Kanske klappade du fiskarna i Klappakvariet. Eller kanske läste eller labbade du och lärde dig mer om djur- och växtlivet under vattenytan. Under H22 City Expo skapade vi paviljong Havoteket i Helsingborg. En hållbar kunskapsplats för alla som var nyfikna på havet.
Helsingborgs stadsmässa H22 City Expo som pågick 30 maj till 3 juli 2022 fokuserade på stadsutveckling och innovativa lösningar för den smarta och hållbara staden. Här öppnade Hemsö, Helsingborgs stad, Tengbom, Serneke och Helsingborgs hamn upp paviljong Havoteket.
Under H22 City Expo hade ett fyrtiotal skol- och förskoleklasser bokat egna lektionspass med marin pedagogik. Här kunde eleverna titta närmare på mikrolivet i havet och samtidigt skapa egna näringsvävar.
Havoteket – ett urbant och offentligt havsrum
Paviljongen fungerade således som en prototyp av framtidens inkluderande lärmiljö med utomhuspedagogik och aktiviteter för människor i alla åldrar. Här fick besökaren lära sig om havet ur ett hållbarhetsperspektiv. Här kunde barn och unga mötas, läsa, labba och lära, och också klappa fiskar i Klappakvariet. Konceptet vilade på ett tydligt inkluderingsperspektiv – alla skulle känna sig välkomna till Havoteket.
– Tillsammans ville vi skapa en urban mötes- och utbildningsplats, där besökare kunde förundras över det marina livet och se hur viktigt det är att ta vara på det, både i vardagen och i utvecklingen av staden, säger Berit Christenson, regionchef på Hemsö.
Havoteket skapades i ett samarbete mellan Helsingborgs stad, Hemsö samhällsfastigheter, Tengbom arkitekter, Serneke och Helsingborgs hamn.
Miljösnäll arkitektur
Arkitekturen i Havoteket speglade havet och vinden, och genomsyrades även av hållbarhet och cirkulära lösningar. Den till stora delar återbrukbara paviljongen var nio meter hög och byggd med ställningskonstruktioner, trätrall, plywoodskivor och ställningsväv. Det böljande tyget utmed fasaden skulle föra tankarna till havets vågor. Den öppna utställningsytan var totalt 185 kvadratmeter och besökarna gick in och ut genom tre entréer.
Konceptet vilade på ett tydligt inkluderingsperspektiv – alla skulle känna sig välkomna till Havoteket.
Den öppna utställningsytan var totalt 185 kvadratmeter och besökarna gick in och ut genom tre entréer.
Att skapa arkitektur som är snäll mot miljön, jämställd och inkluderande, och samtidigt fylld med lättillgänglig kunskap är bara möjligt i ett kreativt och skarpt samverkansprojekt. Havoteket är ett fint exempel på ett sådant projekt och vår förhoppning är att fler, liknande initiativ kommer starta upp. Där samskapande över yrkesgränser och också titlar skapar nya platser för människans, samhällets och miljöns bästa.
Det böljande tyget skulle föra tankarna till havets vågor.
Efter H22 City Expo blev Havoteket nedmonterat. I enighet med det cirkulära perspektivet kommer både marken och också byggmaterialet att bli återbrukat.
Världens första certifikat för jämlikhet i stadsutveckling gick i juni 2022 till People’s Walk i Helsingborg. Ett tryggt och jämlikt promenadstråk i hjärtat av Oceanhamnen – utformat av invånarna själva.
När stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborgs kommun genomförde en trygghetsenkät i stadsdelen Söder visade den att nästan en av fyra i området upplevt olika typer av otrygghet. Här startade nu ett långsiktigt trygghetsarbete med syfte att skapa platser där medborgarna skulle känna sig delaktiga och trygga. Ett första trygghetsprojekt genomfördes på Gustav Adolfs torg. Projektet blev startskottet för ett certifieringssystem för jämlikhet i byggd miljö och i stadsutvecklingen.
Paviljongen People’s Voice är byggd av hela 3 000 returbackar. Ett vinnande förslag i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan i Lund.
Invånarna skapar stadsmiljön
Promenadstråket People’s Walk i Oceanhamnen är det första projektet inom certifieringen JämtJämlikt. Det kom till i samband med Helsingborgs stadsmässa H22 City Expo. Bakom projektet står Helsingborgs stad och OBOS med Tengbom som samarbetspartner.
– People’s Walk är ett offentligt rum som utforskar nya sätt att låta invånare sätta sin prägel på stadsmiljö och samtidigt utforska hur jämlikhet i byggd miljö kan te sig, säger Vesna Vasiljkovic, tidigare affärs- och kontorschef på Tengbom som varit projektledare och initiativtagare för JämtJämlikt tillsammans med Helsingborgs stad.
Flaskpost med jämlikhetsbudskap
Vad är jämlikhet för dig? Vad skulle du skriva?
I mitten av stråket finns paviljongen People’s Voice, byggd av 3 000 returbackar. Det var det vinnande förslaget i en arkitekttävling med studenter från Arkitektskolan vid Lunds universitet. I de klarröda backarna finns pantflaskor fyllda med vatten i olika färger som för tankarna till sol, vind och regn. I ett tio meter högt, rött torn kan besökarna lämna sina budskap och tankar om jämlikhet i en tom läskflaska.
Budskapen blästras sedan i återbrukade naturstenar och ställs ut på People´s Walk. De blästrade stenarna kommer bli permanent markbeläggning på People´s Walk. Vid paviljongen pågår även en utställning som berättar om hur staden och OBOS arbetar med jämlikhet.
– Vi blev inspirerade av Yoko Onos wishing tree i Wanås när vi kom på att vi ville blästra invånarnas budskap och föreviga dem på People´s Walk.
Vesna Vasiljkovic
Inkludera äldre för tryggare kvällar på stan
I Oceanhamnen bor många äldre i åldern 67 år och uppåt. Många i den åldern rör sig alltmer sällan i staden under kvällstid. För att ändra på det tog man tillvara deras synpunkter under projektet. I JämtJämlikt finns ett krav på att varje plats medvetet ska hitta en strategi för att föra samman de grupper som vanligtvis inte möts.
– Tillsammans med staden har vi genomfört samtal med äldre invånare som bor i Oceanhamnen och i det närliggande Söder. Vi ville förstå vad de behöver och vill ha i staden, berättar Vesna. Tanken var att hitta aktiviteter att utveckla på People’s Walk efter H22-mässan. Äldre är en spännande grupp, de har mycket tid och stor livserfarenhet och det är intressant att fundera på hur den kompetensen kan användas i våra städer.
Stråket People’s Walk går mellan Dockanparken och Redaregatan i Helsingborg.
People’s Walk jämlikhetscertifierat
Under H22 City Expo delade forskningsinstitutet RISE ut det första JämtJämlikt-certifikatet till Helsingborgs Stad för People´s Walk. JämtJämlikt ger ett ramverk för att arbeta systematiskt och förebyggande med alla diskrimineringsgrunder, samt att förverkliga mänskliga rättigheter och uppnå social hållbarhet.
– Om vi vill ha en jämlik stad kan vi inte fortsätta planera och bygga som vi alltid har gjort, säger Vesna. Målet har varit att skapa en systematik för innovativt arbete med jämlikhet och mänskliga rättigheter i arkitektur- och stadsutvecklingsprocesser. Vår förhoppning är därför att JämtJämlikt ska inspirera och vägleda en förändring i hur branschen arbetar konkret med jämlikhet.
Projektet People’s Walk var så populärt under H22 City Expo att staden bestämde sig för att låta People’s Voice stå kvar över sommaren 2022 fram till 14 augusti.
People’s Walk i Helsingborg tog hem certifikat för jämlikhet i stadsutveckling och blev därmed först ut i världen att certifieras.
Med datorns hjälp tog vi fram en monter som kan varieras i oändlighet (hållbart ja) efter varje givet tillfälle. Lösningen blev en föränderlig monterdesign.
Ändringar i parametrar/data genererar olika vikformer som testas i liten skala.
Genom att använda och vidareutveckla befintlig teknik kan vi därav skapa bättre anpassad arkitektur, på nya sätt. Och med hjälp av Computational Design kan vi rita en föränderlig form utifrån en given produktionsteknik. I detta fall prövades dessa teorier på en monter, där en kod utvecklad av Tengboms digitala team sätter ramen för ett system som kan generera vikmönster efter givna parametrar. Alla mönster inom ramen för principen är möjliga, och för att möjliggöra optimering av formen kan vi med datorns hjälp få fram miljoner olika förslag som datorn själv analyserar och utvärderar för bästa lösning.
Allt byggbart i denna monterdesign
Genom att optimera både formen och ekonomiska aspekter inom ramarna för produktionstekniken, blir allt byggbart. Det frigör kraft till uttrycksfull och smart arkitektur samtidigt som vi är mer hållbara över tid. I den här filmen berättar Jakob Lilliemarck, vår förre Computational Designer, mer om montern och tekniken.
Skicka filen, inte montern
Med en egen monterdesign låter vi kreativitet, nyfikenhet och innovation stå i centrum, samtidigt som det är möjligt att vara en klimathjälte. Resultatet blir en kostnadseffektiv, unik monter som du tar fram i kartong. Allt material går alltså att återvinna och du behöver inga långa transporter. Finessen är också att den, till skillnad från traditionella montrar, blir lättviktig, snabb och enkel att montera. Med andra ord, en riktigt simpel monter som samtidigt är rätt så komplex.
Vi ger bort hela sk*ten
Varför sitta på nåt så bra helt själva? Varsågod, skapa din egen monterdesign i Rhino med hjälp av koden.
Miljö:
Återbrukades helt och är i dag padelhall i Mölnlycke
Priser:
Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris, Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris
Handel med färska råvaror återvände till Östermalmstorg i form av Tillfälliga Saluhallen – signerad Tengbom. Den temporära byggnaden gjorde inte bara så att affärerna gick bättre än någonsin, den drog också ett nytt klientel till området och visade på nya användningssätt av stadens torg. God arkitektur i dess bästa form, tänkte vi.
Först lite historik
Östermalmstorg har historiskt varit en given plats för handelsstånd och försäljning av färska råvaror. Tills stadens förvaltning förbjöd detta, på grund av hygieniska och administrativa skäl. 1888 stod den nya saluhallen på hörnet av Humlegårdsgatan och Nybrogatan färdig, en handelsplats av modernaste slag. Samtidigt innebar det att torget förlorade sin ursprungliga funktion. Men då, när den Tillfälliga Saluhallen tog torget i besittning, spekulerade vi ändå i frågan ”tänk om” man hade valt att exempelvis täcka över marknaden med en permanent byggnad på dess ursprungliga plats. Hur skulle det ha förändrat Östermalms stadsbild och torgets funktion?
Förlust av yta blir positivt
128 år senare var Östermalms Saluhall i stort behov av upprustning och utveckling. Under ombyggnationen som pågick under två år, och som Tengbom också gjorde, beslutade Stockholms Stad att uppföra en temporär byggnad där handel kunde fortgå utan att handlare och stammisar påverkades allt för mycket. För att rymma alla handlare och saluhallens alla funktioner fick man lov att använda hela torgets yta för byggnaden på 1 970 kvadratmeter. En stor nöt att knäcka var att göra förlusten av stadsyta till något positivt. Det löste vi genom omsorgsfull arkitektur med mycket karaktär – en utformning som både lockade till aktivitet och besök, men som också visade respekt mot omgivningen.
Foto: Felix Gerlach
God arkitektur lönar sig
Förlängda öppettider i Tillfälliga Saluhallen bidrog till att en yngre målgrupp fick upp ögonen för mathallen. Med det sagt kanske man kunde tro att det äldre och ofta återkommande klientelet försvann, men så blev inte fallet.
Sanningen är att affärerna gick bättre i den Tillfälliga Saluhallen, jämfört med i Östermalms Saluhall och antalet besökare gick upp.
Foto: Felix Gerlach
Detta tilltalade förstås både handlare och Stockholms stad, så därför fortsatte vårt samarbete med staden för att ta tillvara på den unika atmosfären med ambitionen att ta med den in i den nyrenoverade hallen om några år. För oss är det ett starkt bevis på att god arkitektur lönar sig.
Nygamla funktioner
Östermalmstorg må ha sett annorlunda, med en struktur av trä och kanalplast placerad på dess mitt. Men stor hänsyn togs till att siktlinjer och rörelsestråk skulle bevaras. Exempelvis fanns det en entré på byggnadens alla fyra sidor, för att torgets befintliga flöde av gångtrafik skulle fungera. Salustånden var placerade längs breda och raka kommunikationsstråk vilket gjorde att orienterbarheten i byggnaden förenklades. Du kunde även se rakt igenom den, för att orientera dig såväl i staden som på torget.
Foto: Felix Gerlach
Karaktäristisk och temporär
Vi ritade en byggnad med en stomme av prefabricerade moduler som är snabba att montera och senare demontera när byggnaden tas ur bruk. Det här skapar också möjlighet att återanvända Tillfälliga Saluhallen på en annan plats, möjligtvis med en annan funktion. Trä som material har flera fördelar, i detta fall spelade dess lätta vikt störst roll med tanke på de svåra markförhållandena på torget. Det är också förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart. Exteriört klädde vi strukturen med obehandlade furustavar av varierande storlek. Sydvästra hörnet och sydöstra fasaden fick stora glaspartier för att erbjuda vyer både in och ut ur hallen. Den övre delen av saluhallen var helt klädd i en semitransparent kanalplast för att släppa in mycket dagsljus och lysa upp som en lykta framåt kvällen.
Foto: Felix Gerlach
Utmaningen och behållningen
Vi gillar att lösa problem och i detta projekt bidrog bland annat markförhållandena till utmaningen. Torget lutar 1,9 meter och är placerat rakt ovanpå en tunnelbanestation. Lösningarna vi kom fram gjordei grund och botten saluhallen möjlig, men ledde också till stående förbättringar med bland annat utbytta avloppsledningar och moderna sopsugslösningar för torget.
Blev Tillfälliga Saluhallen permanent?
Det fanns inga planer på att den temporära hallen skulle bli permanent, även då många besökare uttryckte en lust för det. Däremot var det precis det hallen blev – men på en annan plats. Wallenstam köpte hallen som monterades ned i delar och transporterades vidare till Mölnlycke, strax utanför Göteborg. Där blev hallen hem för sex padelbanor och en restaurang och kan nog i dag sägas äga titeln: Sveriges största återbruksprojekt.
Prisbelönad
Tillfälliga Saluhallen har vunnit Design S utmärkelse i kategorin Arkitektur 2016, Architizer A+ Award i kategorin Commercial Retail 2017, samt Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris 2017. Saluhallen har också blivit nominerad i Mies van der Rohe Award senhösten 2016 och Årets Stockholmsbyggnad 2017.
Mitt i Stockholms shoppingdistrikt har vi skapat en grönskande oas. En relativt anonym gatusnutt förvandlades till en plats att vistas och umgås på. Välkomna till stadens vardagsrum eller också kallat Pop-up park Humlegårdsgatan.
Associationerna går till the High Line i New York och Roppongi Hills bänklandskap i Tokyo. Det är i alla fall vad besökarna av Pop up-parken på Humlegårdsgatan menar. Här, på gatans nedre 50 meter närmast Sturegatan, har vi på uppdrag av Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv och i samarbete med Stockholm stad, skapat en tillfällig gatupark. Vi kallar det för att vardagsrummet flyttar ut, och här möter danska sanddyner italiensk sorbet.
Tydligare gatustråk
Under sommaren 2016 kommer fyra liknande pop up-parker att uppföras i Stockholm. Ambitionen är att förtydliga vissa gatustråk och visa på ett specifikt områdes potential.
Här möter danska sanddyner italiensk sorbet.
Vår analys av Humlegårdsgatan är att den idag är en ganska smal, smutsig och bullig gata. Trots att det är ett stråk där många rör sig är den en ganska anonym gata med lite utrymme för paus.
Foto: Tekla Evelina Severin
Syftet med Pop-up park Humlegårdsgatan är att stärka stråket mellan målpunkterna Stureplan och Östermalmstorg. Men också att lyfta Humlegårdsgatan till en destination med egen karaktär likt Biblioteksgatan. Vi ville göra den ljusare, luftigare och införa pausytor som gör området till en plats att vistas på – inte bara passera. Ett vardagsrum.
Platser för den bekväme
Ett kluster av plattformar i trä, målade i mintgrönt och rosa tvingar ned hastigheten på gatan där biltrafik är helt avstängd under perioden som popup-parken är öppen. Trämöblerna blir som urbana stiliserade öar med sittplatser på olika höjder och i alla riktningar. Genom att docka dem mot trottoaren förlänger vi även rummets bredd och suddar ut gränserna mellan gata och gångstråk. Här ska man kunna sitta både avslappnat och bekvämt. Hittills har öarna agerat både buffébord vid invigningen av parken och arena för morgonens meditation.
– Vi ville skapa en plats som är lättsam, demokratisk och lustfylld.
Oscar Malmerberg och Anders Brandstedt
– Det gör oss glada att förbipasserande och folk i området tar parken till sig men då använder den på eget sätt. Vi ville skapa en plats som är lättsam, demokratisk och lustfylld, så det passar verkligen vår bild, säger Anders Brandstedt, landskapsarkitekt på Tengbom.
Foto: Tekla Evelina Severin
Pop up-park Humlegårdsgatan är färgglatt
Öarna är fyllda med grönska och målade i sorbetfärger som hör sommaren till, medan asfalten är målad i ett strösselmönster i samma kulörer. Bakom konceptet som andas lekfullhet, spring i benen och sommarlov ligger en grundlig analys av trafiksituationen samt en nulägesanalys, med målet att besvara vad som kan förbättras i området. Förhoppningen är att satsningen blir så lyckad och uppskattad att Trafikkontoret och Stockholm stad ser potential och gör fler och större liknande. Kanske till och med permanenta satsningar framöver. Tillsammans tar vi gatorna i besittning.
Initiativtagare till satsningen är Gamla Liv som också äger fastigheterna på respektive sida om gatusträckan.
Uppdragsgivare:Tengbom, senare donerad till Stockholm stads Trafikkontor
Plats:
Stockholm
Projekttyp:
Parklet
Uppdragsår:
2015
Hej du Public Parklet. Hur visar vi på ett konkret sätt hur man – med enkla medel – kan utveckla en grönare, mer hållbar och trivsam stadsmiljö? Det frågade sig några av våra lanskapsarkitekter och stadsplanerare inför ett seminarium de skulle hålla våren 2015. Inför massor av gäster på kontoret i Stockholm skulle de berätta om Green Retrofits, strategier för upprustning av grå infrastruktur till grön infrastruktur, och ville med praktiska medel visa dem hur mycket sådana satsningar kan betyda för det offentliga rummet.
Ur funderingarna föddes en idé. Tänk om vi kunde skapa en prototyp på en mikropark – en mötesplats för människor i staden, som samtidigt renar dagvatten och bidrar till ökad biologisk mångfald? Som förbättrar luftkvaliteten och erbjuder folket en plats för rekreation och avkoppling?
Mikropark på en parkeringsplats – Public Parklet
Teamet jobbade hårt under några få men intensiva veckor. På seminariedagen stod den på plats utanför entrén till kontoret på Katarinavägen 15 – 10 smarta kvadrat 2.0. En mikropark på en parkeringsplats – en så kallad parklet. Våra gäster och förbipasserande Stockholmare samsades om vartannat på sittytorna i den tillfälliga parken för att njuta av solen, varandras sällskap och den oväntade växtligheten i en annars ganska grå och outnyttjad gatumiljö.
En grönskande Public Parklet. Foto: Frida Möller
Public Parklet med dagvattenhantering – världens första?
Genom att kombinera ambitionerna om en mer ekologiskt och socialt hållbar stad, kan vi med enkla medel skapa gröna vistelseplatser som bidrar både till ökad biologisk mångfald och till möten mellan människor. Vår parklet-prototyp är också, oss veterligen, den första i världen som erbjuder en lösning för hantering av dagvatten. Idén bygger på funktionaliteten i så kallade gröna gator, ett svackdike fyllt med vegetation längs trottoarkanten. Fördröjningen i diket reducerar avrinningsvolymen samtidigt som vegetationen fångar upp miljöfarliga partiklar, och resultatet är mindre och renare dagvattenutsläpp.
– Många känner idag inte till att en stor den av innerstan har ett kombinerat dagvatten- och avloppssystem vilket betyder direkta utsläpp av avlopp i Mälaren vid kraftig nederbörd. Om fasta urbana biotoper av det här slaget infördes i ett sammankopplat system, skulle vinsterna för både miljön och människorna i staden vara påtagliga, berättar Fredrik Legeby, planeringsarkitekt.
Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror.
Färre bilar skapar möjligheter
Parkeringsytor som utför ekosystemtjänster. Låter det som en utopi? Faktum är att lösningar av det här slaget kanske ligger närmare i tiden än vi tror. Behoven av våra gatumiljöer förändras bland annat i takt med att attityder och vanor gällande bilåkande ändras. Bilpooler, ”car-to-go”-tjänster, lånecyklar och andra transportalternativ blir allt fler. Samtidigt går teknikutvecklingen mot mindre och självkörande bilar framåt. Färre och mindre fordon kan minska trycket på stadens parkeringsplatser, som därför istället kan få andra funktioner.
Parklets, vistelseplatser och mikroparker byggda på parkeringsytor blev lanserade som fenomen i San Francisco 2010. I dag finns det ett hundratal. Flera städer i världen har sedan dess tagit fram manualer för den som är intresserad av att bygga en parklet, med riktlinjer för design, säkerhet och underhåll.
– Sverige ligger efter när det gäller den här typen av hållbarhetstänk. Mikroparker av det här slaget tror vi är en fullt genomförbar idé i Stockholms stad. Vi gör gärna pilotprojekt.
Fredrik Legeby och Shira Jacobs
Hela landskaps– och stadsbyggnadsstudiorna i Stockholm samarbetade med förberedelserna för 10 smarta kvadrat 2.0, som stod på Katarinavägen 15 i juni 2015. Den blev sedan donerad till Stockholm Stads Trafikkontor.
