Högteknologiskt glastak knyter ihop gammalt och nytt
Arkitektur
Ljusdesign
Uppdragsgivare:
Plats:
Östermalm, Stockholm
Uppdragsår:
2012-2021
BTA:
4800 KVM
Samarbetspartners:
Ljusrum, COWI, Looströms, Lanik, BK Beräkningskonsult
Fotograf:
Åke E:son Lindman
När Östermalms saluhall i Stockholm invigdes 1888 lyfte många besökare blicken mot det moderna taket med fackverken av gjutjärn. När saluhallen nu är renoverad tillsammans med nya Hotell Villa Dagmar går blicken upp mot glastaket på hotellets innergård. Här har parametrisk design skapat en högteknologisk förlängning av himlen samtidigt som grannarna fått behålla sin utsikt över takåsarna i Stockholm.
Gammalt och nytt samsas på Hotell Villa Dagmar. Hotellet binds samman med den nyrenoverade Östermalmshallen genom en ny passage. Glastaket på innergården skulle binda samman en gammal karamellfabrik från 1910 med en jugendfasad från 1888 och en modern tillbyggnad i handslagen tegel.
Vår uppgift var att respektera byggnadernas historiska karaktär från de olika stilperioderna. Samtidigt skulle vi bygga ett tak som lät utomhuskänslan finnas kvar på innergården där en restaurang och bar. Det skulle bli en mötesplats att använda året runt.
Villa Dagmar, Tengbom
Inne fast ute med parametrisk design
Byggnadsteknisk utmaning med Glastaket
Den stora byggnadstekniska utmaningen var att det gamla anrika kvarteret har en takfot i varierande höjd. Den enkla lösningen för den här typen av situation vore att bygga upp till den högsta gemensamma punkten och placera taket där. Men då skulle taket bli för högt. Det skulle skymma utsikten för de boende i området och leda till både missnöje och troligen också till en lång överklagandeprocess. En kostsam risk för kunden.
Parametrisk design löste strukturen
Lösningen blev därför ett glastak konstruerat med digital parametrisk design och generativ design. Vad menar vi då? Jo, en process där du låter datorn leta efter den optimala formen utifrån givna parametrar. På så vis var det möjligt att generera en struktur som helt och hållet gick att anpassa utifrån den varierande takfoten och därmed få ett lägre tak. Då skulle de boende kunde behålla sin utsikt. Den parametriska designen gjorde det möjligt genom att optimera varje vinkel för sig och reducera varje unikt glasparti. Visionen om en böljande form med två höjdpunkter gick nu från tanke till verklighet.
Storkök:
Claire Rankin, Erik Kihl, Annette Johannesson
Samarbetspartners:
BRA-Bygg: Niklas Spelmans och Anton Högrell, Logotyp: DQ, Drift Kooperativet: Anders Hedin och AnnaKarin Wollhag
På uppdrag av Volvo Cars har Tengbom utvecklat och förvandlat personalrestaurangen The Hive i Torslanda till att bli en samtida plats för möten mellan människor, matkulturer och landskap.
Inredningsarkitekterna från Tengbom vilka var Lisa Wingård, Karin Gullbrantz och Anders Löwander har möjliggjort en mycket högre nyttjandegrad, vilket innebär att de 2200 kvadratmeter som förut bara användes några timmar om dagen nu är en myllrande plats där spontana möten kan avlösa varandra under hela arbetsdagen.
En av flera utmaningar med The Hive var att tillsammans skapa en interiör miljö som svarade upp mot och också överensstämde med företagets varumärke såväl som identitet. Konceptet blev därför en direkt tolkning av det här genom det svenska landskapets alla olika scener. Valet att göra en så kallad food court för en tydlig och exklusiv grupp gör därför projektet unikt.
För Tengbom så började hela uppdraget genom att vi gjorde om storköket innanför restaurangen, cirka 650 kvadratmeter industriell köksyta.
Nyfiken på mer?
Vi på Tengbom har många tidigare projekt inom både restaurang, inredning, kök, ljusdesign, design och produktdesign. Kika gärna vidare i vår portfolio – den uppdateras också kontinuerligt!
Helsingborg C har fått en ny nedgång söderifrån. Men Södra entrén är så mycket mer än en genväg till spårområdet. Förutom ett nytt resandeflöde och en ny cykelhub, är den nya entrén lika mycket ett landmärke och en målpunkt som stärker de stadsmässiga sambanden.
Helsingborgs stad har sett en kraftigt ökad trafik till och från staden. Fram till 2020 beräknas den öka från dagens 22 000 resenärer om dagen till 32 000. Det är ett tryck som Knutpunkten, ritad av Ivar Krepp 1984-1991, inte står pall för i dagsläget, varför man beslutat att bland annat göra en ny upp- och nedgång vid de underliggande spårens södra förlängning. Dessutom var entréerna i söder i sämre kondition än de i norr, vilket påverkade flödet av människor. Knutpunkten genomgår också en förvandling och upprustning, ett uppdrag som även det gick till oss.
Foto: Felix Gerlach
”Den nya entrén är egentligen ett naturligt resultat av de långa perrongerna under jord. Det är en viktig del i arbetet att stärka Knutpunktens koppling mot södra delen av staden, med campus och det blivande H+ området. Med nya trafikflöden, mer aktivitet och puls i området, hoppas man också minska stadens segregation”, säger ansvarig arkitekt Patrik Ekenhill.
En vunnen tävling
Foto: Felix Gerlach
År 2013 utlyste Helsingborgs stad en arkitekttävling för den nya entrén, en prekvalificering med anbud. Denna vann vi på Tengbom i Helsingborg i samarbete med Tyréns, ett konsultföretag inom samhällsbyggnad. Vi var under hela projekteringsfasen generalkonsulter och hade alla andra konsulter under oss.
”Vi utformade byggnaden som ett skulpturalt element, som sätter karaktär på platsen där så många människor strömmar söderut dagligen”, säger Patrik Ekenhill.
Ett utdrag ur tävlingsinlämningen lyder: Vi bejakar platsen som en övergång mellan olika resandeformer och rörelser i staden, men också som en övergång mellan olika stadsdelar och stadsrum. Det blir en dramatisk förvandling från dagens dominerande men ändå anonyma parkeringsdäck till en attraktiv komponent i stadslandskapet, som bidrar till ökad aktivitet och puls.
”Vi tog oss an tävlingen som något skulpturalt.”
– Patrik Ekenhill, arkitekt
Baksida blev framsida
Den nya entrén har med andra ord förvandlat en anonym baksida till ytterligare en framsida. Den har även bidragit till ökad trafiksäkerhet, då gående till campusområdet tidigare korsade bussterminalen, vilket undviks med de nya trafikströmningarna. Ett nytt övergångställe över Järnvägsgatan som leder in på Bollebrogatan bidrar även det med en mer direkt koppling till stadsparken och stadsdelen Söder. Ett ytterligare syfte är att främja stadens cykelliv. Totalt 450 cykelplatser har fördelats i ett garage mellan entrétrapporna samt fritt på plattformen utan tak. Här finner man även faciliteter som pump, reparationsstation och klädskåp.
Södra entrén. Foto: Felix Gerlach
Ett tongivande landmärke
Utöver att svara på många problem som staden hade, har entrén blivit det landmärke som vi föreslog och hoppades på.
”Vår arkitektoniska huvudidé med ett samlande tak bygger på en tanke om att skapa en sekvens mellan det övre och det undre. Det karaktäristiska taket har en neutral och kvadratisk planform som modifieras varsamt i sektion. Kombinationen av en välvd undersida och en bågformad ovansida i spårriktningen skapar associationer till både rörelse och stadsparkens mjukt böljande topografi”, säger Patrik Ekenhill.
Det skulpturala taket i trä vilar på två skifferklädda murskivor som växer upp från spårområdet. Enkla glasskivor används som kompletterande väderskydd. Även ljusdesign har varit tongivande för projektet, där den primära belysningen för såväl taket som cykelställ är indirekt och dold. Två befintliga utrymningstrappor revs och schakten har omarbetats till cirkulära dagsljusnedsläpp till perrongerna, med sittbänkar i markplan.
Den nya entrén har förvandlat en anonym baksida till ytterligare en framsida
En metafor för resande
Likt resande handlar Södra entrén mycket om övergångar, både fysiska såväl som arkitektoniska och metaforiska. Fysiskt handlar det förstås om trafik- och människoflöden. Arkitektoniskt pratar vi om att inne möter ute, tyngd möter lätthet och geometri möter organiska former. Och metaforiskt kanske man kan säga att Södra entrén står som symbol för övergången till ett nytt reseområde, rustat för framtiden.
”Det här är fantastisk arkitektur i liten skala. Vi är otroligt stolta över att ett relativt litet projekt kan göra ett så stort intryck”, säger Patrik Ekenhill.
