Arkiv

Tillbaka till Framtidskalaset!

2017-03-16

Den 12 mars öppnade vi dörrarna för 90 peppade barn och deras föräldrar. Med hjälp av mjölkkartonger, piprensare och flirtkulor skapade de Barnens stad. Nu kan du se den, både digitalt och som utställning på vårt kontor. Missa inte chansen!

Så här härligt såg det ut bland vimplar, ballonger och Framtidsarkitekter.

När vi planerade Framtidskalaset hade vi skyhöga ambitioner och medan alla flirtkulor, mjölkkartonger och kapaskivor anlände växte entusiasmen på kontoret. Trots det överträffade Framtidsarkitekterna våra vildaste drömmar. Så kreativa, skojiga och eftertänksamma! Barnens modeller är inte bara fantasirika utan roligare och färggladare än våra egna.

Framtidskalaset ingår i vår satsning #TengbomTalks, där vi undersöker, diskuterar och utbyter perspektiv med andra i samhället. Tanken den här gången var att undersöka hur barn vill bo. Vi bygger ett samhälle som ska fungera i många år framöver. Varför ska vi arkitekter sitta och gissa hur framtidens innevånare vill ha det? Vi kan ju fråga dem!

Entusiasmen var på topp både bland vuxna och barn.

Vi tillhandahöll pysselmaterialet men idéerna kom från barnen. De inspirerades av kartongerna, piprensarna, de självhäftande ögonen och allt det andra till nya tankegångar och sätt att jobba som ibland skilde sig från den ursprungsidé de hade, vilket var spännande att se.

Modellerna är underbara, men lika fascinerande var det att titta på deras arbetsmetoder och lyssna på resonemangen. De var angelägna om att samarbeta och delade gärna upp arbetet – om en gör väggarna så gör någon annan golvet. Funktion stod i fokus och de hade ett tydligt målgruppstänkande: vem ska bo i det här huset och vad ska rummen användas till? Samtidigt fastnade de inte i förutfattade meningar om hur saker måste se ut eller fungera.

Det fanns lika många angreppssätt som det fanns barn.

”Hur förverkligar jag min idé?” var dagens motto. Barnen provade sig fram med inställningen att ”allt är möjligt”, vilket inspirerade alla vuxna som var närvarande.

Vi kommer att ha ett finissage i början av april där vi skålar i Pommac, käkar snittar och tittar på alla fina modeller. Ni är självklart varmt välkomna till vårt kontor då! Men för att alla, även de som inte är på plats i Stockholm, ska ha chansen att titta så har vi även skapat en digital utställning. Den hittar du här.

För dig som missade Framtidskalaset eller vill uppleva det en gång till har vi gjort den här lilla filmen.

Arkitektens mässfavoriter

2017-02-11

Nu är designveckan slut! Vad har vi sett? Vad var bäst? Vår Johanna Munck af Rosenschöld har varit på allt och väljer sina sju favoriter.

Johanna_Munck_07 

Framtiden är här!

Det syntes mycket spännande teknik och flera VR-glasögon, inte bara i vår monter! Jag provade dem hos Offecct också; de hade lagt in alla sina produkter i programmet. Det är inte bara ett skojigt sätt att titta på möbler utan också ett fungerande verktyg för oss arkitekter. Vi har ju en hel studio som specialiserar sig på sådant, ArchTech & Future. Jag gillade också nykomlingen Tilemark som möjliggör interaktiv och industriell mönsterskapande av keramiska plattor. Här har man tagit en teknik som från början varit helt beroende av handarbete och givit det en skjuts in i samtiden med modern teknik och industriella förutsättningar- contemporary craftmanship! 

Nytt och fräscht

Greenhouse var kul i år. Jag gillade flera saker! Det fanns en experimentlusta som var smittande. Tyckte exempelvis mycket om Marcus Voraas bord Beech. Spännande blandning av high tech och low tech. 

I ❤Tengbom

Jag måste få puffa för våra egna grejer! Det var så roligt att se dem i verkligheten efter att ha jobbat med dem så länge. Allt från den klassiska och vackra Sturestolen för Stolab till vår digitala, mobila skärm för Audicom.  Den perfekt mixen av möbler till det moderna kontoret.

N26B4605-2
Stolen sture lockar till paus!

Storytelling på hög nivå

Det var inte bara jag som tyckte om Kinnarps monter. De vann ju pris för den. Jag uppskattar när man berättar en historia med sin monter och vill något mer än att bara visa produkter. De lyckades bra med det i år! 

På prispallen

Finast var nog ändå fåtöljen Bleck som TAF Arkitekter gjort för Gärsnäs. Hyllad med rätta, tycker jag. 

Bleck_2_800

 

Otippad favorit

Helt oväntat börjar eken göra sitt återtåg i år. Jag var så förvånad. Och det märkligaste av allt: Det kändes plötsligt intressant!

Megamingel

Processed with VSCO with a1 preset

Men det allra bästa med veckan är så klart den fantastiska stämningen, all kompetens och alla goda idéer. Några exempel: Nordiska Galleriet anordnade designtalk med Patricia Urquiola och fest med installationer av elever från Beckmans. Så piggt och kul! Och Bolon anordnade årets trevligaste middag i nya showroomet på Birger Jarlsgatan. De är inte bara duktiga och trevliga utan experimenterar på ett helt eget sätt och arbetar med världsnamn efter världsnamn. Det finns ingen gräns för hur långt de kan gå! Älskar att de hade tagit fram eget porslin också. Det får bli nästa grej för Tengbom!

 

 

 

Tillbaka till framtiden

2017-02-10

Visst fascineras ni också av att tänka på och sia om framtiden? Vi på Tengbom älskar det! En fråga vi ofta återkommer till är: Hur ser morgondagens arbetsplats ut? Därför var det med glädje vi tackade ja till att medverka i Steelcase spännande paneldebatt Designing for the future. What will work look like 20 years from now? Vår Stockholmschef Johanna Munck af Rosenschöld var i gott sällskap av designern Michael Young, Sofia Stenwall från Oracle och Henrik Eriksson från Vasakronan.

Foto: Per Ranung
Här är Telias kontor. Helt nytt! Men hur kommer kontoren att se ut om 20 år? Foto: Per Ranung

– Vi i Sverige har alltid varit förtjusta i tanken på att det finns en universell lösning som passar alla, och i kväll kommer vi att få höra att vi står inför många lösningar i stället, började kvällens moderator Annika Dopping.

Och det stämmer. Panelen hann knappt dra efter andan innan det talades om urbaniseringen, superdyra kontorshyror och om olika önskemål från olika generationer. Men också om att företag kommer att ha möjlighet att satsa på lösningar som funkar just för dem. Kanske vill små startups sitta i så flexibla kontor som möjligt? Eller kommer de tvärtom att vara intresserade av att investera i personliga, kreativa kontor för att konkurrera om de vassaste medarbetarna?

Designern Michael Young har haft kontor i Hong Kong de senaste tolv åren och för honom är det viktigaste att erbjuda sig själv och sina kollegor en miljö som uppmuntrar till kreativitet genom inspiration.

– Mitt kontor är lite som en tredimensionell Pinterest board. Jag köper saker när jag reser och sedan tar jag med dem till kontoret. Det ger oss en ständigt föränderlig miljö. Vi har även en yta där man bara kan sitta och tänka om man känner för det. Och på vårt kontor i Bryssel ställde vi upp ett tält i ett av rummen, vår version av Base Camp Everest. Där kan man ta en tupplur om man känner att man behöver det. Det behöver jag – varje dag, berättar han.

Rätt kontor till rätt kund

För honom handlar det mindre om flexibilitet eller employer branding, och mer om eftertänksamhet, dagdrömmeri och om att visa respekt för kollegorna genom att investera i den gemensamma arbetsmiljön.

– Vi har en inspirerande miljö där vi kan vara kreativa. Om vi skulle behöva sitta i en kub skulle vi dö.

För de flesta skulle Youngs kontor kanske vara i spexigaste laget med sina tält, zebror och uppstoppade kängurur. Men precis som Sofia Stenwall konstaterar är många unga kräsna när de väljer arbetsplats. Det handlar inte om lönen, utan om att hitta ett företag vars värderingar stämmer överens med ens egna. Och de värderingarna kommer så klart bland annat till uttryck genom den fysiska plats där man sitter.

– Vårt jobb är att hjälpa våra kunder att skapa miljöer som passar deras organisation. Vi prototypar oss fram mot lösningar. Vi analyserar, diskuterar, ritar, gör om och fortsätter så. Det viktiga är att involvera alla i processen, säger Johanna Munck af Rosenschöld.

– Ska jag framtidsspana lite hoppas jag att vi får se byggnader där man delar på utrymmen som restauranger, konferensrum och liknande. Men det viktigaste är att bygga företagets kultur, och det kan man göra med arkitektur. I Sverige är till exempel fikat väldigt viktigt. Så när vi gjorde om vårt huvudkontor valde vi medvetet att sätta vår tjusiga kaffemaskin nära den öppna ytan vi kallar Arenan, just för att locka människor att umgås och prata med varandra under dagen, fortsätter hon.

Tengboms HK
På sommaren kan man ta med sig fikat ut på terrassen också hos Tengbom.

Ensam inte stark

Det exemplet passar fint som avslutning eftersom en av de mest spännande kommentarerna från publiken, när det öppnades upp för frågestund, var den om undersökningen som visar att de allra flesta går till jobbet inte för att vara effektiva, kreativa eller lönsamma utan för att vara sociala. Så oavsett hur framtidens kontor ser ut lutar det mesta åt att vi även då kommer att vilja sitta tillsammans, utbyta idéer, hitta lösningar på utmaningar och jobba ihop.

 

 

 

Hallå där… Mathieu Gustafsson

2017-02-07

Tengbom ritar inte bara hållbar och innovativ arkitektur, vi designar möbler också för vi tycker om att bidra till alla delar av samhällsbyggandet. Följ med Mathieu Gustafsson, en av företagets produktformgivare, på en sväng bland montrarna på Stockholm Furniture Fair.

mathieu
Mathieu har bland annat ritat Tengbomstolen som lanseras lagom till mässan. Här ger han oss en liten rundtur bland sina favoritmontrar på mässan.

Du har varit på mässan massor med gånger. Vad ser du alltid fram emot?

– Jag får säga Gärsnäs monter. De är väldigt duktiga på att jobba i trä för offentlig miljö. De har intressanta koncept och gör saker som andra producenter oftast inte orkar med för att det är för komplicerat. Men de gör inte svåra saker bara för att, utan för att det lyfter produkten. I år har de bland annat gjort en jättefin träsoffa tillsammans med TAF Arkitekter. Den är väldigt rationell, vilket för mig är en del av formgivningsnörderiet. Men det finns jättemånga rationella produkter utan identitet, och det blir ju väldigt tråkigt. Det måste finnas en balans och den hittar de ofta.

Gärsnäs
Tjusig detalj från Gärsnäs.

Spännande att gå och titta med dig! Kan du visa en favoritprodukt så här långt?

– Massproductions Icha Chair. Den är jättefin. Det tilltalar mig som formgivare av flera olika skäl: Den har karaktär, grafisk kvalitet och är dessutom relativt produktionsvänlig.

Icha Chair
Icha Chair har både karaktär och snygga lösningar.

Om du får ösa beröm över någon av Tengboms egna produkter, vilken väljer du då?

– Nya stolen Sture för Stolab! Prototyperna blev jättebra. De är nästan helt färdiga för produktion. Stolab är så bra att jobba med för att de har så mycket energi, är så positiva och de älskar att jobba med oss så allt blir bara kul när man jobbar med dem.

Sture
Sture finns nu att provsitta i Stolabs monter. Titta förbi!

”Arkitekter har unika möjligheter att påverka framtiden”

2017-02-06

Digitaliseringen är ett sätt att göra arkitektur mer demokratisk, tillgänglig och hållbar. Vi på Tengbom vill genom att omfamna ny teknik både framtidssäkra företaget och hjälpa samhället. Digitala strategen Sara Öhrvall förklarar potentialen i den tekniska utvecklingen och de nya processerna.

N26B3742-small
Digitala strategen Sara Öhrvall höll en spännande föreläsning på Tengbomdagen och entusiasmerade hela företaget. Vi tog chansen att ställa ett par frågor så att ni som missade henne också har chansen att bli framtidspeppade.

Det pratas mycket om digitalisering. Vart är världen på väg?

– Det händer mycket på många olika plan. Digitaliseringen kommer att genomsyra alla branscher på olika sätt. Tre viktiga teknikområden att ha koll på är augmented reality, virtuella datalager som kan projiceras direkt i den fysiska miljön, artificiell intelligens, som gör att vi kommer att ha oändligt mycket mer information tillgänglig vid varje beslut som ska fattas och internet of things som gör det möjligt att integrera tjänster i alla fysiska produkter.

Många branscher är långt framme. Har vi arkitektkontor missat tåget?

– Nej, absolut inte. Tvärtom! Väldigt mycket kan ske i en digital värld men det mest intressanta är när den fysiska världen möter den digitala tekniken och vi får ihop de två på ett intelligent sätt. Det är få andra yrkesgrupper som har det utrymmet ni har att påverka framtiden.

Vad kan vi lära oss av exempelvis mediebranschens hantering av det digitala?

– Att man måste tänka längre och mer revolutionärt. Man måste tillåta sig att tänka tvärtom och annorlunda. Utvecklingen har hittills inte varit linjär. Det har inte handlat om små steg framåt, utan om stora skiften. Man måste vara förberedd på att driva skiftet snarare än att vara den som utsätts för förändring när någon annan kliver in och sätter upp spelreglerna.

Hur gör vi det?

– Företag måste skapa en tillåtande kultur och uppmuntra experimentlusta. Tittar vi på de långsiktiga vinnarna i alla branscher som har digitaliserats så är det aktörer som var väldigt tidigt ute, som vågade ta ut en riktning och hålla den. När omvärlden förändras mycket och snabbt är det för få som vågar ha en vision.

Vi är en gammal bransch, kan vi vara spjutspetsar också?

– Ni är en kreativ bransch, och är vana vid att förflytta er och era uppdragsgivare i tanken. Ni har en arbetsprocess och en metod som möjliggör att tänka i flera dimensioner. Det handlar om att få in tekniken i en tidigare fas. Om vi jämför med mediebranschen igen, en lärdom var att de kreativa, journalisterna och de som skapade innehållet, gjorde det isolerat och först när de var klara pratade man om tekniken och frågade ”hur kan vi distribuera det”. Det är ingen bra lösning. Man måste låta ny teknik möta kreatörerna på idéstadiet.

Avslutningsvis, hur närmar man sig ny teknik och hur går man vidare?

– Man måste börja med att testa allting själv. Ha ett idélabb där man kan testa 3d-printar, olika applikationer och artificiell intelligens-mjukvara. I en labbmiljö kan man skapa insikter om hur olika tekniklösningar kan användas i fysik miljö och där kan olika kompetensområden mötas för att idégenerera. Alla behöver inte vara experter men man måste förstå så mycket om tekniken att man ser potentialen i olika användningsområden. Till sist är det viktigt att ha ett nätverk av ledande experter för ett kontinuerligt samtal om pågående utveckling inom olika teknikområden.

Hallå där… Suzanne Sternbeck

2017-02-02

Hur är det att ha jobbat på samma ställe i 28 år? På vilket sätt har arkitekturbranschen förändrats? Suzanne Sternbeck började på Tengbom 1989 och ska nu få rå sin egen tid. Men vi hann träffa henne en sista gång innan hon lämnar bygget.

N26B4313-small
De bästa kollegorna. Och Sagerska huset! Två klara höjdpunkter från åren på Tengbom.

Varför ville du bli arkitekt?

– Jag bestämde mig i gymnasiet för att utbildningen lät rolig. Jag visste egentligen inte så mycket om vad en arkitekt gör eftersom jag inte kände någon, men det lät spännande. Jag kom in, var färdig arkitekt när jag var 23 och började jobba som husarkitekt.

Var det alltid husarkitekt som lockade?

– Ja. Fast nu jobbar jag ju inte som det längre. Men då var det jätteviktigt för mig. Jag ville rita betongelement och sånt för jag såg att kvinnorna på det kontoret där jag började min yrkesbana mest höll på med färgsättning. Jag tyckte det var en så beklämmande uppdelning.

Varför var det så?

– Det var ganska tufft som ung kvinna när man var ute på byggen. Männen var inte alltid så trevliga, utan kunde vara oförskämda och tryckte ned småtjejer. Jag ledsnade och när jag var mammaledig 1986 höll jag på och våndades över vad jag skulle göra. Skulle jag helt byta bana? Men sedan fastnade jag för det där med inredning, sökte mig till ett inredningsarkitektkontor och jobbade där i ett par år.

Varför blev det Tengbom till slut?

– Jag ville jobba på det bästa kontoret! Tengbom var absolut överlägset, ett toppkontor. De krävde att jag skulle vara arkitekt SIR så jag sökte och blev antagen, sen var jag välkommen på Tengbom. Och stannade.

Hur har Tengbom förändrats på 28 år?

– På många olika sätt! Jag har inte behövt byta jobb för det har hänt så mycket i företaget. Jag har suttit still och förändringen har skett runt mig. Då fanns det nästan bara två yrkesgrupper: arkitekter/ingenjörer, och ekonomi och support. Vi var runt 50 anställda och alla satt i Stockholm. Det är ju en enorm skillnad mot nu när vi är 600 och sitter över hela Sverige, det har tillkommit flera nya yrkesgrupper också. Och förut ritades nästan alla projekt som en helhet, och vi var underställda arkitekterna. Så är det ju inte längre. I mitten av 1990-talet började vi aktivt leta fler egna inredningsuppdrag.

 

Första dagen när jag började på Tengbom och de satt i Gamla stan minns jag att jag gick upp till fikat och fick känslan ”här vill jag stanna”. Det bara for genom huvudet. Och så blev det.

 

Har branschen förändrats också?

– Ja, de otrevliga männen på byggena är i stort sett borta. Nu är många högskoleutbildade och många är kvinnor, så det är en annan stämning. En tråkig utveckling är att företag nästan aldrig bygger och äger sina egna hus längre. Nu är det en byggherre som bygger och vill sälja så snabbt som möjligt. Det finns inte samma intresse för långsiktighet och kvalitet som förr när man vårdade huset man satt i. Men många företag inser att varumärket förstärks via arkitekturen, så hyresgäster är ofta intresserade av att satsa på sin inredning och där kommer min avdelning in i bilden.

Vad har varit det allra roligaste uppdraget?

– Sagerska huset är det mest speciella. Det var ett samarbetsprojekt med våra egna husarkitekter och jag jobbade både med huset och med möblerna. Uppdragsgivaren ville ha det bästa av vad Sverige kunde erbjuda. Det var så höga ambitioner i allt. Jätteroligt! Och samtidigt var det ett litet, greppbart hus.

Skulle du välja att bli arkitekt igen om du fick chansen att göra om?

– Ja, men jag kanske skulle ha några fler spår på gång. Samtidigt har jag verkligen trivts. Första dagen när jag började på Tengbom och de satt i Gamla stan minns jag att jag gick upp till fikat och fick känslan ”här vill jag stanna”. Det bara for genom huvudet. Och så blev det. Jag har varit med i många jätteroliga projekt där vi haft ett bra samarbete med kunden. Det är svårslaget. Men allra roligaste har det så klart varit att ha så schysta kollegor.

Vad ska du göra nu?

– Jag ska få rå min egen tid, tänkte jag. Det har jag ju inte gjort på över 40 år. Jag har barnbarn som jag vill träffa mer och så ska jag läsa spanska. Vi har en lägenhet på Mallorca men jag kan ingen spanska. Jag måste ju kunna lite!

 

Några av Suzannes favoritprojekt

 

Bilder från Sagerska huset, Vattenfalls huvudkontor på Sturegatan i Stockholm och Systembolagets huvudkontor.

Förbättring som känns i kroppen

2016-12-27

Hur gör man en icke-plats till ett fungerande område där människor lever, rör sig och trivs? Man tänker nytt. Tengbom samarbetar med konstnärerna Wiklund och Wiklund för att nå resultat utöver det vanliga.

fb199b37410797.5745b4e892e53
Tengbom och konstnärsduon WW, Wiklund och Wiklund, arbetar tillsammans med att göra platsen mer mänsklig och inbjudande.

Islandstorget för i dagsläget en tynande tillvaro i skärpunkten mellan Södra Ängby, Norra Ängby och Blackeberg. Det är något av en icke-plats, vilket ett genomgripande förändringsarbete i Tengboms regi nu håller på att rätta till. Tanken är att utveckla det centrala området vid torget och tunnelbaneuppgången till något varmt och välkomnande bland annat genom utformningen med terrasser och ramper, en ny gångväg som utgår från torgets hjärta och därtill en stark konstnärlig gestaltning. Tengbom och konstnärsduon WW, Wiklund och Wiklund, arbetar tillsammans med att göra platsen mer mänsklig och inbjudande.

– Jag är lockad av samarbeten och när man jobbar med människor ur en annan profession lyfts projektet och gestaltningen. Konstnärer har en unik möjlighet att lyfta den konstnärliga verkshöjden och Katarina Wiklund och Susanna Wiklund har väldigt spännande tankar om vår samtid, säger Sofia Sandqvist som är en av de ansvariga arkitekterna för projektet.

f323dc37410797.573f1f6b5067c
WW tillför en egensinnighet som hjälper till att ge platsen en egen identitet, säger Sofia Sandqvist som är en av de ansvariga arkitekterna för projektet.

Konst som känns i kroppen

WW har gedigen erfarenhet och har tidigare jobbat relativt brett, exempelvis med scenkonst, vilket de tar med sig in i projektet. Både de och Sofia Sandqvist betonar vinsten med att få in konstnärer i ett tidigt skede i processen. Den här gången fanns chansen att ta ett helhetsgrepp.

– Oftast brukar mycket vara klart när konstnärerna kommer in och så finns det en liten plats vikt åt den konstnärliga utsmyckningen men den här gången hade vi stora möjligheter att påverka och det kommer att kännas i kroppen när man besöker platsen. Vi är vana vid att titta på hur människor rör sig på platser, hur de tar sig till en plats och fungerar ihop med en miljö, berättar Susanna Wiklund.

– Islandstorget är den punkt där Södra Ängby, det tjusiga funkisvillaområdet, norra Ängby, som är ett tidstypiskt egnahemsområde, och Blackeberg möts. Det är tre väldigt specifika områden och de delar en tunnelbana. Det var ingången för oss. Vi gick runt i alla områden, gick på vandringar och försökte förstå platsernas särarter, menar Katarina Wiklund.

67d06937410797.573f1f6b5117c
Stenar och mineraler är centrala för den konstnärliga gestaltningen, vilket kommer att synas i markbeläggningens rutmönster och i användandet av terrasso i skulpturer och utsmyckning.

Stenar i fokus

Det stod tidigt klart att stenar och mineraler skulle vara centrala för den konstnärliga gestaltningen, något som bland annat kommer att synas i markbeläggningens rutmönster och i användandet av terrasso i skulpturer och utsmyckning. Men det var inte alls självklart hur gestaltningen skulle se ut förrän en bra bit in i projektet. WW arbetar väldigt intuitivt. Det pendlar mellan att de sitter i arkiv och skaffar sig kunskap om platsen och dess historia, och att de träffar arkitekterna, de boende och andra inblandande.

– Mycket handlar om samtal och reflektioner. Vi samlar alltid bilder och har olika mappar som vi visar för de andra i projektet. Vi jobbar med associativa flöden, där en tanke eller ett samtal hakar i något annan, säger Susanna Wiklund.

– Det blir intressantare och mer komplett ju fler röster man tar in. Jag och Susanna väljer till exempel att jobba ihop och är inte intresserade av enbart det egna grävandet. Vi är också intresserade av att vända oss utåt, mot andra. Det händer något i dialogen som är viktigt, fortsätter Katarina Wiklund.

9ac43237410797.573f1f6b50be7
Islandstorget är den punkt där Södra Ängby, det tjusiga funkisvillaområdet, norra Ängby, som är ett tidstypiskt egnahemsområde, och Blackeberg möts. Det är tre väldigt specifika områden och de delar en tunnelbana, säger Katarina Wiklund.

Konstnärernas inställning uppskattas och delas av Sofia Sandqvist.

– WW tillför en egensinnighet som hjälper till att ge platsen en egen identitet. Arkitektur är estetik och funktion tillsammans men i konsten är idén central och det är väldigt spännande. Konsten har ett egenvärde och vänder upp och ned på invanda tankemönster, avslutar hon.

Globala utmaningar kräver gemensamma initiativ

2016-12-19

Städer är huvudrollsinnehavare när det kommer till en globalt hållbar utveckling. Närmare 70 procent av jordens befolkning beräknas bo i städer år 2050, vilket är en utveckling som tidigare i höstas uppmärksammades på FN-konferensen Habitat III. I fredags arrangerade därför tankesmedjan Global Utmaning, i samarbete med UN Habitat och ArkDes, konferensen Nordic Urban Ways för ett samtal kring hur vi gör verklighet av FN:s globala mål och den nya agendan i våra nordiska länder. 

arkdes
Johanna Frelin, vd på Tengbom, lyfter i den avslutande paneldebatten fram innovativa digitala lösningar som verktyg för en stärkt demokratisk process och ett ökat medborgarengagemang.

Konferensen bjuder på ett väl modererat samtal av Johan Hassel, vd på Global Utmaning, som utmanar panelen bestående av politiker, tjänstemän och representanter från näringsliv och civilsamhälle. Vikten av samverkan lyfts fram i New Urban Agenda, som antogs under höstens Habitat III. Och även om samtliga aktörer delar en gemensam vision så visar debatten de motsättningar som råder i steget mellan vision och verklighet.

Framförallt belyser debatten de samhällsutmaningar vi möter i dag: en stigande urbanisering, hotande klimatförändringar, segregation och politiska motsättningar. Våra lokala utmaningar utgörs av globala utmaningar, vilket ställer krav på långsiktiga urbana strategier. Men hur kan vi försäkra oss om att långsiktiga beslut fattas när vi har kortsiktiga politiker? Frågan ställs till Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson (MP), som bollar frågan vidare och uppmanar kommunerna att aktivt arbeta med FN:s hållbarhetsmål och New Urban Agenda för att vi ska bli internationella föredömen för en hållbar utveckling.

Fungerar vi som förebilder?

De nordiska länderna betraktas ofta som just förebilder när det talas om levnadsstandard och klimatfrågor. Men även här saknas ett vidvinkelperspektiv. Nya rapporter från WWF visar att Sverige har ett av de största ekologiska fotavtrycken per capita. Vår konsumtion står inte i relation till våra naturtillgångar, och våra konsumtionsbaserade utsläpp slår nu alla rekord. Skulle alla på jorden konsumera så som vi i Sverige gör så skulle vi behöva 4,2 planeter. Om vi ska kunna fungera som internationella förebilder måste vi helt förändra våra beteendemönster och levnadssätt.

– Stadsplanering är ett sätt att stärka medborgarnas perspektiv, säger Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Hans medverkande i panelen tar hållbarhetsdebatten till en ny dimension och tydliggör att begreppet hållbarhet förändrats över tid till att i dag vara mycket mer komplext. Nu räcker det inte med att vi enbart sopsorterar och köper ekologiskt. Vi har inte längre råd att tänka atomistiskt, utan måste bredda våra vyer och agera utifrån ett holistiskt perspektiv.

– Nyckeln ligger i att på en lokal nivå kunna se det stora perspektivet, menar Professor David Simon, Director på Mistra Urban Futures.

Mellan utopi och verklighet

Men i staden dirigeras läget av marknadens taktpinne. Städer utgör regionala motorer för tillväxt, men i ett samhälle där marknadens kortsiktiga perspektiv styr förblir hållbarhetsaspekten underordnad, vilket i sig utgör en paradox då städer står för mer än hälften av alla växtgasutsläpp och den globala energikonsumtionen. Samtidigt visar nya opinionsundersökningar att miljö- och klimatfrågan halkat ner till en åttonde plats vad gäller väljarnas viktigaste politiska frågor, vilket innebär att det civila engagemanget och medvetenheten behöver öka om vi ska kunna möta morgondagens utmaningar.

Framtiden är dock svår att förutspå, och dagens utmaningar är inte nödvändigtvis morgondagens. Det är en fråga som lyfts av Illmar Reepalu, före detta kommunstyrelseordförande i Malmö.

– I samma ögonblick som våra planer antas är de redan utdaterade, menar han.

För att vi ska kunna möta visionen om en stad som är inkluderande, säker, motståndskraftig och hållbar, krävs att vår långsiktiga planering har en inbyggd flexibilitet och elasticitet. Men för att en implementering av de globala målen ska kunna ske på en lokal nivå krävs tydligare politisk styrning och incitament. Det behövs tvärsektoriella och innovativa lösningar som inte bara bygger på långsiktiga mål, utan även på ett långsiktigt ledarskap.

Framtiden är digital

Framförallt krävs en ökad medvetenhet och informationsspridning. De senaste årens globala utveckling har inneburit ett ökat civilt utanförskap och ett glapp mellan människors uppfattning och den empiriska verkligheten. Johanna Frelin, vd på Tengbom, lyfter i den avslutande paneldebatten fram innovativa digitala lösningar som verktyg för en stärkt demokratisk process och ett ökat medborgarengagemang.

För att vårt samhälle ska kunna fungera demokratiskt måste även våra röster utgöras av informerade röster som bygger på evidensbaserad data och kunskap, något som Tengboms nya studio ArchTech & Future fokuserar på. Den stora mängden information och data som i dag finns tillgänglig måste humaniseras, göras transparent och tillgängliggöras för alla – för människan.

Städerna har en nyckelroll

Fredagens konferens summeras i en nordisk deklaration för implementeringen av New Urban Agenda. Men den viktigaste påminnelsen är att vi i vår nordiska bubbla i allra högsta grad är en del av en global värld. För att vi ska kunna ha en hållbar utveckling på en global nivå krävs det att vi fixar våra städer. ”Kampen för hållbar utveckling kommer att vinnas eller förloras i städer,” sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid öppnandet av Habitat III.

Det krävs ett paradigmskifte i våra samhällen och en omdefiniering av våra städer. I vår roll som arkitekter bär vi på ett sammanlänkande ansvar mellan staden och dess människor. För att vi ska kunna skapa liberala, toleranta och inkluderande samhällen måste vi i vår yrkesroll aktivt delta i debatten och på ett innovativt sätt översätta de globala visionerna till lokala aktioner och konkreta kreationer.

Alma Jacobson

Hallå där, Torbjörn Höeg… Hur skapar vi framtidens kontor?

2016-12-07

Hur kommer framtidens arbetsplatser se ut och fungera? Är det aktivitetsbaserade arbetssättet här för att stanna? En del svar får vi kanske den 7 december, när arkitekter, forskare och företagare möts på konferensen Framtidens kontor och arbetssätt. Tengboms Torbjörn Höeg är en av de som ska dit för att diskutera sina erfarenheter av utveckling och implementering av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW).

Vad kommer ni att prata om på konferensen Framtidens kontor och arbetssätt?

Tanken är att diskutera vad som krävs av dagens och framtidens kontor och arbetssätt. Det aktivitetsbaserade kontoret har nu funnits i ungefär 10 år, och vi börjar få mer och mer kött på benen om hur det fungerar. Det finns både konkreta erfarenheter och forskning på området, vilka tillsammans ger en mer komplex bild än vad vi tidigare haft. Konferensen är ett sätt att dela erfarenheter, resultat och konkreta lösningar på de utmaningar vi möter när vi planerar, implementerar och utvecklar kontor.

Vad kan det vara för utmaningar?

Den största utmaningen med att skapa bra kontor för det aktivitetsbaserade arbetssättet ligger faktiskt varken i de tekniska lösningarna eller utformningen av kontoret i sig, utan i att få till de nödvändiga beteendeförändringarna. En organisation bärs upp av medarbetarna; om inte de trivs och fungerar i arbetsmiljön blir det inte bra. Att påverka människors vanor är mycket mer utmanande än att hitta en snygg, konceptuell lösning.

Vad innebär det för er som arkitekter?

Det innebär att det vi levererar till kunderna i mindre utsträckning är en exklusiv slutprodukt, och mer något som de är inblandade i. Det är inte vår roll att ”leverera en lösning” – utan att hjälpa verksamheten att själva hitta en lösning som passar dem.

Vi har sett att vi behöver utveckla våra processer så att de blir bättre hjälpmedel för detta: där det är möjligt, jobba mer inkluderande med slutanvändarna så att de äger resultatet i större utsträckning. Om man får vara delaktig i procesen blir man mer lojal mot lösningen.

Vi ser slutet på de superdesignade konceptkontoren som förebild.

Så hur ser utvecklingen ut nu? Vad kan vi vänta oss?

Det kan vara så att vi ser slutet på de superdesignade konceptkontoren som förebild. I stället blir kontoret en förändringsprocess, något som kräver kontinuerlig förvaltning och utveckling.

Vi ser det idag i de fall där kontoren har blivit en mer kommersiell produkt – till exempel i frilansmiljöer där man köper sig kontorsplatser som medlemskap; där är kontoret inte så färdigt och ”corporate”, utan mera en eklektisk och föränderlig miljö.

Vissa pratar om ”rummens återkomst”… men vi får se. En av de intressantare utmaningarna är ju faktiskt att vi inte vet vilka behov som kommer att uppstå, eftersom företag och organisationer får nya utmaningar hela tiden. Därför blir också processen desto intressantare. Tillblivelsen är en väldigt viktig del av framtidens kontor.Workshop kontor

Tillblivelsen är en väldigt viktig del av framtidens kontor.

Hur jobbar ni vidare nu?        

Vi jobbar på att hela tiden göra en systematisk erfarenhetsåterföring från våra kontorsprojekt: att i högre grad undersöka hur de funkar och utnyttja det för den fortsätta utvecklingen. Vi arbetar också mer med involverande dialogprocesser, vilket också allt fler beställare efterfrågar.

Tengboms eget huvudkontor är i ständig förändring.
Tengboms eget huvudkontor är i ständig förändring.

Dessutom använder vi oss själva som försökskaniner, kan man säga: när vi gjorde om vårt huvudkontor i våras testade vi processerna på företaget. Vi höll bland annat workshopar med medarbetarna – vilket alltid är lärorikt i sådana processer – men kanske extra mycket bland 300 arkitekter med mycket åsikter!

Läs mer om konferensen här.

Läs om Tengboms eget, ständigt ofärdiga, huvudkontor.

 

 

 

Hallå där, Peter Elfstrand … Vad händer i HSB Living Lab?

2016-11-22

Tengbom drivs av utveckling, allra helst genom prototypande. Ett av de sätt vi gör det på är genom HSB Living Lab i Göteborg – ett levande labb där vi utforskar framtidens boende. Tillsammans med akademi, stad och näringsliv och boende testar vi innovationer och tekniska lösningar för nästa generation bostäder. Vad säger Peter Elfstrand, som är ansvarig arkitekt för projektet?

– Det senaste i raden forskningsprojekt är Smart Storage, där vi letar efter framtidens material och tillverkningsmetoder. Initiativet för inredningsprojektet kom från oss på Tengbom, men det har idag växt till ett samarbetsprojekt med Chalmers, Rice University och forskare från Nasa. Nu har Mastersstudenter på Chalmers gått in i produktionsfasen och börjat tillverkningen av prototyper på förvaringslösningar till labbet. Dessa ska sedan installeras och testas av de boende. Bland verktygen finns både parametrisk design och robotarmar.

Peter Elfstrand, arkitekt Vad är framtidens material då? Kan vi få en liten sneakpeak?
– Något som vi testar just nu är förvaringslösningar av mycelium, ett slags svampfibrer. Tanken är att man bygger formar som man sedan låter myceliet fylla upp. Strukturen som bildas är organisk och nedbrytningsbar; tanken är att man själv enkelt ska kunna skapa nya inredningsdetaljer efter behov. Vi vill även studera nya material som är generella under transport, men kan användas i olika design på plats. Kan det vara framtiden att man själv står för större del av tillverkning?

– En annan idé som vi är i startgroparna med har med nya fasadmaterial att göra. Vi studerar bland annat möjligheterna inom gröna fasader, och integrerade odlingar vertikalt, men också helt nya tankar kring framtida fasadmaterial – men det är under arbete, säger Peter Elfstrand och ler mystiskt.

Det låter onekligen spännande! Men är det här inte något ni vill hålla hemligt och patentera?
– Nej, vi tror på samarbete och tvärvetenskaplig utveckling! Det är hela hjärtat i vårt arbete. I början av november hölls till exempel en transatlantisk digital co-creation-workshop i labbet, också på temat Smart Storage. På denna tvådagarsövning deltog och arbetade ett 40-tal studenter från Chalmers och Rice University, samt även team från NASA, på just idéer kring utformandet av framtida förvaringslösningar.

Nasa! Varför är de intresserade av detta?
– NASA är naturligtvis intresserade av labbet i sig, eftersom det erbjuder en långsiktig forskning på boende, alltifrån sociala aspekter till rena material och lösningar, allt under ett paraply av hållbarhetstänk. Detta kan ge dem värdefulla perspektiv och erfarenheter utan att de själva behöver bygga en likadan anläggning – man siktar trots allt på att skicka människor till Mars år 2035! Men kanske är det framförallt labbet som innovationsmodell som intresserar dem: att det verkligen är ”Open Innovation” som präglar arbetet och att det integrerar och interagerar med en rad studenter, som kan bli framtidens forskare och kollegor.

Larry Toups från Johnson Space Center (som även är adjungerad professor på Chalmers) var i Sverige häromveckan för att vara med och moderera workshopen och hålla kontakten med de som satt i NASA:s lokaler i Houston. Sedan höll han och jag också  i ett #TengbomTalks där vi pratade om vårt samarbete och av vikten att akademin möter näringslivet för att utforska framtidens hållbara boende tillsammans!

Peter Elfstrand och Larry Toups

Mycket på gång alltså! Och labbet har fått mycket uppmärksamhet, även internationellt, eller hur?
– Ja! Den 14 november vann HSB Living Lab tredje priset i Smart Building i Green Building Solutions Awards. Det är en internationell tävling där Construction 21 belönar byggnader och lösningar som främjar en hållbar framtid. Genom utmärkelsen kommer labbet i ännu högre grad ha möjlighet att spridas som en form av ”best practice” för hållbara städer globalt.

HSB Living Lab är resan mot framtidens boende. Här bor och lever studenter och forskare för att testa innovationer och tekniska lösningar för nästa generation bostäder. I 29 lägenheter utrustade med mätstationer och sensorer lever boende i en föränderlig byggnad där väggar, fasader och inredning utvecklas efterhand som forskningen fortskrider. 

Läs mer om HSB Living Lab här. 

Läs även DN 21 november 2016: De är frivilliga försöksdjur i forskarnas experimenthus