Arkiv

Klosterhuset – Vreta Kloster

En utställning i sig
Arkitektur
Byggnadsvård & Restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Plats: Linköping
Uppdragsår: Invigdes 2019
Byggnadsår: Klosterhuset 1200-talet, Kyrkstallet 1800-talet, förråd 2019
Samarbete för utformning av utställning: Arkeolog Göran Tagesson
Nominering och utmärkelser: Nominerad till Helgopriset 2023

Vissa byggnader har förmånen att få ett långt och spännande liv. Somliga behöver nya funktioner och byter innehåll ett flertal gånger under denna livstid. När vi utvecklade Vreta Kloster ville vi skapa ett lika levande som självklart besöksmål och öppna upp Klosterhuset för alla.

dji 0245 scaled Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Tengbom

Vid infarten till Bergs slussar utanför Linköping hittar du Sveriges första kloster, grundat som ett benediktinskt nunnekloster. Idag återstår en klosterruin och Vreta klosterkyrka. Men här finns också Klosterhuset som förr agerade spannmålsmagasin åt nunnorna. Området Vreta kloster är ett poppis besöksmål – både för kyrklig aktivitet och för kulturturismen.

dji 0224 scaled Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Tengbom

— Det viktiga för sådana här byggnader är att de får vara i tjänst, och ha ett meningsfullt innehåll. Då är möjligheterna stora att någon vårdar och utvecklar dem under lång tid, säger Magnus Almung, uppdragsansvarig arkitekt på Tengbom.

Klosterpionjär i Sverige

— Väl på plats fångas du först upp av klosterkyrkan och ruinen, vilket är naturligt med tanke på kyrkans storhet i sin omgivning, berättar Magnus. Bakom de stora träden skymtar Klosterhuset.

9466 006 Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Åke E:son Lindman

En markplanering kring byggnaden fanns inte tidigare. När besökaren till slut hittade fram till Klosterhuset var portarna stängda och de vackra rummen och valven förblev obesökta.

— Målet med renoveringen var att utveckla besöksdestinationen Vreta kloster med intressanta utställningar. Skapa nyfikenhet för byggnaderna på platsen, arkeologin och historien, för att sedan kunna avsluta med ett kafébesök, förklarar Magnus.

dji 0232 scaled Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Tengbom

Nu skymtar klosterhuset

I förslaget för utvecklingen av området till ett levande besöksmål börjar resan vid Klosterhuset. Några av träden framför byggnaden är nu beskurna så att trädkronorna är höjda, vilket ger besökaren visuell kontakt med Klosterhuset från grusytan mellan kyrkan och Klosterhuset. I förlängningen av Kung Inges rådsal ligger stenmurar – fragment av fähus som idag utgörs av gräsbeklädda ytor.

Härifrån, via en böljande slinga mellan träden, kan du promenera fram till Klosterhuset längs med långsidan av huset. Slingan av grus med en slityta av stenmjöl, mynnar ut genom en ny håltagning i muren, mittemot kyrkans entré. Vid södra gaveln på Klosterhuset ligger en grusad gårdsyta mot stenmurarna.

9472 084 Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Åke E:son Lindman

Återbrukat med Curman

Klosterhusets ursprung från 1200-talet var i gott skick vid renoveringen. En del mindre sprickor i murverk åtgärdades och taket är nyligen omlagt med kyrkspån. För att byggnaden ska kunna användas som samlingslokal året om kompletterade vi de befintliga portöppningarna. De fyra träportarna på den östra långsidan är ett minne från Sigurd Curmans restaurering i början av 1900-talet. Öppningarna är troligen ursprungliga.

— Vi behövde komplettera portöppningarna med glasade dörrar för att få ett bättre klimat, berättar Magnus. Karm och dörrblad är utförda av smäckra stålprofiler som glasats.

Utmaningen i gestaltningen av de nya glasade dörrarna var att skapa förutsättningar för ett bra klimat utan att förstöra träportarna från Curmans restaurering. Men på samma gång behålla det suggestiva, indirekta ljuset inifrån. Något som måste upplevas på plats.

9472 042 Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Åke E:son Lindman

Snälla lösningar för bättre tillgänglighet

Eftersom den utvändiga mark- och golvnivån var i nästan samma höjd fick man i den södra porten demontera tröskelstenen för bättre tillgänglighet. En reversibel lösning, skonsam mot byggnaden. Dörrbladets slagdörrsautomatik sänktes ned i golvet. Den södra salen är tänkt som ett flexibelt rum för kör, föreläsningar, konfirmationsundervisning, kafé och utställningar. Utmed långsidorna monterade vi ett diskret vajersystem för utställning och belysning.

— Golv, väggar och tak har en materialitet och patina som man vill bevara. Därför var det viktigt hur vi kompletterade byggnaden med installationer för värme, el och belysning, säger Magnus.

Värme och el i sand

De stora och tjocka kalkstensplattorna i salarna låg löst i sand. Genom att lyfta dem kunde man dra ledningar för värme och el i sanden. Plattorna lades sen tillbaka utan stora ingrepp. I norra salen blev golvet justerat för att ligga bättre i våg. I södra salen var golvet mer ojämnt och man fick lägga ett nytt golv av kalksten ovanpå. Den norra salen som i dag inrymmer stenmuseet fick behålla sin museumfunktion men nu med bättre utställningsmontrar och skyltning, samt belysning.

— Tanken var att Klosterhuset skulle vara öppet för besökare på dagtid. Men för att inte besökare ska gå miste om salarnas prakt övrig tid av dygnet är rummen suggestivt belysta så att man ser det genom de glasade portarna, berättar Magnus.

9472 072 Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Åke E:son Lindman

Kika in utifrån

I stenmuseet byggde vi ett invändigt burspråk i glas som gör det möjligt att komma in i salen och se rumsligheten, även när byggnaden är stängd. I det gamla faluröda stallet finns i dag besökstoaletter, beredningskök med förråd och också personalutrymmen. Genom lucka sker kaffeförsäljningen ut mot Klosterträdgården.

9472 019 Klosterhuset - Vreta Kloster
Foto: Åke E:son Lindman

Arbetet med Klosterhuset krävde också ett förråd för kyrkogårdsförvaltningen. Det fick bo vid den södra besöksparkeringen och bildar ett kluster ihop med Hushållningssällskapets befintliga ekonomibyggnader från 1800-talet. Förrådsbyggnaden är utformad som en traditionell lantbruksbyggnad med stomme av trä och en liggande limträpanel med omsorgsfullt gestaltade detaljer i fasad, knut och taksprång. Hela byggnaden är målad i Falu rödfärg som kommunicerar med omkringliggande byggnader. Klosterhuset blev invigt våren 2019.

Kontaktperson

Magnus Almung

Ansvarig arkitekt
+46 31 708 38 01

Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom

En hyllning till tidlös arkitektur
Högalidskyrkan
Arkitektur, Inredning
Kultur
Uppdragsgivare: Svenska kyrkan
Plats: Hornstull, Stockholm
Byggnadsår: 1917-1923

En stockholmsikon. Ett stycke konst- och kulturarv. Ett av den nationalromantiska tidens viktigaste byggnadsverk i Sverige. Ett arkitektoniskt mästerverk signerat grundaren av Tengbom – Ivar Tengbom. Uppe på Högalidsberget omgiven av ett grönskande parklandskap blickar sedan 1923 Högalidskyrkan rofyllt ut över staden.

18587926 hogalidskyrkan Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Sten-Åke Stenberg

På sena 1800-talet flyttade allt fler människor in till västra delen av Södermalm i Stockholm och behovet av en kyrka växte. 1905 anvisades Maria Magdalena församling kapellplats uppe på Högalidsberget och 1913 vann Ivar Tengbom uppdraget att rita kyrkan. 10 juni 1923 invigdes Högalidskyrkan. Tvärs över Riddarfjärden skulle Ragnar Östbergs Stadshus invigas två veckor senare – något Ivar var ytterst medveten om då han själv kom tvåa i den arkitekttävlingen.

Avskilt kyrkorum mitt i stadsbruset

kolumbariet. foto catharina fredrikson 5 edit Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan

När Ivar presenterade sitt förslag lyfte många på ögonbrynen. Utformningen bröt normer för den tidens traditionella svenska kyrkoestetik, och mötte viss kritik för sin modernistiska arkitektur. Inte minst på grund av de två slanka torn som med sina vertikaler dramatiskt skulle bryta mot långhusbyggnaden och sträcka sig upp mot himlen för att ta en inflytelserik plats i Stockholms skyline. Efter några revideringar gick dock förslaget igenom och Södermalm skulle få sin andliga samlingspunkt. 1917 lades den första stenen.

Brytningen med traditionell arkitektur

Högalidskyrkan blev för många en symbol för den moderna tiden. Till skillnad mot dåtidens utsmyckade kyrkobyggnader använde Ivar raka linjer, geometriska former och enkla material som gav kyrkan enkelhet och elegans. Istället för sten eller trä gav betong och tegel byggnaden en modern och naturlig karaktär – en radikal förflyttning av materialval. De höga fönstren med stort ljusinsläpp som studsade mot interiören kom att förstärka den andliga atmosfären medan den funktionella planeringen i kyrkan med predikstolen placerad centralt både underlättade kommunikationen och förstärkte samhörigheten bland medlemmarna i kyrkan.

interir hgalidskyrkan. foto catharina fredrikson 3 edit Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan

Nationalromantisk tegelbasilika

Ivars förslag byggde på formen av en långhuskyrka, en så kallad basilika – uppbyggd med ett centralt mittskepp och sidoskepp. Mörkrött handslaget storstenstegel från Mälardalens tegelbruk fick klä långhusbyggnaden med det smalare rakslutna koret, omgivet av de åttkantiga dubbeltornen. Tillsammans med de utskjutande gavlarna och takets spetsiga valv tog kyrkan plats i stadsbilden med sin placering på Högalidbergets högsta platå. Huvudportens mörka, huggna granit står i distinkt kontrast mot det röda teglet. Det råder en känsla av monumentalitet i exteriören med dess genuina materialbehandling.

hgalidskyrkan. foto catharina fredrikson 1 Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan

Mittskeppet är tydligt uppdelat från sidoskeppen genom höga pelare som skapar rytm och symmetri i kyrkorummet. Som ett resultat av formen blir både predikstol och kor framträdande i kyrkorummet. Redan från vapenhuset som är det första rummet besökaren stiger in i hamnar koret och det stora symboliska triumfkrucifixet i blickfånget hos besökaren.

Två torn tar plats i Stockholms stadsbild

Genom de 84 meter höga dubbeltornen på framsidan av kyrkan ville Ivar skapa mer livfullhet och ge kyrkan stark närvaro i stadsbilden. Men byggnaden skulle också stå sig i konkurrens mot Stadshuset. Överkanten på tornhjälmarna hamnade 105 meter över Mälarens vattenyta, vilket är i linje med de tre förgyllda kronorna på Stadshustornet.

Tornen är olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. Det mer allvarsamma norra tornet representerar Guds lag, och är krönt av en kyrktupp. I bottenvåningen på tornet finns dopkapellet. Södra tornet bär ett gyllene kors och är ljusare och mer öppet. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida – en viktig del av kyrkans identitet.

img 3829b 2 Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Catharina Fredrikson, Svenska kyrkan

Kyrkorummet – ett allkonstverk i katedralformat

Genom vapenrummet kommer besökaren in i det enskeppiga välvda kyrkorummet, omfamnat av en sofistikerad gråtonad slammad muryta. Tillsammans med den hisnande höjden upp till tak blir öppenheten, rymden och katedralkänslan påtaglig. Höga strävpelare på de båda sidorna bildar välvda nischer, vars höga fönster hjälper till att tona ner ljusinsläppet från fönstren och vittnar om en skickligt utförd ljusföring. De många konstnärliga hantverksdetaljerna ger samtidigt känslan av intimitet och närhet till det andliga.

Interiören, den fasta inredningen liksom den konstnärliga utsmyckningen representerar olika konststilar och långa tidsförlopp. Här hittar man såväl medeltida inspiration som barocka former. Ivar ritade de flesta fasta föremålen som orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen. Men han knöt också till sig dåtidens mest framstående konstnärer och hantverkare. Som Gunnar Torhamn, Isaac Grünewald, Olle Hjortzberg, Erik Jerken och Einar Forseth. För att få det kreativa samarbetet att fungera smidigt och sömlöst skapades en byggnadshytta kring kyrkan där teamet arbetade sida vid sida.

(Kultur)historiskt värde är tidlöst

untitled 1 Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Foto: Sten-Åke Stenberg

Den 10 juni 1923 invigde ärkebiskopen och fredsförkämpen Nathan Söderblom Högalidskyrkan. Och trots de nödvändiga renoveringar som man genomfört har man kunnat bevara både arkitekturen och det historiska värdet. Och medan Ivars arkitektoniska intentioner står intakta fortsätter Högalidskyrkan vara en viktig del av kulturarvet i Stockholm och en betydelsefull plats för människorna i staden. En plats där arkitektur och andlighet smälter samman. Där varje detalj noggrant utformats för att skapa en upplevelse för både sinne och själ.

Återinvigning

Från mars 2021 till juni 2023 genomgick Högalidskyrkan en omfattande helrenovering. Generalentreprenör för renoveringen är In3prenör, projektledning av KFS och byggherre är Högalids församling. Den 10 juni 2023 när kyrkan fyller 100 år gick en efterlängtad återinvigning av stapeln.

bergstrom Högalidskyrkan signerad Ivar Tengbom
Vill du förkovra dig i Ivar Tengboms verk? Då rekommenderar vi att du läser den här inspirerande och gedigna akademiska avhandlingen av Anders Bergström.

Kontaktperson

Mia Lindberg

+46 8 410 354 93

Multiaktivitetshuset i Gällivare

Samlingsplats för arktisk kommun
Stadsutveckling
Idrott, Kultur, Plan & Program, Utbildning
Uppdragsgivare: Gällivare Kommun, Samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen (SAMT)
Uppdragsår: Färdigställande 2024
BTA: ca 24 000 kvm
Uppdragstyp: Programarbete, systemhandling, färdigprojektering i samverkansentreprenad
Byggherre och samarbetspartners: MGA Michael Green Architecture a Katerra Design Partner i samarbete med MAF Arkitektkontor AB
Illustrationer: MGA Michael Green Architecture

Staden Gällivare norr om polcirkeln är i förändring. Två centrum ska bli ett när stora delar av grannorten Malmberget behöver flytta på grund av gruvbrytningen. Kommunen har efter ett gediget förarbete i dialog med medborgarna tagit fram visionen om en ”arktisk småstad i världsklass”. Här har vi bland annat skapat ett multiaktivitetshus.

mah extrio r Multiaktivitetshuset i Gällivare

Multiaktivitetshuset i Gällivare är en del av det nya Gällivare där även Kunskapshuset, Vassara torg, Is-och evenemangsarenan och den nya friidrottshallen ingår. Byggnaden blir en plats för möten, över åldersgränser och intressen. Multiaktivitetshuset ska stå klart år 2024 och har ritats av Michael Green Architecture i Kanada. Vi har stått för programarbete, systemhandling och färdigprojektering i samverkansentreprenad.

– Kommunen ville ha en välkomnande märkesbyggnad med en arkitektur som knyter an till platsen, säger Mats Jakobsson, uppdragsansvarig arkitekt. En unik centrumbyggnad som gör Gällivare till en attraktiv småstad att leva i som sprider intresset långt utanför kommunens gränser.

Multiaktivitetshuset

Varmt och flexibelt med lokala material i Multiaktivitetshuset

I den komplexa byggnaden som upptar ett helt kvarter har vi samlat kultur, bibliotek, badhus, ungdomslokaler och inomhusidrott. Den bärande idén bygger dels på det samlande rummet- en mötesplats för medborgarna, kommunikationsstråken genom byggnaden och en uppdelning i läsbara volymer som stämmer med ortens skala.

– Vi ville göra byggnaden varm, enkel och flexibel, säger Mats Jakobsson. I den mån det är möjligt ville vi arbeta med lokala material som trä och koppar. Byggnaden skulle även kunna möta högt ställda miljömål.

mah mga maf 15 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Kärnan i projektet är ett centralt samlingsutrymme kallat härden, ett utrymme för gemenskap. Multiaktivitetshuset ska vara ett gemensamt utrymme som passar för alla årstider. På vintern vänder det centrala utrymmet inåt och skapar en varm och välkomnande miljö, som förvandlas på sommaren och sträcker sig utåt mot staden. En viktig del i gestaltningen var att koppla samman människor inom byggnaden och skapa möjlighet för socialisering via ett centralt samlingsutrymme mellan byggnadens olika användningsområden (sport, konst och bibliotek). Här finns även restaurang, café och bar som omger härden.

mah mga maf 16 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Paviljongkoncept för mänskliga möten

För att uppnå en byggnad som passar in i omgivningarna samlades det komplexa byggprogrammet i en serie mindre paviljonger. Genom att använda en serie mindre byggstenar kunde designen smälta in i stadssammanhanget på ett blygsamt och lättillgängligt sätt. Detta tillgängliggjorde en mängd mysiga utrymmen och större områden för folksamlingar. Formerna på paviljongerna är utformade för att förbättra och svara på lokala miljöfaktorer som sol, vind och utsikt, och utrymmet mellan paviljongerna varierar för att ge många vackra alternativ för att få in ljus och luft.

Paviljongerna varierar i storlek och höjd, två av dessa volymer blev identifierade som ”fyrar”. Dessa är biblioteksfyren utanför södra torg och poolfyren från norra torg. Fyrarna är långa och genomskinliga, med glödande indikatorer (skyltar) för byggnaden som välkomnar och locka dig in i hjärtat av byggnaden.

mah mga maf 17 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Möte mellan landskap och gårdar

En mängd olika gårdsstorlekar och orienteringar gör det möjligt för en mängd olika landskap och användningsområden i nära anslutning till byggnaden. När landskapet blir integrerat i byggnaden finns naturen i alla utrymmen samtidigt som den ger en direkt tillgång till utomhusvistelse med frisk luft och vackert naturligt ljus.

Kontaktperson

Jonas Jakobsson

Projekteringsledare
+46 702 18 52 23

Bergs slussar besökscentrum

En fyr om natten
Arkitektur, Landskap
Kultur
Uppdragsgivare:
Total yta: 1 000 - 1 500m2
År: Gestaltningsförslag 2022
Plats: Linköping
Renderingar: Metro Cúbico Digital
Priser och utmärkelser: Nominerat i World Architecture Festival 2022

En kombination av wow och lågmäldhet, storslagenhet och en förmåga att smälta in i det rika kulturlandskapet. Snart får Bergs slussar i Linköping ett magnifikt besökscentrum.

Högst upp vid Göta kanals största slusstrappa möter en storslagen utsikt besökaren. Och just här ska det nya besökscentret byggas, vid Bergs slussar. Nedanför vilar de sju slussarna som bär fartyg och båtar upp från sjön Roxen. I andra riktningen fortsätter kanalen genom landskapet med kulturlämningar från järnåldern, genom århundraden av jordbruk till industrialiseringens början och dagens fritidsbåtar.

Besökscentrum Bergs slussar
Besökscentret i Bergs slussar hämtar inspiration från både naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området.

Självklar upplevelse på turistkartan

Det nya besökscentret består av tre sammanhängande byggnader inspirerade av naturlandskapet och de gamla gårdshusen i området. Så småningom kommer ett utsiktsrum, utställningsytor, konferensanläggning samt en restaurang för hundra gäster att växa fram.

Förlängt landskap

bergs slussar final view3 2 Bergs slussar besökscentrum
Byggnaderna är en ödmjuk blandning av gammalt och nytt.

De enkla sadeltaken efterliknar den traditionella bebyggelsen i trakten. Men i byggnadens motsatta ände har taken formats av den naturliga kurvan, så att de istället blir en förlängning av landskapet genom de öppna gavlarna som bjuder in utsikten. Husen smälter in i landskapet men på natten blir de mer synliga tack vare de öppna glaspartierna, som ska lysa som en fyr för båtarna som navigerar i slussarna.

Fast fyr i mörk natt

– Mjuka kurvor från bygdens kullar låter byggnaderna omfamna gården, säger Antonio Minto, uppdragsansvarig på Tengbom. Men medan den traditionella svenska gården vänds inåt, till en stängd gårdsplan, låter kurvorna här istället byggnaderna öppna sig mot den omgivande utsikten.

Kanalen som identitetsmärke

Uppdelningen i flera byggnader hjälper till att anpassa skalan till den traditionella bebyggelsen i området. Besökscentret speglar också den livliga kanalen och den lilla hamnen. Byggnadernas kurva i kombination med sadeltakens vinkel gör att byggnaderna liknar upp och nervända båtar.

Klimatsnäll (trä)konstruktion

Träkonstruktionen är inte bara en del av byggtraditionerna i området, utan också en del av de hållbara idéerna bakom byggnaderna. Trä kan man införskaffa i närheten, vilket i sin tur ytterligare minskar koldioxidutsläppen. Konstruktionens lätthet gör det också möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet. Det minskar såväl utsläppen under bygget som åverkan på landskapet.

Besökscentrum Bergs slussar
Konstruktionens lätthet gör det möjligt att slippa gräva i kulturlandskapet, vilket minskar både utsläpp och åverkan på landskapet.

– Trä gör också byggnaderna mer flexibla och framtidssäkra, eftersom det blir möjligt att göra förändringar eller till och med demontera och flytta dem, berättar Antonio.

Kontaktperson

Antonio Minto

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 73 371 38 39

Kalmar stadsbibliotek

Barnen fick bästa rummet i nya bibblan
Arkitektur, Inredning
Byggnadsvård & Restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2018-2020
BTA: 3 100 kvm
Uppdragstyp: Förstudie och inredning
Byggherre och samarbetspartners: Klövern, Ulestedts snickeri & inredningar
Fotograf: Felix Gerlach

Barnens läslust och upptäckarglädje stod i centrum när Kalmar stadsbibliotek flyttade in i stadens nya kulturkvarter. Det tre våningar gamla posthuset är nu ett modernt och tillgängligt (och prisat) bibliotek.

Kalmar stadsbibliotek
Stadsbiblioteket i det gamla posthuset från 1947, ritat av arkitekt Lars-Erik Lallerstedt.
Kalmar stadsbibliotek
Till höger om huvudentrén släpper det stora fönstret in ljus in till barnens ateljé.

På Tengbom vurmar vi för att omvandla gamla byggnader och att varsamt uppgradera dem efter samtidens förutsättningar och behov. Vi fick möjlighet att skapa inredningen till det nya stadsbiblioteket och göra om den gamla postlokalen och sedermera saluhallen till en levande plats för både stora och små bokmalar.

Kalmar stadsbibliotek
Från balkongen kan du blicka ut över familjeavdelningen där sagotältet tronar upp sig i mitten av rummet.

Kalmar stadsbibliotek vann Kalmar kommuns arkitektur- och stadsbyggnadspris 2021. Ur juryns motivering:

”Med varsam, hållbar ombyggnation som på ett kvalitativt sätt tillför värden bidrar projektet till att utveckla en god livsmiljö för alla Kalmarbor och möjliggör för en mötesplats. Projektet kommunicerar gestaltningsmässig omsorg i helhet och i detaljer såväl exteriört som interiört där en balanserad avvägning mellan funktion, gestaltning och hållbarhet gjorts för att uppnå god arkitektur.”

Hästskoform satte formen

Postens chefsarkitekt L. E. Lallerstedt ritade posthuset i Kalmar 1947. I det ursprungliga rummet var postdisken byggd på en hästskoformad nedsänkning i golvet. Nu fick nedsänkningen, golvytan och formerna i sin tur bli en förutsättning istället för en utmaning.

– Vi ville bevara detaljer, samtidigt som vi behövde skapa ett nytt flöde i lokalen, säger Hanna Philipsson, arkitekt på Tengbom. Vi hade hästskon att jobba med så vi utgick från den och använde oss även av ett oktagonalt mönster som både fanns i det ursprungliga golvet och fasaden.

Platsbyggd inredning bevarar och förnyar

Biblioteket består av tre våningsplan där stämningen blir lugnare ju högre upp du kommer i byggnaden. Det vackra entrérummet är bevarat i sin helhet.

Kalmar stadsbibliotek
Rum för äldre barn skapar utrymme för enskild läsning men fungerar också som mötesplats för mindre grupper.
Kalmar stadsbibliotek
Platsbyggda former för mindre barn bjuder på lek och läsning.

– Vi har skapat många platsbyggda möbler, säger Hanna. Det är inte så vanligt att inredningsarkitekter får rita möbler. Här har vi verkligen fått tänka till och gå till ritbordet. Vi har arbetat med att bevara det gamla samtidigt som vi skapar nya funktioner.

Till skillnad från ett klassiskt bibliotek som nästan hyschar åt en i sin atmosfär, bjuder Kalmar stadsbibliotek nu in till lek och socialt umgänge för alla åldrar. Här finns gungor och rutschkanor men även mindre ytor att sitta på för familjer och barn att läsa, mysa och skapa egna små världar. I mitten av rummet ståtar ett ljust och transparent sagotält, inspirerat av koppartälten i Hagaparken i Stockholm.

Kalmar stadsbibliotek
Sagotältet är hjärtat i familjeavdelningen. Formen samspelar med Lars-Erik Lallerstedts design.
Kalmar stadsbibliotek
Nya öppningar i väggar skapar rymd och binder ihop interiören. Balkongen bjuder på en vy ner mot skönlitteraturavdelningen.

Öppna ytor och rum i rummet

Inredningen ska kännas och upplevas. Självklart finns det plats även för sådant som vuxna behöver på ett bibliotek, som avskilda platser med bra belysning för läsning och koncentration – smårum i rummet.

Hästskoformen går igenom hela gestaltningen av barnavdelningen i den stora posthallen. Rummet är kantat av bokhyllor i runda former, med böcker på utsidan och avskilda sittgrupper på insidan. Färgskalan går i blått och brunt. Den blå färgen på tyger, bokhyllor och den mjuka golvmattan gifter sig fint med det pampiga, mörklaserade taket i lackat trä och det ljusbrunrutiga golvet i mitten.

Förutom inredningen har Tengbom även gjort förstudien till projektet. Biblioteket invigdes 2021.

Kalmar stadsbibliotek
Kalmar stadsbibliotek är en q-märkt byggnad som blir en del av framtidens kulturkvarter.

Kontaktperson

Fredrik Genberg

Kontorschef Kalmar
+46 480 36 36 81

Östermalms Saluhall och hotell

Uppdaterade för framtiden
Arkitektur
Byggnadsvård & Restaurering, Handel, Kultur, Ljusdesign, Restaurang
Uppdragsgivare:
Plats: Östermalm, Stockholm
Uppdragsår: 2012-2021
BTA: Saluhallen 6770 kvm och hotellet 4800 kvm
Fotograf: Åke E:son Lindman och Lasse Olsson
Samarbetspartners: Ljusrum, Nyréns, AIX, Stockholms Målerikonservering, BK Beräkningskonsulter

Med renoveringen av Östermalms Saluhall har Tengbom bevarat en årsring i stadens historia och skapat nya sätt att uppleva den historiska matdestinationen. Saluhallen har genomgått den mest omfattande renoveringen på 130 år och tillsammans med nya Saluhallens hotell står kulturarvet redo för besökare i ytterligare ett sekel. Minst.

lasse olsson photo 10969 min Östermalms Saluhall och hotell
De stora, bågade fönsterna och originalentréerna har renoverats och accentuerats med kvällsbelysning. Foto: Lasse Olsson

Efter drygt ett sekel i drift var Östermalms Saluhall i stort behov av renovering. Åratal av sporadiska renoveringsinsatser resulterade i en Saluhall som inte längre var särskilt inbjudande.

Vårt uppdrag: uppdatera, förtydliga och förbättra

Att återställa Saluhallen till sin forna glans innebar stora utmaningar. Vi blickade bakåt för att ta tillvara på historiken –samtidigt skulle byggnaden möta nutida krav och med nya tillägg addera till besökarens upplevelse.

9577 007 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Restauranger längs byggnadens fasader i kombination med längre öppettider och uteservering bidrar till en levande gatumiljö. Foto: Åke E:son Lindman

Vi behövde se över husets teknik men också den komplexa logistik som sker i och omkring hallen. Saker som tillgänglighets- anpassning, att byta ut i princip all teknik och förstärka de kulturhistoriska och antikvariska värdena stod högt på önskelistan. Helt enkelt att förhöja upplevelsenivån, utan att förvanska någon del av byggnaden.

Respektfull framtidsanpassning

Vi har tagit ett brett helhetsgrepp med stor omsorg för husets karaktär och detaljer; från tekniska funktioner och strukturella insatser till att återställa originaldekoren. Den ursprungliga planlösningen i stjärnform har återställts för att gagna handel och skapa tydligare gångstråk. Ytterligare funktioner har adderats för att skapa nya upplevelser, som långa balkonger med sittplatser för restauranggäster. Högre funktions- och tillgänglighetskrav bidrar till en bättre upplevelse för alla genom bland annat hissar och fler toaletter.

9550 024 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Färgschemat och utsmyckade detaljer är återställda till originalutseendet. Foto: Åke E:son Lindman

Nya tillägg har ett tydligt samtidsuttryck och underordnar sig den form- och färgstarka kulturhistoriska miljön. I övriga fall har man velat framhäva och därav förhöja Saluhallens ursprungliga utseende. Färgkonservatorer har arbetat med att skrapa bort lager efter lager av övermålningar för att skapa en bild av historien.

9577 013 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Saluhallens originalkonstruktion i trä är renoverad och anpassad med en låg sarg och marmorbänk med integrerat kylskåp och display-yta. Foto: Åke E:son Lindman

Besökarna möter idag en en mer färgglad hall, dock med samma kulörta färgval som förr. Även ljuset flödar åter igen genom gavelfönsterna som en gång var övermålande. Dessa har ersatts med nya fönsterpartier och ett innovativt jalusisystem utvecklat från båtteknik som skyddar handlarnas råvaror från direkt solljus.

Förbättrade flöden och nya upplevelser

Besökare möts idag av en enhetlig och harmonisk upplevelse. En Saluhall som nu också är inkluderande, tillgänglighetsanpassad och hållbar. Förbättrade flöden, smartare entrélösningar och nytt sop- och återvinningssystem som minskar antalet lastbilstransporter till en femtedel är några av sakerna som gör Östermalms Saluhall till en toppmodern mötesplats. Restauranger placerade längs byggnadens fasader i kombination med längre öppettider bidrar till en levande gatumiljö och mer fokus ligger på samtida behov och beteenden som socialisering och att bli sedd.

Hotellet – ett nytt sätt att uppleva den historiska matdestinationen

I anslutning till Saluhallen ligger ett nytt hotell. Med parametrisk design och innovativ arkitektur har Tengbom varit med och skapat en hotellupplevelse utöver det vanliga. Här har en gammal karamellfabrik i industriell stil från 1910 och ett bostadshus med jugendfasad från 1888 förvandlats till ett högklasshotell. Att mejsla fram en hotellmiljö ur byggnader från olika tids- och stilperiod var i sig en klurig uppgift. Byggnadernas historiska karaktär skulle respekteras samtidigt som vi behövde förena huskropparna och rita om planlösningen så att den blev hotellkompatibel. För att kunna skapa funktionella flöden på varje våning har de befintliga byggnaderna kompletterats med en modern tillbyggnad i handslagen tegel. Tillsammans ringar byggnaderna in innegården.

9633 025 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Det moderna tillägget och originalbyggnaderna ringar tillsammans in innergården och skapar en ny mötesplats i staden. Foto: Åke E:son Lindman
9633 010 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Tillbyggnaden i handslagen tegel, perforerad med bakomliggande ljudabsorbent för att skapa en behaglig ljudmiljö i hotellets innegård. Foto: Åke E:son Lindman

Ett glastak i samarbete med tech och himlavalvet
För att maximera funktion och trivsel samt skapa en mötesplats som fungerar året runt har vi täckt innergården med ett specialritat glastak. Med sin böljande, eleganta form upplever man taket som en förlängning av himlen snarare än en inglasning. Att sätta ett glastak över tre olika byggnader med varierande takfot var en utmaning i sig. Vi ville dessutom behålla känslan av att vara utomhus och varken inkräkta på grannhusens utsikt eller dagsljus. Här blev parametrisk design lösningen – datateknik som effektiviserar konstruktionen av komplicerade former. Detta för att maximera glasytan och minimera bärverk och på så sätt skapa en elegant och smäcker takkonstruktion med känsla av öppenhet.

9633 002 justerat mattnad Östermalms Saluhall och hotell
Innegårdens böljande glastak med minimala bärverk som elegant sträcker sig över de tre olika byggnaderna med varierande takfot. Foto: Åke E:son Lindman

Ljudbilden – en avgörande aspekt

På en stor inglasad innergård kan akustiken komma i vägen för trivsel och utomhuskänsla. För att minska eko och buller valde vi att klä den nya tillbyggnaden med en perforerad tegelfasad. Genom att utelämna varannan tegelpanna och addera en bakomliggande ljudabsorbent skapade vi en effektiv ljuddämpning. Teglets abstrakta mönster ger fasaden ett intressant djup samtidigt som det fyller en viktig funktion. För att ytterligare säkra en dämpad och behaglig ljudmiljö valde vi akustisk puts som komplement när vi putsade om det gamla bostadshuset.

9633 028 Östermalms Saluhall och hotell
Bostadshuset med jugendfasad från 1888 blev förvandlad till ett högklassigt hotell. Passagen mellan hotellet och Saluhallen skapar ett nytt stadsflöde genom kvarteret. Foto: Åke E:son Lindman

Resultatet – ett nytt stadsflöde

Genom att behålla och rusta upp en befintlig passage som leder till hotellets innegård direkt från gatan – samt skapa en ny passage som kopplar ihop innegården med Saluhallen – har vi skapat ett nytt stadsflöde genom kvarteret. 

lasse olsson photo 14793 Östermalms Saluhall och hotell
Passagen med platsgjuten betong och en terrazzotrappa som bidrar till en avskalad och kontrasterande övergång mellan Saluhallen och hotellet. Foto: Lasse Olsson

Förbipasserande kan nu ta en genväg från Nybrogatan via hotellet och Saluhallen till Humlegårdsgatan – vilket också gagnar kommersiell aktivitet i både byggnader. Den nya passagen som skär genom den gamla tegel- och betongkonstruktionen krävde kraftiga avbärningstommar. Här har vi valt att exponera dessa ändringar i svartmålat stål och platsgjuten betong och samtidigt skapa en avskalad och kontrasterande övergång till Saluhallens och hotellets färgstarka och detaljrika miljöer.

9633 024 Östermalms Saluhall och hotell
Den nya passagen som länkar Saluhallen till hotellet med konstverket ”Bäst före: torsdagen den 12 mars 2020” av Leontine Arvidsson. Foto: Åke E:son Lindman.

Sammantaget har vi skapat en upplevelse som går tillbaka i tiden, samtidigt som Saluhallen åter är relevant för framtiden. Tiden får utvisa om vi träffat rätt, som vi gjorde med Tillfälliga Saluhallen Men nu har staden, landet och världen fått ett kulturarv tillbaka – och mer därtill.

Fotnot: hotellets inredningskoncept är framtaget av hotelloperatören med sin egen arkitekt Per Öberg.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Kronoteket

Prisad mötesplats för ungdomar
Arkitektur
Kultur
Uppdragsgivare:
Plats: Karlstad
Uppdragsår: 2019-2021
Yta: 1500 m2
Fotograf: Felix Gerlach
Priser: Karlstads kommuns arkitekturpris 2020

En byggnad för ökad meningsfullhet, trygghet och integration. Sedan januari 2021 välkomnar mötesplatsen Kronoteket barn och ungdomar i Karlstad. Här möts man av 1500 kreativa kvadratmeter med alltifrån bibliotek till DJ-hörna.

00028 Kronoteket
Genom att skära ut en trekantig volym skapade vi ett stadsrum i anslutning till byggnaden. Formen ger dessutom en visuell koppling till idrottsarenan mittemot.
Kronoteket
Fasaden består av limträpanel som målats med svart slamfärg. Den fem meter höga entrén är klädd i en kontrasterande träfanérskiva, och fönsternischerna fick solskärmar i samma orangea kulör.

Häng med kompisarna. Sy en tygpåse. Sätt ihop en koreografi eller plugga inför tentan. Vare sig man vill vara kreativ eller bara vara står Kronoteket öppet måndag till lördag. Kronoteket tar med sina lutande väggar och särpräglade färger plats – och uppmuntrar ungdomarna i området till att göra detsamma. Sedan 1986 har stadsbyggnadsnämnden i Karlstads kommun delat ut arkitekturpriset – och i mars 2021 stod det klart att nytillskottet Kronoteket kammat hem priset.

Social hållbarhet i fokus

Kronoparken är ett klassiskt miljonprogramsområde i nordöstra Karlstad. Området ligger granne med både studentboenden och Karlstads universitet. Här fanns ett stort behov av en mångkulturell samlingsplats för barn och ungdomar. Idén bakom Kronoteket arbetades fram genom medborgardialog och tillsammans med representanter för bibliotek, fritidsgård, parklek och föreningen Ett öppnare Kronoparken. Med förbättrad integration samt ökad trygghet och meningsfullhet som mål har stadsdelen fått en helt ny mötesplats.

00399 Kronoteket
Vid byggnadens högsta punkt öppnar sig en maffig entré som dessutom fungerar som en väderskyddad mötesplats.

Modern träarkitektur ger inkluderande känsla

Solceller och KL-trä – gedigna material och miljötänk har präglat projektet från start till slut. Tre av husets sidor är klädda i svart limträpanel och den fjärde i obehandlad plåt. Ytterväggarnas material fortsätter hela vägen in i huset, där varma tränyanser och industriparkett tar vid. Astrid Prinzler är uppdragsansvarig arkitekt och har tillsammans med sitt team varit med hela vägen från skiss till gestaltning, inredning och skyltning.

– Vi ville skapa en byggnad lika inspirerande som verksamheterna i den. Vi valde ett starkt koncept med lutande väggar samt välkomnande, starka färger och trämaterial. Huset både sticker ut och passar in – precis som alla verksamheter i det, avslutar Astrid.

Kronoteket
Husets tre svarta ”offentliga” sidor lutar mot staden, medan den fjärde sidan mot fritidsgårdens egen utemiljö har ett annat formspråk. En ljusare fasad av obehandlat Rheinzink lyser upp fasaden mot norr.
00369 Kronoteket
Det tre meter höga fönsterpartiet kan öppnas upp helt och förvandla inomhussalen till en teater- eller konsertscen där publiken står utomhus.

Kontaktperson

Astrid Prinzler

Uppdragsansvarig arkitekt
+46 54 400 50 56

Lilla servicehuset på kyrkogården

Arkitektonisk pärla för alla behov
Arkitektur
Kultur
Uppdragsgivare: Svenska kyrkan, Kalmar pastorat
Plats: Kalmar
Yta: 30m2
Uppdragsår: 2020
Samarbetspartners: WSP
Fotograf: Jonas Lindström Studio

Det lilla servicehuset på Kalmars norra kyrkogård har plats för informationstavla, toalett och trädgårdsredskap för gravarna. Den är dessutom klimatsmart och har ett formspråk och material som samspelar med omgivningen. Ett särdeles fint exempel på varsam, funktionell arkitektur i känslig miljö.

2100005 image 03 1 Lilla servicehuset på kyrkogården
Servicehuset
Det lilla servicehuset är placerat just innanför en av kyrkogårdens entréer – som ett nav och en vägvisare för besökare.

Kyrkogårdar har en speciell atmosfär som många berömda arkitekter med vördnad tagit sig an genom tiderna. När något ska byggas på så känslig mark krävs fingertoppskänsla och lyhördhet. Detta oavsett om det ska uppföras ett kapell med världsarvspotential eller om det gäller en i sammanhanget kanske världslig men ack så nödvändig toalett.

Diskret vägvisare med det lilla servicehuset

Tengbom fick i uppdrag av Kalmar pastorat att rita ett servicehus för den norra begravningsplatsen. Resultatet är en till synes blygsam skapelse i tegel och trä som rymmer flera funktioner. Förutom nämnda wc finns också en informationstavla, förråd för trädgårdsredskap och ett utrymme för att ta hand om växter till gravarna. Placerad vid en av kyrkogårdens entréer är den tänkt att fungera som en samlingspunkt som besökarna kan orientera sig mot och från. Med sina skarpa vinklar är den väl synlig i landskapet samtidigt som färger och material korresponderar både med naturen och omkringliggande byggnader.

– Mycket av svaret på hur den här byggnaden skulle gestaltas hittar man redan i miljön och i befintliga byggnader. Det intressanta är hur den förhåller sig till sammanhanget, säger uppdragsansvarig arkitekt Johan Kjellnäs, som genomfört projektet i samarbete med landskapsarkitekter.

lilla servicehuset
Skarpa vinklar gör det multifunktionella huset synligt i landskapet.
lilla servicehuset
Formspråk och material har tagit avsteg i de omkringliggande byggnaderna och den omgivande tallskogen.

Kontext med kvalitet

Exempelvis har en hel del av formspråket inspirerats av det nyligen utbyggda krematoriet. Där har man arbetat mycket med trä och vertikala ribbor, och det fick också bli det starkaste uttrycket i servicebyggnaden. Idén till det putsade teglet för byggnadens kärna kommer från en närliggande personalbyggnad. Samtidigt plockades färgerna upp från den omgivande tallskogen.

– Det roligaste är ju att över huvud taget få verka i den här miljön. Både äldre och nyare byggnader håller hög klass, man ser långsiktigt på alla byggnader här, säger en påtagligt entusiastisk Johan Kjellnäs.

servicehuset
Även små hus ska uppfylla hållbarhetskraven. Här driver de sluttande solcellerna på plåttaket elen i lilla servicehuset.

Energi från ovan

Det sluttande plåttakets solceller som driver elen i lilla servicehuset, och även tar hand om överskottet, är ett annat exempel på långsiktigt och hållbart tänkande. Planen är att hela pastoratet kan använda byggnaden som mall för att uppföra flera liknande faciliteter. Man har nämligen noterat att det är många som inte besöker kyrkogårdar just på grund av den så vanligt förekommande avsaknaden av en toalett. Nu är detta ett bekymmer mindre för besökarna till Kalmars norra kyrkogård. Som dessutom har något vackert att se på om det skulle bli kö.

Kontaktperson

Johan Kjellnäs

Arkitekt SAR/MSA
+46 480 45 66 55

Frälsningsarmén

En kulturhistorisk detektivroman
Arkitektur
Byggnadsvård & Restaurering, Kultur
Uppdragsgivare:
Entreprenör: Byggnadsfirman Viktor Hanson
Plats: Sankt Göransgatan 61 Stockholm
Uppdragsår: 2016–2019
LOA: 900 kvadrat
Samarbetspartners: Tyréns, Akustikmiljö, BK Beräkningskonsulter, Brandskyddslaget, Storköksbyrån, VVS-Kompetens, ÅF, COWI

Kungsholmskårens lokaler i Frälsningsarméns k-märkta byggnad på Kungsholmen i Stockholm behövde restaurering och modernisering. Genom återbruk och återskapande skulle man bevara husets identitet och det första steget var avgörande: jakten på antikvariska bevis. Vad fanns bakom väggarna?

Det var längesen orkestern slutat spela. Huset Hantverkaren 18 byggdes 1911 och både verksamheten för 6:e Kåren och dess behov hade förändrats med tiden. Köket var nu för trångt, belysningen skral, slitaget överlag var stort och arbetsmiljön undermålig. Lokalerna behövde komma ikapp med verksamheten och samtiden – en omfattande renovering och restaurering stod nu på uppdraget från Frälsningsarmén.

Utgångspunkten i restaureringen var ”bevarande och anpassning”. Byggnaden bar på ett arkitektur- och byggnadshistoriskt värde och en samhällshistorisk betydelse för staden och Frälsningsarmén. Lokalernas funktion och estetik skulle förstärkas, inte förvanskas. Miljön för brukarna skulle förbättras.

En verksamhet med många funktioner

Flera funktioner skulle rymmas i lokalerna. En flexibel samlingssal med läktare för gudstjänster och andra större sammankomster. Samtalsrum, passager, kök, förråd, duschar, rum för klädinsamling, kapprum och tvättstuga. Och så det multifunktionella serveringsrummet där Frälsningsarmén bland annat serverar mat till utsatta människor, en essentiell del i verksamheten.

Frälsningsarmén
Foto: Sten Jansin

Hitta byggnadens identitet

Anamnèsis. Ett grekiskt ord för kunskapsinhämtning och som även utgjorde den preliminära fasen som guidade projekteringen framåt. Teamet behövde lära känna huset inifrån och titta bakåt i tiden för att definiera byggnadens identitet. Bakgrundsanalysen blev sedan basen för renoveringen, men också ett stöd för att hitta korrekta lösningar för verksamheten med respekt för lokalernas historiska identitet.

Teamet tog stöd i muntliga berättelser, internetarkiv, ritningar, litteratur och historiska dokument. De fångade in sociala och historiska aspekter. Samtidigt berättade verksamhetens medarbetare om verksamheten och tydliggjorde behoven.

Meddelanden från det förflutna

Med analysen som facit och en antikvarisk nyfikna blick var det nu dags att titta in bakom väggar, vrår och tak. Skrapa lokala ytskikt och gå på upptäckarfärd. Värdera vad som kunde återbrukas, återskapas och återanvändas.

Bakom väggar hittade vi gömda dörrar och bakom väggarnas plastpanel dök träpanel upp. Dörrarna blev lagade och återbrukade. Väggpanelen återskapades. Färgundersökningen som utgjorde en del av den historiska undersökningen guidade teamet vidare in i den nya vackra och sobra färgsättningen.

Utifrån historiska bilder återöppnades de igensatta lanterninerna och ett välkomnande ljus fick sträcka nu sig ut över serveringsrummet. För att dessutom få nytt liv återskapade man golvet med det rutiga mönstret och linoleumgolvet fick se sina sista dagar. Fysiska bevis för höjder, placeringar, indelningar hjälpte särskilt till att manifestera den över 100-åriga historien.

Frälsningsarmén
Lanterninerna i serveringssalen öppnade vi upp igen för att släppa in ljus i lokalerna. Foto: Sten Jansin

Tid, kunskap och ödmjukhet

Den fysiska och historiska platsen är kopplad till människolivet, historien, traditionerna – samtidigt har den alltid flera betydelser. Därför, att återskapa en berättelse som sträcker sig mer än hundra år bakåt i tiden kräver tid, noggrannhet och ödmjukhet inför just historien och människan. Först när förståelsen och kunskapen finns där kan historien bli berättad om igen. Och med harmoni väver vi in den i samtiden.

Kontaktperson

Lina Swanberg

Affärsområdeschef
+46 8 412 53 36

Gottsunda kulturhus

Plats för skapande
Arkitektur
Kultur
Uppdragsgivare:
Var: Uppsala
Färdigställt : 2013
Yta: Ca 10 000 kvm

2013 fick Gottsunda kulturhus en välbehövlig uppdatering. Lokaler anpassade efter program och publik var nyckeln.

I byggnaden skapade vi nya scener för dans och teater. Dansen i Gottsunda kulturhus har nu fått två salar som blev anpassade utefter dansens egna krav på ergonomi och även för teaterns behov av scenutrymmen. Teatern har fått en stor sal med ny teknik för ljud och ljus med en demonterbar scen med möjlighet att anpassa efter teaterstyckena som framförs.

gottsunda centrum 09 webres Gottsunda kulturhus
Teatern har fått uppdaterad teknik och en demonterabar scen.
gottsunda centrum 06 webres Gottsunda kulturhus
Interiört fördelar sig lokalerna i två plan.

Bibliotekets nya lokaler tog vi fram tillsammans med Marge Inredningsarkitekt. Lokalerna fördelar sig i två olika plan med en mer publik yta vid entrén till kulturhuset och en lugnare i de bakre delarna. K-punkten har en öppen scen med möjligheter att ta emot en sittande publik på ca 75 personer med en utdragbar läktardel.

 

 

 

Gottsunda kulturhus

Dansen har nu fått två salar. De blev anpassade utefter dansens egna krav på ergonomi och även för teaterns behov av scenutrymmen.

Ny entré mot lilla framsidan

I samma lokal i Gottsunda kulturhus finns möjligheter till både utställning, kafé och exempelvis ”klubbverksamhet”. Studiefrämjandet har fått helt nya lokaler i två våningar med entré direkt från centrumets innergata. Här finns det lokaler för musik, studier och kreativitet i olika former. Vi skapade en invändig yta för öppen marknad med både fasta och tillfälliga bås och också en ny entré mot ”lilla framsidan”.

Tengbom kan kultur

Slutligen. Spana gärna in några av våra andra kulturprojekt såsom bibliotek, kongresser, museum, scener, ridhus, konserthus, operor, hotell och mycket annat.

Kontaktperson

Sofia Lewén

Kontorschef Uppsala
+46 766 39 47 72