster. Sedan tillkom även diverse små produkter, när man insåg att bland annat de befintliga ljusstakarna, papperskorgarna, dörrstoppen och dukarna inte alls passade in.
Foto: Patrik Svedberg
Form och funktion för framtiden
Hållbarhet har också funnits med som värdering i arbetet med Mariedal. Utöver att välja naturmaterial och miljömärkta möbler, jobbade vi mycket för att titta på vad som gick att återanvända. Vi prioriterade ombyggnationer av tongivande, publika delar, och bevarade befintliga byggdelar som var i okej skick. Ur hållbarhetssynpunkt är det inte försvarbart att riva ut fungerande apparatur, ventilation, golv och liknande.
Även stilmässigt kan man tala om hållbarhet. Inom högskolesektorn har man inte råd att byta kostym alltför ofta och följa inredningstrender. Därför valde vi produkter som vi tror är både tidlösa och funktionella.
På Mariedal handlade mycket om att förädla det gamla och med ganska små medel skapa stor förändring, både i estetiken och funktionaliteten.
Foto: Patrik Svedberg
Arbetet skedde i nära samarbete med beställaren och byggaktören. Det var en kreativ och spännande process för alla inblandade, berättar inredningsarkitekt Ulrika Tjernström.
– Jönköpings universitet hade höga ambitioner för Mariedal, men var vana vid de standardlösningar som brukar användas i högskolesektorn. Vårt inredningskoncept stack ut från det, men de omfamnade det totalt. Byggaktören i sin tur fick en utmaning i att skapa alla de hantverksmässiga detaljerna som lokalerna krävde.
Tengbom är stolta över att få ha varit del av en förhoppningsvis lång förädlingsprocess. En process som påbörjats i de kvarvarande historiska fastigheter runt den centrala insjön i Jönköping.
Uppdragsår:
2011-2012. Hela projektet färdigställt 2014.
Projekttyp:
Storkök, om- och tillbyggnad
Samarbetspartner:
Erséus Arkitekter
De verkar bakom kulisserna för att beställaren ska kunna erbjuda det allra bästa till sina kunder – våra köksarkitekter möjliggör en stunds avkoppling bland litteratur och tidskrifter på Göteborgs stadsbibliotek.
Välkomnande och välfungerande är två nyckelord för restaurangen och storköket.
En av Göteborgs mest ikoniska byggnader, stadsbiblioteket, behövde en genomgripande ansiktslyftning, både invändigt och utvändigt. Vi fick chansen att vara med och skapa ett välfungerande café där människor kan träffas, prata, dricka kaffe – och läsa!
Ett av Göteborgs mest kända hus blev ännu bättre med ett bra café.
Beställaren, Higab, ville ha ett café där det skulle kunna lagas och serveras både varm och kall mat, och fungera som en knutpunkt för människor som besöker biblioteket. De önskade också en mindre kaffebar i anslutning till tidningshörnan på entréplan. Detta för att ge möjlighet till att spontant kunna gå in, sätta sig ned, ta en kaffe och läsa. Resultatet har blivit ett välfungerande och trevligt bibliotek för den kräsna samtidsmänniskan som uppskattar att besöket kan vara mer än bara böcker.
– Det var ett spännande projekt och det var väldigt intressant att få jobba med en så välkänd och omtyckt byggnad. Det är ju ett av Göteborgs mest kända hus och det är en stor del i mångas vardag, berättar Claire Rankin som är studiochef för Tengboms restaurang- och storköksstudio.
Funktion, estetik och respekt för både beställare och brukare är huvudingredienser i ett välfungerande storkök.
Bra process ger goda resultat i Göteborgs stadsbibliotek
Ett projekt av den här digniteten hade förstås ögonen på sig och blev mycket omskrivet, men slutresultatet har blivit populärt och biblioteket har varit välbesökt sedan invigningen i april 2014.
Storköksstudion kom tidigt in i processen tack vare Tengboms mångåriga samarbete med staden. Det goda samarbetet med Erséus Arkitekter, som var ansvarig arkitekt för om- och tillbyggnationen, garanterade ett slutresultat med både estetisk verkshöjd och väl genomförda processer och flöden.
– Vårt jobb är att få caféets gäster att uppleva en härlig stund och samtidigt skapa en bra arbetsplats för de som jobbar där. Först ser vi över alla tekniska förutsättningar, flöden och dimensionering av ytor så att vi får in det beställaren har tänkt sig. Sedan planerar vi så att el och annan teknik fungerar klockrent. Dessutom måste vi såklart se till att maten hanteras på ett korrekt sätt, både på vägen till gästerna och därifrån, säger Claire Rankin.
– Alla projekt är olika, men vi har beredskap för allt! I det här projektet fick vi exempelvis ta extra hänsyn till varuleveranserna. De skulle flyta på bra och inte störa trots att caféet ligger på plan tre, mitt i huset, fortsätter hon.
Nuförtiden vill folk ha mer än enbart böcker på biblioteket. Det gäller även Göteborgs stadsbibliotek. En kaffe eller två sitter aldrig fel!
En riktig lagspelare
Storköksstudions breda kompetens har blivit den stabila grund som caféverksamheten vilar på och utvecklas från. Varje detalj, från arbetsflöden till materialval, är noggrant genomtänkt för att skapa en arbetsmiljö som stödjer personalen i deras vardag. Med en trygg och välplanerad arbetsplats kan de fokusera på det som verkligen räknas – att leverera en fantastisk upplevelse för besökarna.
För Göteborgs stadsbibliotek har vi tagit fram en skräddarsydd lösning som möter deras unika behov, men projektet sträcker sig längre än så. Genom att dra nytta av Storköksstudions erfarenhet och mångsidiga kompetens har biblioteket fått tillgång till smarta lösningar som inte bara underlättar vardagen för personalen utan också skapar en miljö som känns både funktionell, modern och välkomnande för alla. Det är en helhet där varje del samverkar för att lyfta både arbetsplatsen och besöksupplevelsen till en ny nivå.
Samarbetspartners:
Tyréns, LEB, Allmänna VVS-byrån, Projektel, Brandskyddslaget m fl
Projekttyp:
Husarkitekt- och generalkonsultuppdrag
Thielska Galleriet från 1907 är beläget i en muromgärdad park längst ut på Blockhusudden på Djurgården. Sedan 2013 är Tengbom husarkitekt och generalkonsult för Galleriet, vilket innebär förvaltarstöd och ett löpande ansvar för byggnadsminnets underhåll och utveckling.
Thielska Galleriet ritades av arkitekt Ferdinand Boberg som hämtade inspirationen till den säregna byggnaden från orienten, Sydeuropa och den sena jugendstilen. Anläggningen stod färdig 1907 och är finansmannen och konstmecenaten Ernest Thiels besannade dröm om att skapa ett hem och konstgalleri. När staten förvärvade Thielska Galleriet 1924 omvandlades det till museum, och 1958 blev det statligt byggnadsminne. Vårt arbete med museet sker alltid i nära samarbete med Statens fastighetsverk och museets hyresgäster.
Komplexa projekt med stor omsorg
Våra projekt inom Thielska Galleriet är ofta komplexa. Det gäller att ta hänsyn till de många klimat-, teknik-, logistik- och programfrågor som uppstår i ett konstmuseum. Med stor omsorg om byggnadsminnets kulturhistoriska värden gör vi anpassningar och kvalificerade formgivningsinsatser i stort som smått. Vi hanterar tillståndsfrågor, långsiktiga planer för underhåll och restaurering och agerar även rådgivare. Uppdraget kräver bland annat djupgående kunskap om både äldre och ny installationsteknik, och inte minst tillgänglighetsaspekter.
Helhetssyn, lyhördhet och flexibilitet är fundamentala värden som genomsyrar hela vårt uppdrag.
Effektivt samarbete och tät kontakt
Sedan 2013 har vi arbetat med många olika uppdrag och frågeställningar på Thielska Galleriet. Exempelvis har vi genomfört en omfattande ombyggnad av kaféköket och serveringen, ny belysning i utställningssalarna, iordningställande av Annexet för museets kontor och konferens, samt en genomgripande tillgänglighetsutredning för hela museet inklusive installation av ny hiss och nya ändamålsenliga publika miljöer med butik, garderob och toaletter.
Ett effektivt och tydligt samarbete med alla medverkande i projekten är helt avgörande. Därför anlitas teknikkonsulter och andra specialister redan i tidigt skede. Tät kontakt och långsiktigt samarbete med förvaltare, hyresgäst, myndigheter, specialister, övriga konsulter samt hantverkare och entreprenörer är alltid viktigt. Helhetssyn, lyhördhet och flexibilitet är fundamentala värden som genomsyrar hela uppdraget.
Mellan 2007 och 2012 hade vi husarkitektuppdraget för Kungliga Operan i Stockholm. Ett ansvarsfullt och mycket inspirerande uppdrag, som innebar att se till att den fantastiska operabyggnaden från 1898 blev utvecklad och omhändertagen på allra bästa sätt.
Kungliga Operan, Sveriges nationalscen för opera och balett, ritades av arkitekten Axel Anderberg och invigdes 1898. Den står på samma plats som Stockholms första stora operahus från 1782 gjorde. Anderberg, som hämtade mycket inspiration från Parisoperan, gav vår nya opera en exteriör i nyrenässansstil medan trapphuset, foajén och salongen fick en nybarock utformning.
Från scenteknik till Guldfoajé
Idag är Kungliga Operan ett statligt byggnadsminne. Operahuset innehåller en komplex blandning av avancerade teknik- och arbetsutrymmen och rikt utsmyckade, representativa miljöer som exempelvis Guldfoajén med sina skimrande stuckaturer, brokader och kristallkronor. På de tolv våningarna ryms tusen rum mängder av olika verksamheter – från källarplanens scenteknik, via verkstäder, övningsrum och dansstudios, restauranger, loger, och hela vägen upp till kostymörernas färgsprakande ateljé strax ovanför salongens tak.
Foto: Sten Jansin
Expertis och långsiktighet
Att vara husarkitekt för något så magiskt som ett historiskt operahus är ett stort ansvar. Som restaureringsarkitekter måste vi vara experter på byggnaden, dess historia, värden och behov. Vårt uppdrag innefattade bland annat arkitektonisk, konstnärlig, antikvarisk och teknisk översyn och kompetens, samt uppföljning av att myndighetskrav följdes. Och självklart också att allt som planerades och genomfördes var i enlighet med förvaltarens och verksamhetens behov.
Foto: Sten Jansin
För att kunna ta hand om operahuset på bästa sätt behöver man upprätta långsiktiga planer för underhåll och restaurering. En av våra viktigaste uppgifter var att ständigt ställa nutidens behov i relation till byggnadsminnets antikvariska krav och kvaliteter.
Samordningsmässigt konststycke
Att vara husarkitekt för Kungliga Operan är på många sätt ett kommunikativt och samordningsmässigt konststycke. Uppdraget kräver således tät kontakt med beställare, förvaltare, hyresgäster, myndigheter, specialister, otaliga konsulter, entreprenörer och hantverkare. Samtidigt var vi många som arbetade intensivt i projektet – en fantastisk erfarenhet som vi sent kommer glömma.
