På Tengbom ser vi produktdesign som en naturlig del av vår verksamhet. I nära samarbete med kunder och producenter jobbar vi med produktutveckling i stora som små projekt.
Stolen Sture, producerad av Stolab.
Unikt för Tengboms produktdesignteam är att vi kan erbjuda en förlängning av produkterna vi formger genom att anpassa dem till en prisvärd massproduktion. På så sätt blir de tillgängliga på marknaden för fler, vilket vi tycker är bra. Våra produkter kommer främst till genom samarbete med producenter, men ibland också som en del i större projekt.
Designråd för bredare erbjudande
För att utnyttja all vår kompetens och ta fram god design och funktionella produkter har vi inrättat ett designråd. Här samarbetar vi med utvalda inredningsarkitekter som dagligen möter vardagliga behov och utmaningar. De kan på en generell nivå se vilka produkter som saknas och definiera vad som inte finns representerat på marknaden idag. På så sätt kan vi sammanföra behov av produktutveckling och produktion på ett innovativt sätt.
– Med designrådet knyter vi olika avdelningar och kunskaper närmare varandra. Målet är att både våra kunder och producenter ska få lite mer än vad de kan få någon annanstans, förklarar Sofia Dahlén, tidigare studiochef för inredning och design.
Tydlig designmetodik
Vårt val av samarbetspartners vilar på att vi delar värderingar och kvalitetskrav. Målet är att alla ska vinna på samarbetet.
– Processen att ta fram nya produkter på Tengbom är tydligt uppdelad i olika faser med en bestämd designmetodik där vi definierar tidsaspekter, estetik och kontext, fortsätter Sofia.
Många tror att Tengboms inredningsavdelning bara jobbar med stora projekt men det är inte helt sant. Vi gör många små och snabba uppdrag för mindre kunder också. Men för att ta fram nya produkter i ett projekt krävs en viss storlek framförallt tidsmässigt för att vi ska hinna utveckla nya produkter i sammanhanget. Vår bestämda designmetodik säkerställer hur som helst att det blir en bra produkt, oavsett projektets omfattning.
– Vi tror mycket på den kollektiva intelligensen här på Tengbom, att vi blir bättre tillsammans. Om alla parter, kund, inredningsarkitekter, producenter och produktdesigner tillsammans tittar på samma fråga men från sina olika perspektiv, hur bra blir det inte då, konstaterar Sofia.
Arkitektur bortom materialfetisch – hur behov och begär styr gestaltningen av våra framtida rum
2018-08-17
Tengbom är en av 30 inbjudna kreativa aktörer att medverka i utställningen Desire på Form/Design Center i Malmö. Med nyproducerat material ställer utställningen frågor om framtida livsmiljöer inom allt från inredning till husarkitektur, landskap och stadsutveckling.
Från Tengbom har Rebecka Engwall, Emma Ingvarsson och Jonas Marulescu fördjupat sig i begreppet Desire och – som den franske psykoanalytikern Jacques Lacan – ställt det i relation till begär. Ytterligare ställt i relation till arkitektur och inredning, kopplat till ytor och rum, frågar sig arkitekterna om det är ett behov eller ett begär vi framförallt tillfredsställer idag. Och vad ska vi möta i framtiden?
Tengboms bidrag i utställningen är en gjuten modell där materialet bildar en negativ yta som omger rummet. Med detta vill trion föra ett samtal om hur behov och begär styr gestaltningen av våra framtida rum, bortom yta och materialfetisch.
Desire har vernissage den 23 augusti och pågår till och med 23 september.
Restaurangpärlan har tagit Stockholm med storm genom att erbjuda både en matupplevelse och ett inredningskoncept i världsklass. Nu kan vi avslöja att Tako är en av finalisterna i årets INSIDE World Festival of Interior.
Som är del av World Architecture Festival (WAF) syftar INSIDE till att synliggöra och hylla enastående arkitekter och andra professionella inom inredningsdesign. I år har deltagandet varit rekordstort och därför är vi extra glada över att TAKO har tagit sig till slutomgången. Som inredningsarkitekter har Tengbom, i samarbete med Studio Oscar Liedgren, tagit fram ett starkt krogkoncept av sällan skådat slag för restaurangen. Tillsammans har vi skapat en unik grafisk och arkitektonisk miljö som bjuder in till en social atmosfär och upplevelser av kulturer i fjärran länder.
Filip Svensson:
- När man får möjligheten att rita igenom ett koncept ner till minsta detalj blir det automatiskt starka upplevelser.
Teamet från Tengbom består av inredningsarkitekterna Josef Zetterman, Filip Svensson, Ninna Helena Söderström, Magnus Lindgren, Sandra Wall och Per Vestergaard. Resan mot Amsterdam och årets WAF bär av den 28-30 november. Väl på plats presenteras projektet framför en internationell jury med ansedda representanter från hela världen.
Om rätt är rätt, fel är fel och möjligheten är nu – varför bygger vi då inte (klimat)smart?
2018-07-02
Sveriges bostadsmarknad börjar likna ett pyramidspel. Dyra byggnadskostnader och kortsiktiga vinster, skyhöga bostadslån och slöseri med jordens resurser. Vi är vilse, menar Cecilia Holmström, Arkitekt och Strategisk hållbarhetsrådgivare på Tengbom.
Låt oss diskutera människans perspektiv
Det är inte en slump att vi i Sverige har en grundlag som skriver in allas rätt till bostad, ekonomisk välfärd och trygg levnadsmiljö. Inte heller att vi har en ny klimatlag som säger att framtidens näringsliv och livsvanor måste vara klimatneutrala. Det handlar om en ren och skär nödvändighet, för långsiktig och hållbar överlevnad.
Men på 20 år har följande hänt:
– Produktionskostnaden för en bostadsrätt har gått upp med 300 %
– Priset på en bostadsrätt i storstadsregionerna har ökat med 320 % och i närförort med 480 %
– Svenskens löner har ökat med 60-70 %
Som en konsekvens har bankerna lånat ut de pengar som krävs för att vi ska ha råd att betala för våra bostäder. Samtidigt har gamla och nya aktörer inom bostadsbyggande sett chansen till snabba affärer, med alldeles för många mellanhänder. En marknad där hjulen snurrat på tack vare kortsiktiga affärsmodeller med vinstoptimering till alla – utom brukaren. Folket. De boende.
Systemet är trasigt. Och vad får vi för pengarna? Kompaktare, mindre flexibla och mindre hållbara bostäder i dåliga material med betydligt större och för tidigt underhållsbehov. Vi bygger för dyrt, med för låg kvalitet och utan långsiktighet.
Debatten borde handla om att vi är vilse
Marknadsstyrd bostadsmarknad är en svår utmaning. Marknadsekonomi kan sammanfattas med att människor väljer och röstar med sina pengar. Men om det bara fanns ett parti att rösa på? Idag finns det nämligen ingen annan bostad i Sverige än en väldigt dyr. Samtidigt läggs frustrationen på att det är betydligt svårare att låna pengar idag än för ett år sedan genom skärpta amorteringskrav, bolånetak och skuldkvotstak. Men sanningen är att en avsevärt stor del av bostäderna som byggts i storstadsregionerna inte ens teoretiskt kan ha en köpare.
Det är också ett faktum att jordens resurser börjar sina. Därför har vi en klimatlag som säger att vi bland annat ska minska utsläpp av växthusgaser med 75 % till 2045 – och samhällsbyggandet står för så mycket som 25 % av Sveriges totala utsläpp. Som aktörer i branschen har vi ett ansvar att ta långsiktigt rätt beslut redan idag. Varje val utan klimatfokus är en missad chans att säkra vår framtid. Det är en absolut nödvändighet.
Dagens affärsmodell löser inte bostadskrisen
Vad gör man när man är vilse? Då stannar man upp, reflekterar och spårar sig tillbaka steg för steg. Affärsmodellerna går inte ihop med de klimatutmaningar som finns eller med de pengar en bostad ska kosta. Finansieringsansvaret går inte ihop med ett välfärdssamhälle. Inget av det vi håller på med är socialt, miljömässigt eller ekonomiskt hållbart (eller försvarbart!) – i längden. Det är snarare en hög samhälls-, privat- och klimatekonomisk risk.
Varningslamporna blinkar mot oss alla i denna linjära aktörskedja med allt fler separata intressenter; projektutvecklare, fastighetsutvecklare, byggentreprenörer, byggaktör, konsulter, banker, markägare, investerare, osv. Bostadsbyggandet är helt enkelt en alltför segmenterad affärsmodell med korta affärer där pengar går till transaktioner. Där affären är kortsiktig, risker höga och kvalitet, helhetsansvar och långsiktiga värden blir ”lost in translation”.
Vi behöver en tredje väg
Det är dags att sluta leva på kredit. På belånad tid, lånade pengar och framtida generationers resurser. Det är hög tid att rasera gamla vanor och affärsmodeller. Hitta nya samarbeten och drivkrafter. Hur ställer vi om till den verklighet och de lagkrav vi står inför? Vilken är den tredje vägen?
Vi tror på att bygga bostäder som håller länge, kostar mindre att köpa eller hyra och där produktionskostnaderna går till substans, kvalitet, hållbara material och god gestaltning istället för till transaktionskostnader, påslag och kortsiktiga vinstintressen. Vi måste hitta en väg inspirerad av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.
Kortsiktigt finns många förlorare och omställningen kommer vara utmanande. Men hållbarhet är inte en åsikt eller ett tillval, det är långsiktigt lönsamt. Social hållbarhet är en samhällsekonomisk vinst. Vi vet vad som är rätt, så varför fortsätter vi bygga som igår?
Som arkitekter har vi naturligt slutbrukaren i åtanke – människan som ofrivilligt hamnat i den omöjliga ekvationen. Frågan är nu hur vi på olika sätt inblandade aktörer ska fortsätta skapa långsiktiga värden för alla på ett sätt som varken belastar samvetet eller klimatet.
Cecilia Holmström, arkitekt och strategisk hållbarhetsrådgivare
Debattartikeln publicerades ursprungligen i Byggindustrin, 2 juli 2018.
Den 29 juni invigdes #Tjejtrappan på Gustav Adolfs torg i Helsingborg. Trappan är finalen i projektet #Varärtjejerna – ett laborativt samarbete mellan Tengbom, Helsingborgs stad, forskare, skolan, polisen och tjejerna på Wieselgrensskolan.
En rosa trappa för att skrämma bort de tuffa killarna. Det var ett av resonemangen bakom Tjejtrappan som kommer att stå på G:A torg under sommaren 2018. Installationen sammanfattar 15 tjejers reflektioner om staden och samhället och ställer frågor om inkludering, rättvisa och jämlikhet.
På Tjejtrappan är alla välkomna, men valet av plats är inte en slump. Trappan är placerad på ett torg där tjejerna vanligtvis inte vågar vistas. Där barn klättrar och leker och där föräldrar finns, där vågar man dock vara, menar tjejerna.
Utöver flera peppiga budskap har tjejernas trappa även ett skrikhål där man kan ropa ut sin aggression. För världen kanske blir lite fredligare, tryggare och lugnare om folk tog ut sin frustration på det sättet istället för att slåss och vandalisera, menar tjejerna.
#Varärtjejerna är ett samarbete mellan Tengbom, Helsingborgs stad och 15 tjejer på Wiselgrensskolan. Men framförallt är det en normkreativ process, där tjejerna själva skapat förutsättningarna för sin stad.
Ivana Kildsgaard blir ny hållbarhetschef på Tengbom från och med 1 oktober 2018. Hon ser fram emot att göra hållbarhet till Tengboms DNA inifrån och ut.
Ivana Kildsgaard kommer närmast från LINK Arkitektur där hon varit hållbarhetschef under fyra år. Hennes karriär är kantad av flertalet internationella spjutspetsprojekt inom området för hållbarhet och innovation, där ett exempel är 100Gruppen som hon var en av initiativtagarna till. En plattform för en hållbar och cirkulär inredningsbransch. Slår man på driven, innovativ ”doer” i ordboken hamnar Ivana överst.
Johanna Frelin, vd på Tengbom, uttrycker det som:
– Ivana är en inspirerande visionär med svårslagen meritlista och jag är övertygad om att hennes bevisade innovationskraft kommer att ta Tengboms hållbarhetsarbete till oanade nivåer.
Ivanas uppdrag blir att samordna Tengboms hållbarhetsarbete, något hon ser stor potential i:
– Tengbom är känt för sin starka innovationskraft. Detta i kombination med digitaliseringens möjligheter utgör en fantastisk grund för att bryta ny mark när det kommer till hållbara lösningar för byggbranschen. Jag ser fram emot att i samarbete med andra medarbetare göra hållbarhet till en del av Tengboms DNA både internt och externt i projekt, säger hon.
Normkreativa perspektiv är den nya normen på Tengbom
2018-06-25
Tengbom har fått miljonbidrag för att driva och utveckla normkreativa processer. I tre separata projekt arbetar arkitekterna Dafni, Karin, Vesna, Lina och Alex med att lyfta exkluderade röster och grupper i stadsutvecklingsprocessen.
Ja, nu slår det gnistor om normkreativiteten på Tengbom. I Helsingborg pågår projektet #Varärtjejerna för full fart; en Bottom Up-process skapad av Vesna Vasiljkovic, Alex Cochrane och Lina Salomonsson. Här ges 15 tjejer i årskurs åtta på Wieselgrensskolan full kontroll att leda en process och utveckla tre platser i Helsingborg helt utifrån deras drömmar, behov och tankar. Projektet genomförs i samarbete med Helsingborgs stad, vilka tillsammans med Visionsfonden stöttar med 660 000 SEK.
Tengbom mottar ytterligare 680 000 SEK från Vinnova för att utveckla ett normkreativt förhållningssätt till gestaltningsprocessen inom hela företaget. I detta projekt ska Dafni Sarakinis och Karin Manberger ta fram verktyg och metoder som kan hjälpa varje medarbetare att se genom normkreativa glasögon. Målet är att det normkreativa perspektivet ska bli vardag.
Dafni Sarakinis jobbar även i ett tredje projekt kallat Vi skapar staden. Tillsammans med Fanny Linnros från White arkitekter har hon fått 300 000 SEK från Vinnova för att utveckla Skärholmens kommunala sommarjobb till ett forum för ungdomar att påverka sin närmiljö.
Normkreativ arkitektur
Vad betyder då normkreativitet och hur gör man en normkreativ gestaltningsprocess? Frågorna är många, och svaren är inte självklara. Därför har Tengboms marknads- och kommunikationsavdelning tillsammans med arkitekterna tillsammans tagit fram en digital kommunikationsplattform kallad Normkreativ arkitektur. Denna ska fungera som ett verktyg i dialog med samarbetspartners och kunder såväl som en megafon för att arbeta proaktivt med jämlikhet, jämställdhet och integration. En samlingsplats för tankar och intresse kring normkreativitet under utveckling, helt enkelt.
1000 goda skolor på 10 år – nu bygger vi våra barns framtid
2018-06-12
Sverige står idag inför en demografisk samhällsutmaning som är helt avgörande för våra barns framtid. Hur vi agerar nu bestämmer också vilka grundläggande funktioner som ett samhälle ska bestå utav och tillhandahålla. Vi, som Sveriges ledande skolbyggare, vill tillsammans bidra till visionen om ”världens bästa skolbygge”. Förstår stat och kommun omfattningen samt tidspressen vi står inför?
Karolina Lorentzi och Lina Swanberg
Hur vi prioriterar välfärdssamhället och utbyggnaden av de skolor vi behöver de närmaste åren kommer att avgöra hur vårt samhälle hänger ihop. Skolan är en av de allra viktigaste komponenterna för det Sverige vi ser idag och som vi tror att samhället vill sträva efter framöver. Vi tror att vi fortsättningsvis vill vara allra längst fram i världen när det gäller utbildning, öppenhet, valfrihet och våra barns lika möjligheter i livet. Men för att det ska fungera framgent så behöver vi tänka annorlunda, planera framåt, jobba mer iterativt och samarbeta över gränserna. Därför har vi, Sveriges ledande skolbyggare, tagit första steget för ett initiativ för ett nytt och mer öppet sätt att arbeta mot gemensamma mål för våra barns skola.
Om bostadsbristen är ett akutproblem idag som vi har negligerat under många år, så är det ingenting jämfört med bristen på skolor. När politikerna pratar om att vi måste bygga bostäder så hör vi väldigt lite om de övriga samhällsfunktioner som samtidigt måste till. De senaste siffrorna är att över 1 000 nya skolor behöver byggas de närmaste 10 åren. Det är arbetsplatser för säkert 50 000 nya skolledare och pedagoger och för smått otroliga 450 000 elever. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med en tredjedel på väldigt kort tid. Vi som ritar, bygger och förvaltar dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att 1 000 skolor på tio år också blir ”världens bästa skolbygge”.
Vi som dagligen arbetar med miljöer för lärande vet att det finns miljöer som hjälper eller stjälper. Vi vet också att våra lärmiljöer är ojämlika beroende på var i landet man befinner sig, mycket beroende på bristen på erfarenhet och kunskap om hur en skola ska beställas och byggas. Ojämlikheten i skolan leder inte sällan till utanförskap, sociala problem och otrygghet. Här är en av våra största utmaningar som skolbyggare. Att inkludera såväl skolbarn, verksamhetsledare som lärare och pedagoger samt förvaltningschefer och driftspersonal tidigt i processen är nyckeln till socialt hållbara skolmiljöer. Men har kommunerna den framförhållningen när beslut tas avseende om-, till- och nybyggnad av skolbyggnader och utemiljöer? Har beställarna den kunskapen och framför allt har de mandatet att i ett tidigt skede planera proaktivt? Många kommuner skulle redan idag behöva ett tydligt beställarstöd för den kanske enda skolan de nu ska bygga, denna mandatperiod.
Hur ligger vi då till i planeringen av de nya skolor som ska byggas de närmaste åren? Ser vi redan dessa i detaljplanen eller krävs en skolbyggnadsförsörjningsplan precis som vi gör för bostäder. Hur ser våra planer ut för tillhörande infrastruktur, busslinjer, sporthallar och fritidsgårdar? Förr byggdes skolan mitt i byn. Idag tävlar skolbyggnader om mark för bostadsexploatering med bättre avkastning och inte sällan kommer planeringen av lärmiljöer in för sent i detaljplaneprocessen. Kommuners ekonomiska kortsiktighet försvårar ofta möjligheterna för den goda skolan. Men skolan kommer att få en allt viktigare roll i takt med kommuners pressade ekonomi och övergången till delningsekonomin. Skolan är kanske kommuners viktigaste resurs i samhällsbyggande ur ett barnrätts-, demokrati-, socialhållbarhets- och folkhälsoperspektiv. Vi måste ställa oss frågan vad en skola kan och skall vara, var den skall ligga och hur den kan samnyttjas. Idag står t.ex. skolan outnyttjad 187 dagar om året och övriga 178 så är den stängd mer än halva dygnet. Om tio år ser dessutom våra demografiska utmaningar helt annorlunda ut när befolkningsunderlaget viker. Hur vi nyttjar skolan idag och framöver är en egen utmaning.
Den tredje pedagogen är ofta ett uttryck för den resurs den byggda miljön betyder för vårt lärande. I vårt digitaliserade samhälle behöver vi miljöer för lärande baserat på forskning, kunskap och erfarenheter, mer än någonsin. Speciellt i en verklighet där lärarens roll håller på att förändras i en allt snabbare takt. Skolmiljöer har en samhällsbärande funktion men brottas idag med kommunernas förvaltningskostnader och stuprörstänk som hindrar skolmiljöernas fulla potential. Den byggda miljöns pedagogiska egenskaper kommer att spela en allt större roll i ett samhälle där det råder brist på såväl resurser som lärare. Pedagogiska miljöer får rollen som kvalitetssäkrare men också rollen som dragplåster för kompetent personal. Här ser vi en fantastisk, och i mångt och mycket, outnyttjad potential.
Därför är vi båda glada och spänt förväntansfulla över att Boverket har, i och med den nya arkitekturpropositionen, fått i uppdrag att också hantera skolbyggnader och läromiljöer. I dagarna så antas den nya arkitekturpropositionen där vi kan läsa om hur viktigt det är med en gestaltad livsmiljö. De nya målen för arkitektur- form- och designpolitiken är viktiga verktyg för att kunna prioritera när vi också bygger skola. Vi behöver jobba snabbt, dela kunskap, prioritera rätt och framför allt investera rätt. För att detta stora samhällsuppdrag ska ha en möjlighet att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. Därför har vi ett antal förslag till Regeringen för att Boverket ska kunna konkretisera sitt nya uppdrag.
Ge Boverket ett statligt helhetsansvar för skolbyggnader
Utöka både organisation och budget för att ge Boverket rätt förutsättningar
Bjud in och dra nytta av branschen, forskningen och beställarna
Ge uppdraget att skapa en gemensam ”open source” plattform för kunskapsutbyte
Utveckla ett iterativt ”best practice”-arbetssätt med processer för beställare att använda plattformens senaste kunskaperna och erfarenheterna i sitt nästa skolbygge.
Ställ krav på både friskoleaktörer samt kommunala aktörer på öppenhet.
Uppdra åt Skolverket att definiera pedagogiska miljöer.
Den framtida skolan måste bygga på vår samlade kompetens. Sverige behöver kommuner med förvaltningar i samverkan. Utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, som exempel, samverkar idag inte optimalt vid byggandet av skolor. Om vi istället går samman och delar med oss av goda referenser så lyfter vi skolan för en hel generation. Vi både kan och borde återföra erfarenheter från såväl detaljplane- och upphandlingsprocesser till funktions- och lokalprogram samt exempel på god gestaltning av såväl inre som yttre lärmiljö. En gemensam plattform för skolbyggande skulle gagna alla led i skolbyggande och på så vis skulle den byggda miljön stödja våra barns lärande och pedagogernas arbete. Vi får inte glömma att vi skall bygga inte bara skolor och bostäder utan ett helt fungerande samhälle där en, i hela Sverige, jämlik skola är nyckeln.
Som ledande inom skolbyggande har vi stor respekt för utmaningen vi står inför. Med denna samhällsinvestering på över 400 miljarder och den takt som vi behöver bygga skolor finns det risk för att det blir fort, dyrt och fel. Det finns en stor risk för att oerfarna upphandlare öppnar upp för oseriösa aktörer i jakten på kortsiktiga vinster. Vi tror att öppenhet, transparens och tydliga riktlinjer för ”best practice” kommer att leda till ”Världens bästa skolbygge” som kommer hela samhället tillgodo. Vi tar gärna på oss den ledartröjan men vi tror att Boverket håller i taktpinnen.
/Sveriges ledande skolbyggare, från arkitekter, verksamhetsutvecklare till byggare
Cedervall arkitekter, Björn Stillefors, VD & Arkitekt SAR/MSA, C.F. Møller Architects , Johanna Redell, Arkitekt SAR/MSA, Codesign, Linda Gustafsson-Lutener, Uppdragsansvarig Arkitekt SAR/MSA Liljewall arkitekter, Madeleine Nordenknekt, Arkitekt & Studiochef LINK arkitektur, Camilla Starkenberg, Arkitekt SAR/MSA, Liv(in)g Your Brand, Carl Ståhle, Arkitekt & Verksamhetsutvecklare NCC Sverige AB, Niklas Malmfors, tidigare Chef Affärsutveckling skolor NIRAS Arkitekter, Pauline Ringvall, Teamledare arkitektur Origo arkitekter, Åsa Machado, Arkitekt MSA & Partner Skanska, Erik Bragg, Affärsutvecklingschef skolor Skolhusgruppen, Karolina Lorentzi, Arkitekt SAR/MSA Tengbom & Ordförande Snidare Arkitekter, Linus Sundin Eriksson, Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects, Louise Lindquist Sassene, Arkitekt & Affärsutvecklingsledare lärmiljöer Tengbom, Lina Swanberg, Arkitekt MSA & Studiochef Utbildning och kulturmiljö Forum Bygga Skola, Magnus Anclair, Vd och projektledare White, Niklas Singstedt, Arkitekt & Partner Wästbygg, Anders Berglind, Affärsutvecklare
Inte sällan kallas ljusdesigners för ”lighters”, för att de ger ljus till folket. Chiara Carucci är lite av Tengboms moderna Prometheus, men själv kallar hon sig hellre ”enlighter”. Vi ställer tre snabba frågor i och med att magasinet Lightroom listat Chiara som en av belysningsindustrin viktigaste personligheter.
Chiara Carucci
Hur ser du på ljusdesign?
– Som ljusdesigner ser jag det som min främsta uppgift att skapa medvetenhet kring vikten av både de visuella såväl som de icke-visuella aspekterna av ljus. Därför kallar jag mig skämtsamt ibland för ”enlighter” – upplysare. Ljusdesign handlar framförallt om att hitta balansen mellan att tillfredsställa behoven för ett modernt leverne och vad som är hållbart ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.
På vilket sätt har ljus ett arkitektoniskt värde?
– Ljus behandlas tyvärr ofta som ett regelverk som ska uppfyllas idag, exempelvis som att ett visst mått dagsljus ska nå in i en byggnad. Det är så klart jätteviktigt, men vart tar det poetiska perspektivet vägen? Varför måste jag ha regelbundna ljusmönster i taken och enformighet i korridorer? För att regelverken säger det? Ljus påverkar vårt humör, sättet vi uppfattar en miljö och hur vi presterar på jobbet. Det påverkar till och med hur vi interagerar – även om vi inte är medvetna om det. Det måste vi ta hänsyn till i alla projekt.
Varför är professionell ljusdesign viktigt?
– En ljusdesigner ser inte på ljus som ett problem att lösa. Det handlar snarare om att skapa förståelse för att det är ett viktigt verktyg som kan främja både ekonomin och de hälsomässiga aspekterna i ett projekt. Till exempel: Om medarbetarna på ett företag mår bra vid dagens slut är det troligare att de kommer tillbaka dagen därpå med ny energi och motivation. En bra arbetsmiljö handlar om så mycket mer än exempelvis ergonomiskt korrekta stolar.
Se hela listan av framträdande ljusdesigners i Lightroom.
Den 22 februari presenterade regeringen en ny politik för arkitektur, form och design. Tengboms strategiska rådgivare inom hållbarhet, Cecilia Holmström, kommenterar på de viktigaste punkterna och menar att ”mattan är utrullad för arkitektkåren”.
Den nya propositionen för arkitektur, form och design visar på en arkitekturpolitik där hållbarhet och kvalitet inte längre får ge vika för kortsiktiga ekonomiska intressen. Regeringen menar istället att arkitekter har en viktig roll i den omställning som samhället står inför när siktet är inställt på långsiktig kvalitet och hållbarhet, som att möta utmaningar rörande segregation, utanförskap, klimatproblem och bostadsbrist. Det finns en stark politisk övertygelse om att arkitektur och gestaltad livsmiljö har en avgörande betydelse för god livskvalitet och för att bygga ett hållbart välfärdssamhälle.
För arkitektkåren innebär den nya politiken att mattan är utrullad och man har en enorm möjlighet att återta rollen som rådgivare i projekt. Utmaningen och möjligheten för oss arkitekter är nu att belysa varför människor mår bättre av en viss miljö genom att verifiera våra lösningar.
Positivt i den nya propositionen är också att trä lyfts upp som en viktig nyckel i den omställning vi står inför att bli koldioxidneutrala 2045. Hållbarhet är inte längre ett tillval eller en åsikt – det är fakta, siffror som måste mötas.
Hej! Vi använder cookies för att förbättra din användarupplevelse. Kolla gärna in vår integritetspolicy för mer information om hur vi behandlar dina uppgifter.
Här kan du välja vilka cookies du godkänner. Nödvändiga cookies krävs för att hemsidan ska funka på bästa sätt och går inte att välja bort. Cookies för mätning och spårning används bland annat för att vi ska veta hur många som besöker oss.
