Arkiv

Ole.Fit Munkka gym Helsingfors

STYRKA I SAMARBETE
Inredning
Idrott
Uppdragsgivare:
Plats: Helsingfors i Finland
BTA: 1 544 kvadratmeter
Uppdragsår: 2023
Fotograf: Tengbom

Att arbetsplatser ska kunna erbjuda möjlighet till träning på jobbet är snart en självklarhet – både i Sverige och i Finland. Tengbom i Helsingfors är fenor på att rita gym och Ole.Fit Munkka är inget undantag. Tack vare en lösningsorienterad process i nära samarbete med kunden behövde vi inte tumma på resultatet.

Ole.Fit Munkka gym  är ett komplett och fullt utrustat gym i ett kontorskomplex om sex våningar. Här låg tidigare IBM:s huvudkontor, men idag är det ett företagscentrum under Bloomsvilles paraply. För att ge plats åt gymmet fick ett auditorium och några kontorsplatser ge vika.

— Allt fler företag inser att de anställdas välbefinnande, och att erbjuda möjligheter till motion, är en attraktionsfaktor för fastighetsutvecklare, säger Niina Isojärvi, arkitekt på Tengbom i Helsingfors. För oss som arkitekter kräver planeringen av ett gym både precision och anpassningsförmåga.

Akustik- och materiallösningar för grannsämjan

ole.fit munkka gym 01 original 1251634 Ole.Fit Munkka gym Helsingfors

Att bygga ett gym i en kontorsfastighet kräver god planering. Inte bara behöver man ta hänsyn till kundens önskemål utan också till hur gymmet påverkar grannarna och verksamheterna runtomkring. Ett gym tenderar ju att låta lite. En hantel som ramlar ner i golvet, ett löpband som dundrar under snabba intervaller. Ett peppigt gruppträningspass kan utlösa spontana hejarop och applåder. Ljudnivåer och akustik är därför några av de största utmaningarna när man bygger ett gym i en fastighet som huserar övriga verksamheter. Dessutom behöver man ta hänsyn till golv och övriga materials egenskaper. Och inte minst, ventilationen.

— I ett renoveringsprojekt som gymmet Ole.Fit Munkka ligger i, är den här ekvationen inte alltid enkel, säger Niina. En annan faktor att ta hänsyn till är takhöjden, som också är viktig på ett gym. Det behöver alltså pusslas en hel del.

 

ole.fit munkka gym 03 original 1251636 Ole.Fit Munkka gym Helsingfors

Ventilation och teknik

En stor utmaning var att få ventilationen och övrig teknik anpassad till takstrukturen utan att behöva sänka taket för mycket. I yogasalen gjorde vi en noggrann planering för akustik och ventilation, och för hur VVS-teknik och isoleringsmaterial skulle få plats i taket.

— Vi övervägde att lämna taket öppet, vilket hade blivit väldigt stilfullt och elegant, berättar Niina. Men på grund av akustiken i rummet landade vi istället i att gömma utrustningen i taket.

Ljudisoleringen i golvet var däremot inga problem. Under gymmet fanns inga  kontorsrum, utan cykelrum och omklädningsrum för gympersonalen.

Det måste få låta när man tränar

Renovering för ökad tillgänglighet

Förutom gymmet genomgår huset som byggdes 1979 och 1985 just nu en helrenovering, där även en fasadrenovering är på gång. Det färdiga Ole.Fit Munkka-gymmet har en total yta på 1 544 kvadratmeter. Här finns en öppen yta för fria vikter, en konditionspark med löpband, en stor gruppträningssal, en lite mindre gruppträningssal för funktionell träning och en yogasal. Men även avskilda behandlingsrum för fysioterapi och massage. Därtill duschar, bastur och omklädningsrum, samt arbets- och sociala utrymmen för gympersonalen.

ole.fit munkka gym 02 original 1251635 Ole.Fit Munkka gym Helsingfors

Förutom de planerade anpassningarna inuti byggnaden fick Ole.Fit Munkka-gymmet en ny entré. Tidigare var ingången till lokalerna inne i byggnaden. Under renoveringen utvidgade vi den tidigare trappan som fungerade som bakdörr till gymmets huvudentré, och byggde en ny entré mot utsidan. På så sätt blev entrén också tillgänglig.

Lokalerna ger en känsla av lyx. Den bruna kulörskalan på väggar och tak gifter sig väl med träpanelerna på väggar och delar av taket. Belysningen är planerad så att lokalerna inte känns mörka, utan stämningsfulla.

Ole.Fit Munkka gym
Före jobbet, på lunchen eller efter jobbet? Ole.Fit Munkka gym står och väntar.

Ett gymprojekt som Ole.Fit Munkka gym kräver samordning

I nära dialog med byggaktörer, gymkedjan Ole.Fit och deras inredningsdesigner Sisustusarkkitehdit Kalliomaa Oy, gjorde vi en grundlig utredning om utrymmenas karaktär, funktioner, belysning och material.

— Det var mycket samordning. Vi höll många möten för att få ihop både Ole.Fits önskemål och andra parters tidsplaner och behov, berättar Niina.

Målet var att hitta lösningar som skulle passa alla, utan att tumma på slutresultatet. Trots en tajt tidsplan öppnade Ole.Fit Munkka gym hösten 2023, och är nu i drift. Ett annat gym som Tengboms Helsingfors-kontor gjort är Elixia Circus som öppnade november 2021. Elixia Circus ligger i den före detta konsert- och nattklubbslokalen The Circus på Arkadiagatan i Helsingfors. För helsingforsborna är den känd som Innotalobyggnaden, ritad av Einari Teräsvirta.

Kontaktperson

Susanna Sucksdorff

VD, Tengbom Helsingfors
+358 505 767 700

Velodrom i trä

För cyklar och multisport
Velodrome Jönköping
Arkitektur
Idrott
Plats: Jönköping
År: 2024
Typ av uppdrag: Vision
Status: Avsiktsförklaring klubbad av kommunen april 2024
Visualiseringar: PLAY-TIME Barcelona

På håll liknar den en svävande farkost. Men väl inne i den nya velodromen är tanken att cyklister från hela världen ska få ägna sig åt sin favoritsport. Samtidigt kan byggnaden fungera som en multisportarena och husera både konserter och mässor. Intill föreslås ett hotell med 80 rum. Det är i alla fall vår idé.

Velodrome Jönköping
Visualisering: PlayTime

Tengbom står bakom gestaltningen för den nya velodromen i Jönköping, där kommunen nu (april 2024) har klubbat igenom en avsiktsförklaring, alltså första steget i en byggprocess. Den nya multiarenan med velodrom och intilliggande hotell ska ligga i Hedenstorp. Hit tar det runt tio minuter att cykla från centrala Jönköping.

— Nu håller vi tummarna för att projektet blir verklighet, säger Matt Patterson, kontorschef och arkitekt på Tengbom i Jönköping som varit med sedan start i projektet tillsammans med Jonas MarculescuSimon Fast och Erik Wingquist.

Lokala material, lokala tillverkare och lokal kompetens

Velodrome Jönköping

Vad vore en velodrom utan småländskt virke?

I gestaltningsförslaget föreslår vi att velodromen ska byggas med trästomme alternativt hybridstomme av träpelare och betongbjälklag. Trä är en viktig spelare i omställningen mot en koldioxidneutral värld – både som en del av naturen och som byggmaterial. Men trämiljöer gynnar också hälsa och välmående.

— Dessutom är trä är ett traditionellt småländskt byggmaterial, förklarar Matt. Med trä som material kopplar byggnaden an till Småland i sin kontext. Både geografiskt, hantverkshistoriskt och industriellt.

Tack vare flera stora träindustrier i länet kan också transportutsläppen minimeras. Allt från råmaterial till färdigmonterade byggnadskomponenter. Utöver trästommen föreslår vi även trä som fasadmaterial, både för velodromen och hotellet. Idén för taken på de båda byggnaderna bygger på en kombination av sedum och solceller. Sedumytan fördröjer regnvattnet och ger den omgivande markytan större chans att absorbera, och på så vis fylla på grundvattendepån. Sedumytan skapar också ett svalare mikroklimat på taket som ökar solcellernas effektivitet under varma dagar.

Velodrome Jönköping

Attraktionspunkt som bygger folkhälsa

Jönköping som stad har en stark koppling till cykelsport, inte minst genom tävlingen Vätternrundan. Dessutom centralt placerat i landet. Enligt Svenska Cykelförbundet finns 93 procent av alla licenserade cyklister i en radie om 30 mil runt Jönköping.

Hållbart x innovation

Placeringen i nära anslutning till Vattenledningsområdet gör också friluftsområdet än mer tillgängligt för invånarna i staden. Velodromen, med sitt karakteristiska uttryck, blir en ny besökspunkt i staden och bidrar förhoppningsvis till en stark identitet för den nya stadsdelen Hedenstorp.

— Att bygga den här typen av anläggning med lokala material, lokala tillverkare och lokal kompetens stärker också Jönköping som en innovationsregion inom träbyggnadsteknik och hållbart byggande, avslutar Matt.

Kontaktperson

Matt Patterson

Kontorschef och arkitekt Jönköping
+46 36 440 90 81

Multiaktivitetshuset i Gällivare

Samlingsplats för arktisk kommun
Stadsutveckling
Idrott, Kultur, Plan & Program, Utbildning
Uppdragsgivare: Gällivare Kommun, Samhällsbyggnads- och teknikförvaltningen (SAMT)
Uppdragsår: Färdigställande 2024
BTA: ca 24 000 kvm
Uppdragstyp: Programarbete, systemhandling, färdigprojektering i samverkansentreprenad
Byggherre och samarbetspartners: MGA Michael Green Architecture a Katerra Design Partner i samarbete med MAF Arkitektkontor AB
Illustrationer: MGA Michael Green Architecture

Staden Gällivare norr om polcirkeln är i förändring. Två centrum ska bli ett när stora delar av grannorten Malmberget behöver flytta på grund av gruvbrytningen. Kommunen har efter ett gediget förarbete i dialog med medborgarna tagit fram visionen om en ”arktisk småstad i världsklass”. Här har vi bland annat skapat ett multiaktivitetshus.

mah extrio r Multiaktivitetshuset i Gällivare

Multiaktivitetshuset i Gällivare är en del av det nya Gällivare där även Kunskapshuset, Vassara torg, Is-och evenemangsarenan och den nya friidrottshallen ingår. Byggnaden blir en plats för möten, över åldersgränser och intressen. Multiaktivitetshuset ska stå klart år 2024 och har ritats av Michael Green Architecture i Kanada. Vi har stått för programarbete, systemhandling och färdigprojektering i samverkansentreprenad.

– Kommunen ville ha en välkomnande märkesbyggnad med en arkitektur som knyter an till platsen, säger Mats Jakobsson, uppdragsansvarig arkitekt. En unik centrumbyggnad som gör Gällivare till en attraktiv småstad att leva i som sprider intresset långt utanför kommunens gränser.

Multiaktivitetshuset

Varmt och flexibelt med lokala material i Multiaktivitetshuset

I den komplexa byggnaden som upptar ett helt kvarter har vi samlat kultur, bibliotek, badhus, ungdomslokaler och inomhusidrott. Den bärande idén bygger dels på det samlande rummet- en mötesplats för medborgarna, kommunikationsstråken genom byggnaden och en uppdelning i läsbara volymer som stämmer med ortens skala.

– Vi ville göra byggnaden varm, enkel och flexibel, säger Mats Jakobsson. I den mån det är möjligt ville vi arbeta med lokala material som trä och koppar. Byggnaden skulle även kunna möta högt ställda miljömål.

mah mga maf 15 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Kärnan i projektet är ett centralt samlingsutrymme kallat härden, ett utrymme för gemenskap. Multiaktivitetshuset ska vara ett gemensamt utrymme som passar för alla årstider. På vintern vänder det centrala utrymmet inåt och skapar en varm och välkomnande miljö, som förvandlas på sommaren och sträcker sig utåt mot staden. En viktig del i gestaltningen var att koppla samman människor inom byggnaden och skapa möjlighet för socialisering via ett centralt samlingsutrymme mellan byggnadens olika användningsområden (sport, konst och bibliotek). Här finns även restaurang, café och bar som omger härden.

mah mga maf 16 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Paviljongkoncept för mänskliga möten

För att uppnå en byggnad som passar in i omgivningarna samlades det komplexa byggprogrammet i en serie mindre paviljonger. Genom att använda en serie mindre byggstenar kunde designen smälta in i stadssammanhanget på ett blygsamt och lättillgängligt sätt. Detta tillgängliggjorde en mängd mysiga utrymmen och större områden för folksamlingar. Formerna på paviljongerna är utformade för att förbättra och svara på lokala miljöfaktorer som sol, vind och utsikt, och utrymmet mellan paviljongerna varierar för att ge många vackra alternativ för att få in ljus och luft.

Paviljongerna varierar i storlek och höjd, två av dessa volymer blev identifierade som ”fyrar”. Dessa är biblioteksfyren utanför södra torg och poolfyren från norra torg. Fyrarna är långa och genomskinliga, med glödande indikatorer (skyltar) för byggnaden som välkomnar och locka dig in i hjärtat av byggnaden.

mah mga maf 17 Multiaktivitetshuset i Gällivare

Möte mellan landskap och gårdar

En mängd olika gårdsstorlekar och orienteringar gör det möjligt för en mängd olika landskap och användningsområden i nära anslutning till byggnaden. När landskapet blir integrerat i byggnaden finns naturen i alla utrymmen samtidigt som den ger en direkt tillgång till utomhusvistelse med frisk luft och vackert naturligt ljus.

Kontaktperson

Jonas Jakobsson

Projekteringsledare
+46 702 18 52 23

Östermalmshallen Padel

Återbruk räddar god arkitektur
Arkitektur
Idrott
Uppdragsgivare:
Plats: Mölnlycke
Uppdragsår: 2022
Projekttyp: Återbruk
Fotograf: Felix Gerlach
Priser: Som tillfällig saluhall: Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris, Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris. Som padelhall: finalist i Architizer A+Awards, vinnare av Årets cirkulära bygginitiativ 2022

I ett av de största återbruksprojekten i Sverige fick vår tillfälliga saluhall med hemadress Stockholm nytt liv. “Först till sex vunna game” är nu det som gäller i Östermalmshallen Padel i Mölnlycke strax utanför Göteborg.

När renoveringen av Östermalmshallen i Stockholm var klar och den tillfälliga Östermalmshallen skulle rivas monterades den temporära byggnaden istället ned och fraktades till Mölnlycke för att återuppstå som padelhall.

Men även om fisk- och skaldjursdiskarna bytts ut mot padelbanor finns exklusiviteten kvar. De träbeklädda väggarna med synliga stommar ger en känsla av exklusivitet, långt från den vanliga plåtlådan som inhyser många padelhallar runt om i Sverige. Golv och väggar i omklädningsrummen är täckta med stora vackra terrazzoplattor och restaurangen med bar har utsikt över såväl sjön som spelet på padelbanorna.

Östermalmshallen Padel
Huvudentrén på Östermalmshallen Padel är klädd i cortenstål.
Östermalmshallen Padel
Padelhallens stomme vilar på en stödmur i platsgjuten betong som förlänger rumshöjden.

Rekord i återbruk

Arbetet med, och flytten av den tillfälliga saluhallen satte samtidigt svenskt rekord i återbruk.

00753 felixgerlach klar scaled Östermalmshallen Padel
Om våren och sommaren kan gästerna slå sig ned på uteplatsen med tillhörande servering för att njuta av utsikten över sjön.

– Det här är ett stort återbruksprojekt, kanske ett av de största i Sverige, säger Mark Humphreys, kontorschef på Tengbom, som ansvarat för projektet. En av de viktigaste lärdomarna är att god arkitektur är en förutsättning för långsiktig hållbarhet. Byggnaden har varit populär, en succé från början, och fastighetsbolaget Wallenstam har varit måna om att bevara och förstärka de fina kvalitéerna i anpassningen av byggnaden till det nya ändamålet och platsen. Ingen vill riva ett snyggt hus, helt enkelt.

Prisad hall med många funktioner

Den Tengbomritade hallen har tidigare vunnit Architizer A+ Award, Design S arkitekturpris och också Stockholms Handelskammares Stadsmiljöpris.

Östermalmshallen Padel
Västra fasaden – här är den nedre delen av fasaden klädd i stående furustavar. Kanalplasten på den övre delen släpper in ljuset i hallen.

– Många som besöker oss kommenterar att byggnaden är vacker, berättar Niklas Evheden, som driver den nya padelhallen. Och när de kommer in så är vissa faktiskt lyriska. Den ljusa och inbjudande miljön skiljer sig avsevärt ifrån andra hallar och att vi dessutom har en egen restaurang är unikt. Förutom träpanelen inomhus så kommenterar många att det är så mycket naturligt ljus från kanalplasten i väggarna. Det ser inte ut som någon annan padelhall de har varit i. Lokalen fungerar även utmärkt för konferenser och fester.

Ingen vill riva ett snyggt hus

Anpassad till sex dubbelbanor och restaurang

Östermalmshallen Padel
Padelhallen inrymmer sex dubbelbanor för padel och även en restaurang.

Vi på Tengbom fick också uppdraget att anpassa byggnaden till sin nya funktion och sin nya plats. Och några förändringar av byggnaden var nödvändiga. Bland annat har de invändiga pelarna och fasaden förlängts så att taket numera är två meter högre än när hallen stod på Östermalmstorg. Byggnaden anpassades också till marklutningen på den nya platsen och avrinningen från taket utökades, eftersom det regnar och blåser mer i Mölnlycke än i Stockholm. Förändringarna är synliga interiört och berättar om byggnadens historik.

Även namnet på padelhallen berättar om dess historia. Numera heter den Östermalmshallen Padel och ligger i Wallenstams nya stadsutvecklingsprojekt Mölnlycke Fabriker i Mölnlycke utanför Göteborg. I anslutning finns runt sjuhundra nya bostäder.

Trästomme­ underlättade flytt

Stommen i byggnaden är en prefabricerad träkonstruktion, fasadens nedre del är iklädd med stående furustavar och en övre del i kanalplast som släpper in ljus. Fasaden öppnas upp med glaspartier i restauranghörnet som ger både inblick i hallen och utblick över den närbelägna sjön.

– Projektet visar också hur fördelaktigt prefabricerad träkonstruktion kan vara som byggnadsmaterial, säger Mark. Det gjorde det lätt att anpassa byggnaden till den nya funktionen, trots att vi inte planerade för den här typen av återbruk från början. Det har även varit lätt att montera ned och flytta byggnaden. Det här sättet att återanvända byggnader tror vi mycket på. De lärdomar vi fått med oss gör att det kommer att gå ännu lättare nästa gång.

Östermalmshallen Padel
Flygbild mot öster visar taklanterninerna som sticker upp från taket för att släppa in dagsljuset i hallen.

Kontaktperson

Mark Humphreys

Kontorschef Stockholm
+46 8 412 53 43

Hatstore arena

För sporten, kulturen och gemenskapen
Arkitektur, Inredning
Idrott
Uppdragsgivare:
Plats: Kalmar
BTA: 8966 kvm
Färdigställt: 2021

Varför har inte Kalmar en mötesplats för både sport- och musikevenemang? Det klurade kommunen på, och idén om Hatstore arena föddes. Tengbom fick uppdraget och valde att göra en byggnad som med sin gestaltning presenterar Kalmar som en passionerad kulturstad.

Hatstore arena
Fasadbeklädnaden i veckad perforerad aluminium tillför en sinnlighet med sitt ljusspel av reflektioner och även transparens. Foto: Felix Gerlach
Hatstore arena
I söder möter Ishallen Carlbergsvillan och parken. Foto: Felix Gerlach

Kalmars gamla ishall som användes för ishockey, allmänhetens åkning och konståkning har nu uppgraderats till en större mötesplats för att också rymma stadens kulturevenemang och tar in 3500 personer.

– Vi ville arbeta med robusthet, säger Johan Kjellnäs, ansvarig formgivande arkitekt på Tengbom. Det ska vara robusta material som inte kräver onödigt underhåll. Det här är tuffa miljöer med många våtutrymmen som slits hårt med de verksamheter som pågår. Samtidigt ville vi ta ut svängarna med en unik gestaltning.

j3a9608 Hatstore arena
RGB-belysning blir anpassad till olika typer  av evenemang och bygger kvällstid upp en scenkänsla till entrétorget. Foto: Adam Kjellnäs
Hatstore arena
Från trapprummet blickar du ut över hela arenarummet. Foto: Felix Gerlach

En iskristall välkomnar besökaren

– Det är bra att hitta en stark vision att hänga upp gestaltningen på, så att alla får samma målbild under projekteringen, säger Johan Kjellnäs.

j3a0830 Hatstore arena
Visonen: ett isblock som gnistrar i ljuset. Ett modernt koncept som innefattar både kontrast och också samklang med platsen. Foto: Adam Kjellnäs

Byggnadens gestaltning ger associationer till en iskristall som delvis är transparent och gnistrande i ljuset. Inuti den ligger en kärna som utgör själva arenarummet. Beroende på vilket ljus man väljer för fasaden blir den olika transparent. Själva mötet med arenan är en regisserad rörelse som för besökaren in i arenarummet. Huvudentrén syns från långt håll och leder därefter besökaren in i arenarummet via en bred central trappa. Välkomnandet sker i ett stort, rött, varmt och passionerat rum som öppnar upp sig med utsikt över is- och evenemangsytorna.

Hatstore arena
Foajén med det färgstarka trapprummet förbereder och bygger upp förväntningarna på arenaupplevelsen. Foto: Felix Gerlach
Hatstore arena
Entrétrappan och foajén. Rött för passionen och svart för intimiteten. Betong för robustheten och cirklar för gemenskapen. Foto: Felix Gerlach

– Det är ett klassiskt men effektivt trick att använda i arkitektur, att gå från ett litet rum till ett stort och därifrån hittar besökaren lätt sin plats – sin sweet spot. Samtidigt ser du restaurangen och baren, säger Johan Kjellnäs.

Rött för passion

I gestaltningen har vi arbetat med genomtänkta material och symbolfärger. Färgen röd står för passionen samtidigt som den knyter an till Kalmars röda lagfärg. Svart står för intimiteten. Trädetaljerna i sin tur skapar en varm känsla, varvat med rå betong som ger en robusthet. Cirkelmönster står för piruetter på isen, hockeypuckar, rörelser och gemenskap. Dessa återfinns i undertak, material och konstnärlig utsmyckning.

Hatstore arena
Vy från restaurangen in mot balkongerna i arenarummet. Foto: Felix Gerlach

Fasaden på Hatstore Arena är täckt av en veckad, perforerad aluminiumplåt, som med den transparenta bakomliggande volymen adderar skörhet och skirhet till gestaltningen. Fasadbelysningen är riktad från marken och slår upp på fasaden där den skapar horisontella linjer – nästan som en scen med en backdrop. Belysningens färg kan ändras utifrån det evenemang som ska marknadsföras och hjälper därav till att bygga upp rätt stämning.

Hatstore arena – en plats för upplevelser

Hatstore arena är nu invigd och kalmarborna har äntligen fått en plats där upplevelser och också gemenskap står i fokus för stadens invånare. Varje stad behöver ha en publik plats för applåder och hejarop. Här ska drömmar bli uppfyllda, och (tyvärr) ibland kanske krossade.

– Nu väntar vi bara på att det ska tillkomma konstnärlig utsmyckning utanför arenan, säger Johan Kjellnäs. Det kommer vara tre konstföremål på entrétorget som gestaltar platsen. Det känns otroligt roligt att ha kunnat följa den ursprungliga visionen hela vägen i det här projektet. Som en förbipasserande besökare sa: “Nu finns äntligen en redig byggnad i Kalmar!”

Hatstore arena
Vem gör flest mål i Hatstore Arean? Foto: Felix Gerlach

Kontaktperson

Johan Kjellnäs

Arkitekt SAR/MSA
+46 480 45 66 55

Kotten

Klassisk friluftsstuga i modern skrud
Arkitektur
Idrott
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2013 - 2015
Plats: Kungälv
Byggaktör / Generalentreprenör: Kungälvs kommun / Ängegärde Bygg
Samarbetspartners: CMC Byggkonsult, Norconsult, Andersson och Hultmark, SLN Elkonsult, Fast Engineering Göteborg

Från första skiss till invigning. Så involverad fick nyexaminerade Christofer Ödmark vara i projektet om motionscentralen Kotten – en tävlingsuppgift som landade på hans skrivbord under praktiken på Tengbom i Göteborg.

Kotten är, i våra ögon mätt, ett riktigt litet lyckopiller till historia. Inte bara det, egentligen, för dess blotta uppenbarelse i gläntan i naturreservatet Fontin är tillräckligt för att ge fjärilar i magen. Projektet är en lyckohistoria på många sätt. Dels är det en tävlingsvinst av en ung och lovande talang hos oss som heter Christofer Ödmark, sedan har projektet gjort viral succé internationellt och fått enorm spridning. Igen, med våra mått mätt.

Kotten Tengbom 2015
Foto: Ulf Celander

En tävlingsuppgift

Historien tog sin början 2013 när Christofer Ödmark, efter kandidatexamen vid Chalmers, praktiserade på Tengboms Göteborgskontor. En dag landade en tävlingsuppgift på hans bord – att rita ett förslag på en ny motionscentral i Kungälv, då den gamla tragiskt nog totalförstörts i en brand. Med hjälp av sin handledare, Hans Lindgren, kunde han ta fram ett färdigt förslag. Och den ovala byggnaden som andas organiska material rakt igenom – klädd med trämoduler i ett mönster som påminner om en kotte och med sedumtak – slog juryn och Kungälvs kommun, som önskade något utöver det vanliga, med häpnad. Resten är historia, som man brukar säga.

kotten
Illustration: Tengbom

– Jag arbetade med Kotten från första skissen till invigningen av det färdiga huset två år senare. Under projektet fick jag ett stort ansvar och kunde verkligen utvecklas som arkitekt inom allt från detaljprojektering till kundrelationer, säger Christofer Ödmark.

Ambitionen från vår sida var att göra en ikonisk byggnad som skulle stå som symbol för friluftsliv och motion.

Byggnadens funktion

Kotten är på många sätt en klassisk friluftsstuga som återfinns på många platser i det svenska landskapet. Ett ställe där man kan duscha, basta, byta om och fika eller äta sin matsäck. Ambitionen från vår sida var att göra en ikonisk byggnad som också skulle stå som symbol för friluftsliv och motion. Christofer Ödmark berättar att tävlingsuppgiften gav honom fria tyglar, även då kommunen ville ha full kontroll på byggprocessen såväl som slutresultatet. Och därför valden man att arbeta med generalentreprenad. Den som vann det anbudet var det lokala byggbolaget Ängegärde Bygg med 25 anställda. Lägsta pris var den avgörande faktorn vid upphandlingen.

”Yes! tänkte vi när vi fick entreprenaden. Det är kul att bygga ett monument som också barnbarnen kan se. Det här har verkligen varit viktigt för oss. Vi är ju från orten så det är ju vår motionscentral lika väl som alla andra kommuninvånares”, säger Stefan Johansson som är delägare i Ängegärde Bygg till Byggindustrin i artikeln ”Kotten föddes hos en ung obeprövad idéspruta” (3 feb 2016).

Tengbom_Kotten_Exterior
Illustration: Tengbom

Bra dialog A och O

– Ibland är det ju så att man som arkitekt bara lämnar ifrån sig ett jobb och sedan händer det saker på vägen som gör att det inte alls blir som man hade tänkt sig. Så har det inte alls varit här. Alla inblandade har haft en bra dialog under hela byggtiden, säger Hans Lindgren på Tengbom i samma artikel.

Och ser man tillbaka på förslaget som vi presenterade i tävlingen för ett par år sedan så är resultatet slående likt. En liten ändring, som kanske till och med bidragit till det bättre, är att man i samråd med alla inblandade kom fram till att ett välvt tak skulle underlätta installationerna och samtidigt stärka byggnadens form.

Kotten Tengbom 2015
Bild: Ulf Celander

Ovala formen en utmaning

En oval byggnad är inget man ser särskilt ofta och därför även något som blev lite av en gåta att lösa. Kottens fasad är täckt av cirka 170 ”fjäll” i trä. De är gjorda i moduler och tillverkade på plats. Konstruktionen blev möjlig tack vare att Tengbom tog fram en modell för att tillverka modulen, vilken Ängegärde Bygg senare monterade på ett sätt som för ögat ser ut som att byggnaden är oval. I själva verket är det en 50-hörning. Även takstolarna utformades individuellt för att passa husets unika form.

Trä för miljöns skull

Ekologiskt tänkande har varit genomgående i arbetet med Kotten. Det genomgående materialet är trä, med en yttre fasad av tall och inre ytbeklädnader av björkplywood. Fasadmaterialet OrganoWood är ett kiselimpregnerat virke som inte släpper ifrån sig några miljöfarliga kemikalier, men som ändå låter träet åldras och naturligt färgas grått. Prislappen var en faktor genom hela processen, men Kotten står som ett stolt exempel på hur man kan bygga miljövänligt och hållbart, med mycket karaktär, utan att sväva iväg ekonomiskt. Den totala budgeten för Kotten landade på 23 miljoner kronor.

kotten 4 Kotten
Foto: Ulf Celander

Samarbete och lokal styrka

Kotten är även ett resultat av lyckat lokalt samarbete, med inte mindre än 90 procent lokala partners.

– Samarbetet med Ängegärde Bygg har mött alla önskemål vi har som arkitekter. Vi har haft kontinuerlig kontakt genom hela processen och det har tydligt framgått att de ansträngt sig för att uppnå vår gemensamma vision, säger Christofer.

Tengboms landskapsarkitekter har även varit inblandade i processen. Dels för att åstadkomma en så miljövänlig byggnation som möjligt där ett minimalt antal träd kapats i området, men också i utformningen av landskapet kring Kotten. Där har vi bland annat ritat en lekplats, ett utegym och en badbrygga.

Kotten Tengbom 2015
Foto: Ulf Celander

Ur askan i spåret

Kungälvsborna har äntligen fått sin nya efterlängtade motionscentral. Nu är det fritt fram för motionärer, barnfamiljer och pensionärer att åter njuta av naturområdet vid Svante Mosse. Ett bevis på uppskattningen var en invigningsfest i luciatider som lockade en mycket stor och engagerad folkmassa. Ett russin i kakan är att Kotten blev nominerad till Årets Bygge 2016. Christofer Ödmark är stolt och också hedrad över nomineringen.

– Man blir pepp på att göra fler projekt nu. Fast jag har ju satt ribban rätt högt för mig själv.

Hur mycket av dig ser vi i Kotten?

– För mig är det viktigt att vara ärlig, både i form och i material. Jag har aldrig förstått det onödigt krångliga. Fasadens geometri upplevs som avancerad men den har ett rationellt system. Även om Kotten bygger på mina gestaltningsidéer har vi varit över tio personer på kontoret som tillsammans skapat byggnaden, säger Christofer Ödmark.

Kontaktperson

Kajsa Crona

Kontorschef Göteborg
+46 727 07 79 73

K1 Ridhus

Kavallerikasern i falurött
K1 Ridhus
Arkitektur
Idrott, Kultur
Uppdragsgivare:
Uppdragsår: 2012–2014
Plats: Ridhus

2014 var det invigning av Fortifikationsverkets nya ridhus, K1 Ridhus (Kavallerikasern 1). Senare samma år tilldelades projektet Fortifikationsverkets eget arkitekturpris. I den faluröda träbyggnaden – resultatet av en vunnen arkitekttävling i intensiv konkurrens – är symmetrin ett medvetet grepp som anknyter till de byggnadsminnesmärkta militära byggnaderna runtomkring.

Kavallerikasern 1 är i dag använt av Livgardet, Beridna Högvakten och polisrytteriet för utbildning och träning, men även för uppvisningar och tävlingar inför publik. Vi var både gestaltningsarkitekt och samtidigt generalkonsult för projekteringen.

K1 Ridhus
Foto: Sten Jansin

Ett symmetriskt formspråk i portar, liggande fönsterband och taklanterniner ger byggnaden en militär prägel – ordning och reda.

Modern lada med symmetriskt koncept

Det 105 meter långa ridhuset bryter av mot de kringliggande tegelbyggnaderna med sin faluröda träfasad, som anspelar på en modern lada. Men ett symmetriskt formspråk i portar, liggande fönsterband och taklanterniner ger byggnaden en militär prägel – ordning och reda.

K1 Ridhus
K1 Ridhus. Foto: Sten Jansin

– Vår idé var att skapa ett ridhus som är både funktionellt och väl anpassat till den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Gestaltningskonceptet är en symmetriaxel som går genom huvudbyggnadens entréport och skär tvärs över kaserngården. Ett passande angreppssätt för en militärbyggnad, säger Jan Izikowitz, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Inuti K1 finns läktarplatser för 750 åskådare. Här är det ljust och luftigt, tack vare en smäcker takstolskontruktion med stora glaspartier som kan släppa in dagsljus utan att blända vare sig hästar eller ryttare. Ytskikten har vi klätt med laserad björkplywood.

”Elegant anpassning och högklassig helhet”

Fortifikationsverkets arkitekturpris blir utdelat vart tredje år. Syftet med priset är att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarsfastigheter. Inför 2014 års prisutdelning blev tre bidrag nominerade – varav K1 tog hem förstapriset.

Juryn motiverade bland annat så här: ”Byggnaden tilldelas Fortifikationsverkets arkitekturpris 2014 för den eleganta anpassningen till såväl Nationalstadsparken som kasernmiljön och för en högklassig helhet där den nutida exteriören följs upp i interiören”.

Kontaktperson

Kajsa Crona

Kontorschef Göteborg
+46 727 07 79 73

Partille Arena

Lokal medelpunkt i ny stadsdel
Partille Arena Tengbom 2016
Arkitektur
Idrott
Uppdragsgivare:
Plats: Partille
Uppdragsår: 2010–2016
Byggherre: Partillebo
Projekttyp: Multiarena
Kompetenser: Kultur & Idrott, Inredning & Design, Skyltmanual

Hur skapar man en fungerande och välkomnande mötesplats för alla i staden? ”Med en arena” svarade Partille kommun. Svaret kanske förvånade somliga, men är egentligen en helt naturlig följd av samtidens önskan att umgås kring kultur, idrott och andra nöjen. Med Partille Arena har invånarna fått en mötesplats som håller öppet från tidig morgon till sen kväll.

Partille Arena Tengbom 2016
Partille Arena Tengbom 2016

Det spännande med staden är att den ständigt utvecklas och förändras. Och det gör vårt behov av mötesplatser också. För länge sedan träffades man måhända i kyrkan varje söndag, men var träffas vi och umgås i dag? Ett svar på den frågan är – på arenorna.

– Det finns så mycket energi kring en arena. Det ska man ta vara på. Det är mycket folk och många olika aktiviteter, vilket skapar en speciell stämning, berättar Christer Blomqvist som är en av de ansvariga arkitekterna för Partille Arena.

För Partille kommun var det viktigt att erbjuda de boende platser att mötas på, och arenan är ett sätt att uppnå det. Den innehåller inte bara lokaler för evenemang utan också kommer att fungera som navet i den helt nya stadsdel som håller på att växa fram.

Partille Arena Tengbom 2016
Partille Arena Tengbom 2016

Funktion och logistik är viktigt när många människor ska mötas

En arena är så klart inget man slänger ihop i en handvändning. Noggranna analyser och researcharbeten är förutsättningar för både form och innehåll. Närheten till motorvägen och de stora logistiska utmaningarna ligger till grund för husets uppbyggnad och struktur; det är slutet ut mot vägen men öppnar sig in mot staden. Och just ”öppenhet” har varit ledordet under arbetet, med stora ytor och mycket glas som underlättar möten och lockar in människor i byggnaden samtidigt som den kopplas samman med staden och livet utanför.

Partille Arena Tengbom 2016
Partille Arena Tengbom 2016

Flera publika funktioner som restauranger, caféer, kontor och ett gym på översta våningen gör att arenan kan vara öppen från tidig morgon till sen kväll även de dagar då inget större evenemang äger rum.

– Jag har ritat många arenor och en av de stora utmaningarna är alltid att få ihop en fungerande logistik med en fantastisk upplevelse för besökarna. Det är så mycket som ska samsas, både innanför och utanför byggnaden. Och arenan måste kunna fungera på ett sätt vid evenemang och på ett annat sätt under vardagen, fortsätter Christer Blomqvist.

Visionen har varit en lättillgänglig anläggning för både kultur och idrott. En mötesplats som bubblar av aktivitet både dag- och kvällstid.

Tillgängligt och välkomnande för alla

Partille Arena Tengbom 2016
Partille Arena Tengbom 2016

Tanken har varit att, tillsammans med kommunen, hjälpa till att skapa en byggnad som fungerar för alla målgrupper. Den flexibla arenahallen välkomnar allt från idrott till konserter och teateruppsättningar.

– Eftersom tanken var att skapa en mötesplats för de boende i staden var det viktigt att alla skulle känna sig välkomna. Vi har arbetat mycket med att göra byggnaden lättillgänglig. Vi har samlat de olika lokalerna kring en central foajé som också fungerar som entré. Den delen är vi extra nöjda med. Här passerar 3500 personer per dag. Det är huset hjärta.

Öppnar upp för nya möjligheter

Det har knappast undgått någon att det har byggts många arenor i Sverige de senaste åren. Och att modets pendelrörelse har gått från de stängda, slutna byggnaderna som var populära på sjuttiotalet, till öppenhet och en inkluderande känsla. Nu är ambitionen snarast att annonsera innehållet och locka folk närmare. Tittar man på Partille Arena ser man att det fungerar. De boende omfamnar nytillskottet, oavsett om de kommer för en pilatesklass på morgonen före jobbet eller för en dos Shakespeare efter middagen.

Kontaktperson

Emma Nilsby

Kontorschef Skåne
+46 40 641 31 43