Arkiv

1000 goda skolor på 10 år – nu bygger vi våra barns framtid

2018-06-12

Sverige står idag inför en demografisk samhällsutmaning som är helt avgörande för våra barns framtid. Hur vi agerar nu bestämmer också vilka grundläggande funktioner som ett samhälle ska bestå utav och tillhandahålla. Vi, som Sveriges ledande skolbyggare, vill tillsammans bidra till visionen om ”världens bästa skolbygge”. Förstår stat och kommun omfattningen samt tidspressen vi står inför?

Hur vi prioriterar välfärdssamhället och utbyggnaden av de skolor vi behöver de närmaste åren kommer att avgöra hur vårt samhälle hänger ihop. Skolan är en av de allra viktigaste komponenterna för det Sverige vi ser idag och som vi tror att samhället vill sträva efter framöver. Vi tror att vi fortsättningsvis vill vara allra längst fram i världen när det gäller utbildning, öppenhet, valfrihet och våra barns lika möjligheter i livet. Men för att det ska fungera framgent så behöver vi tänka annorlunda, planera framåt, jobba mer iterativt och samarbeta över gränserna. Därför har vi, Sveriges ledande skolbyggare, tagit första steget för ett initiativ för ett nytt och mer öppet sätt att arbeta mot gemensamma mål för våra barns skola.

Om bostadsbristen är ett akut problem idag som vi har negligerat under många år, så är det ingenting jämfört med bristen på skolor. När politikerna pratar om att vi måste bygga bostäder så hör vi väldigt lite om de övriga samhällsfunktioner som samtidigt måste till. De senaste siffrorna är att över 1 000 nya skolor behöver byggas de närmaste 10 åren. Det är arbetsplatser för säkert 50 000 nya skolledare och pedagoger och för smått otroliga 450 000 elever. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med en tredjedel på väldigt kort tid. Vi som ritar, bygger och förvaltar dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att 1 000 skolor på tio år också blir ”världens bästa skolbygge”.

Vi som dagligen arbetar med miljöer för lärande vet att det finns miljöer som hjälper eller stjälper. Vi vet också att våra lärmiljöer är ojämlika beroende på var i landet man befinner sig, mycket beroende på bristen på erfarenhet och kunskap om hur en skola ska beställas och byggas. Ojämlikheten i skolan leder inte sällan till utanförskap, sociala problem och otrygghet. Här är en av våra största utmaningar som skolbyggare. Att inkludera såväl skolbarn, verksamhetsledare som lärare och pedagoger samt förvaltningschefer och driftspersonal tidigt i processen är nyckeln till socialt hållbara skolmiljöer. Men har kommunerna den framförhållningen när beslut tas avseende om-, till- och nybyggnad av skolbyggnader och utemiljöer? Har beställarna den kunskapen och framför allt har de mandatet att i ett tidigt skede planera proaktivt? Många kommuner skulle redan idag behöva ett tydligt beställarstöd för den kanske enda skolan de nu ska bygga, denna mandatperiod.

Hur ligger vi då till i planeringen av de nya skolor som ska byggas de närmaste åren? Ser vi redan dessa i detaljplanen eller krävs en skolbyggnadsförsörjningsplan precis som vi gör för bostäder. Hur ser våra planer ut för tillhörande infrastruktur, busslinjer, sporthallar och fritidsgårdar? Förr byggdes skolan mitt i byn. Idag tävlar skolbyggnader om mark för bostadsexploatering med bättre avkastning och inte sällan kommer planeringen av lärmiljöer in för sent i detaljplaneprocessen. Kommuners ekonomiska kortsiktighet försvårar ofta möjligheterna för den goda skolan. Men skolan kommer att få en allt viktigare roll i takt med kommuners pressade ekonomi och övergången till delningsekonomin. Skolan är kanske kommuners viktigaste resurs i samhällsbyggande ur ett barnrätts-, demokrati-, socialhållbarhets- och folkhälsoperspektiv. Vi måste ställa oss frågan vad en skola kan och skall vara, var den skall ligga och hur den kan samnyttjas. Idag står t.ex. skolan outnyttjad 187 dagar om året och övriga 178 så är den stängd mer än halva dygnet. Om tio år ser dessutom våra demografiska utmaningar helt annorlunda ut när befolkningsunderlaget viker. Hur vi nyttjar skolan idag och framöver är en egen utmaning.

Den tredje pedagogen är ofta ett uttryck för den resurs den byggda miljön betyder för vårt lärande. I vårt digitaliserade samhälle behöver vi miljöer för lärande baserat på forskning, kunskap och erfarenheter, mer än någonsin. Speciellt i en verklighet där lärarens roll håller på att förändras i en allt snabbare takt. Skolmiljöer har en samhällsbärande funktion men brottas idag med kommunernas förvaltningskostnader och stuprörstänk som hindrar skolmiljöernas fulla potential. Den byggda miljöns pedagogiska egenskaper kommer att spela en allt större roll i ett samhälle där det råder brist på såväl resurser som lärare. Pedagogiska miljöer får rollen som kvalitetssäkrare men också rollen som dragplåster för kompetent personal. Här ser vi en fantastisk, och i mångt och mycket, outnyttjad potential.

Därför är vi båda glada och spänt förväntansfulla över att Boverket har, i och med den nya arkitekturpropositionen, fått i uppdrag att också hantera skolbyggnader och läromiljöer. I dagarna så antas den nya arkitekturpropositionen där vi kan läsa om hur viktigt det är med en gestaltad livsmiljö. De nya målen för arkitektur- form- och designpolitiken är viktiga verktyg för att kunna prioritera när vi också bygger skola. Vi behöver jobba snabbt, dela kunskap, prioritera rätt och framför allt investera rätt. För att detta stora samhällsuppdrag ska ha en möjlighet att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. Därför har vi ett antal förslag till Regeringen för att Boverket ska kunna konkretisera sitt nya uppdrag.

  • Ge Boverket ett statligt helhetsansvar för skolbyggnader
  • Utöka både organisation och budget för att ge Boverket rätt förutsättningar
  • Bjud in och dra nytta av branschen, forskningen och beställarna
  • Ge uppdraget att skapa en gemensam ”open source” plattform för kunskapsutbyte
  • Utveckla ett iterativt ”best practice”-arbetssätt med processer för beställare att använda plattformens senaste kunskaperna och erfarenheterna i sitt nästa skolbygge.
  • Ställ krav på både friskoleaktörer samt kommunala aktörer på öppenhet.
  • Uppdra åt Skolverket att definiera pedagogiska miljöer.

Den framtida skolan måste bygga på vår samlade kompetens. Sverige behöver kommuner med förvaltningar i samverkan. Utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, som exempel, samverkar idag inte optimalt vid byggandet av skolor. Om vi istället går samman och delar med oss av goda referenser så lyfter vi skolan för en hel generation. Vi både kan och borde återföra erfarenheter från såväl detaljplane- och upphandlingsprocesser till funktions- och lokalprogram samt exempel på god gestaltning av såväl inre som yttre lärmiljö. En gemensam plattform för skolbyggande skulle gagna alla led i skolbyggande och på så vis skulle den byggda miljön stödja våra barns lärande och pedagogernas arbete. Vi får inte glömma att vi skall bygga inte bara skolor och bostäder utan ett helt fungerande samhälle där en, i hela Sverige, jämlik skola är nyckeln.

Som ledande inom skolbyggande har vi stor respekt för utmaningen vi står inför. Med denna samhällsinvestering på över 400 miljarder och den takt som vi behöver bygga skolor finns det risk för att det blir fort, dyrt och fel. Det finns en stor risk för att oerfarna upphandlare öppnar upp för oseriösa aktörer i jakten på kortsiktiga vinster. Vi tror att öppenhet, transparens och tydliga riktlinjer för ”best practice” kommer att leda till ”Världens bästa skolbygge” som kommer hela samhället tillgodo. Vi tar gärna på oss den ledartröjan men vi tror att Boverket håller i taktpinnen.

/Sveriges ledande skolbyggare, från arkitekter, verksamhetsutvecklare till byggare

Cedervall arkitekter, Björn Stillefors, VD & Arkitekt SAR/MSA,
C.F. Møller Architects , Johanna Redell, Arkitekt SAR/MSA,
Codesign, Linda Gustafsson-Lutener, Uppdragsansvarig Arkitekt SAR/MSA
Liljewall arkitekter, Madeleine Nordenknekt, Arkitekt & Studiochef
LINK arkitektur, Camilla Starkenberg, Arkitekt SAR/MSA,
Liv(in)g Your Brand, Carl Ståhle, Arkitekt & Verksamhetsutvecklare
NCC Sverige AB, Niklas Malmfors, Chef Affärsutveckling skolor
NIRAS Arkitekter, Pauline Ringvall, Teamledare arkitektur
Origo arkitekter, Åsa Machado, Arkitekt MSA & Partner
Skanska, Erik Bragg, Affärsutvecklingschef skolor
Skolhusgruppen, Karolina Lorentzi, Arkitekt SAR/MSA Tengbom & Ordförande
Snidare Arkitekter, Linus Sundin Eriksson, Arkitekt SAR/MSA
SWECO Architects, Louise Lindquist Sassene, Arkitekt & Affärsutvecklingsledare lärmiljöer
Tengbom, Lina Swanberg, Arkitekt MSA & Segmentsansvarig
Forum Bygga Skola, Magnus Anclair, Vd och projektledare
White, Niklas Singstedt, Arkitekt & Partner
Wästbygg, Anders Berglind, Affärsutvecklare

 

Karolina Lorentzi och Lina Swanberg

Chiara Carucci – internationellt hyllad ljusdesigner

2018-03-19

Inte sällan kallas ljusdesigners för ”lighters”, för att de ger ljus till folket. Chiara Carucci är lite av Tengboms moderna Prometheus, men själv kallar hon sig hellre ”enlighter”. Vi ställer tre snabba frågor i och med att magasinet Lightroom listat Chiara som en av belysningsindustrin viktigaste personligheter.

Chiara Carucci
Chiara Carucci

Hur ser du på ljusdesign?

– Som ljusdesigner ser jag det som min främsta uppgift att skapa medvetenhet kring vikten av både de visuella såväl som de icke-visuella aspekterna av ljus. Därför kallar jag mig skämtsamt ibland för ”enlighter” – upplysare. Ljusdesign handlar framförallt om att hitta balansen mellan att tillfredsställa behoven för ett modernt leverne och vad som är hållbart ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

På vilket sätt har ljus ett arkitektoniskt värde?

– Ljus behandlas tyvärr ofta som ett regelverk som ska uppfyllas idag, exempelvis som att ett visst mått dagsljus ska nå in i en byggnad. Det är så klart jätteviktigt, men vart tar det poetiska perspektivet vägen? Varför måste jag ha regelbundna ljusmönster i taken och enformighet i korridorer? För att regelverken säger det? Ljus påverkar vårt humör, sättet vi uppfattar en miljö och hur vi presterar på jobbet. Det påverkar till och med hur vi interagerar – även om vi inte är medvetna om det. Det måste vi ta hänsyn till i alla projekt.

Varför är professionell ljusdesign viktigt?

– En ljusdesigner ser inte på ljus som ett problem att lösa. Det handlar snarare om att skapa förståelse för att det är ett viktigt verktyg som kan främja både ekonomin och de hälsomässiga aspekterna i ett projekt. Till exempel: Om medarbetarna på ett företag mår bra vid dagens slut är det troligare att de kommer tillbaka dagen därpå med ny energi och motivation. En bra arbetsmiljö handlar om så mycket mer än exempelvis ergonomiskt korrekta stolar.


Se hela listan av framträdande ljusdesigners i Lightroom.

Tips: Missa inte Tengboms event Interaktiv ljusdesign med världskända ljusdesignern Claudia Paz, 27 mars.

Ny ArkPol – Tengbom kommenterar

2018-02-27

Den 22 februari presenterade regeringen en ny politik för arkitektur, form och design. Tengboms strategiska rådgivare inom hållbarhet, Cecilia Holmström, kommenterar på de viktigaste punkterna och menar att ”mattan är utrullad för arkitektkåren”. 

Den nya propositionen för arkitektur, form och design visar på en arkitekturpolitik där hållbarhet och kvalitet inte längre får ge vika för kortsiktiga ekonomiska intressen. Regeringen menar istället att arkitekter har en viktig roll i den omställning som samhället står inför när siktet är inställt på långsiktig kvalitet och hållbarhet, som att möta utmaningar rörande segregation, utanförskap, klimatproblem och bostadsbrist. Det finns en stark politisk övertygelse om att arkitektur och gestaltad livsmiljö har en avgörande betydelse för god livskvalitet och för att bygga ett hållbart välfärdssamhälle.

För arkitektkåren innebär den nya politiken att mattan är utrullad och man har en enorm möjlighet att återta rollen som rådgivare i projekt. Utmaningen och möjligheten för oss arkitekter är nu att belysa varför människor mår bättre av en viss miljö genom att verifiera våra lösningar.

Positivt i den nya propositionen är också att trä lyfts upp som en viktig nyckel i den omställning vi står inför att bli koldioxidneutrala 2045. Hållbarhet är inte längre ett tillval eller en åsikt – det är fakta, siffror som måste mötas.


Cecilia Holmström

Digitaliseringen & Arkitekturen

2018-02-23

Digitaliseringens påverkan på arkitekturen är inget att frukta. Snarare står vi inför en värld av möjligheter där arkitektrollen kommer att utvecklas till mer av en rådgivande strateg som arbetar hand i hand med mjukvaran.

Vår branschs främsta buzzword för 2018 måste vara Artificiell Intelligens. Vartannat seminarium och paneldiskussion handlar idag om digitalisering och om hur allt kommer att omkullkastas. Nästan dagligen för jag diskussioner om scenarion där robotar kommer att ta över arkitektens arbetsuppgifter – en hisnande men skrämmande tanke. Men jag tycker inte att vi har något att vara direkt rädda för. Snarare står vi inför en ny värld full av möjligheter och inte minst mer kvalitativ och genomtänkt arkitektur.

Förklaringarna finner vi i generativ design. I vårt framtidslabb ArchTech & Future driver vi både skarpa och forskningsbaserade projekt inom området. Här låter vi mjukvara generera fram olika designförslag utifrån ett set parametrar vi på förhand bestämt. Detta blir ett stöd för både arkitekt och kund som ger oss möjligheter att i tidigt skede välja de smartaste lösningarna. När vi tar hjälp av mjukvara för att exempelvis räkna ut hur vi bäst producerar en byggnad kan vi göra stora besparingar vad gäller materialåtgång och energiförbrukning i de färdigställda husen.

AI kommer troligen aldrig att ersätta det humanistiska perspektivet. Mjukvara är en stor hjälp i att hantera information och den serverar ett oändligt smörgåsbord av bra handlingsalternativ, men det upplysta beslutet måste fattas av arkitekten. Helt i motsats till vad många tror alltså, att hen kommer att ersättas. Som med all digitalisering handlar det snarare om att anpassa sig. För oss innebär det att arkitektrollen utvecklas till att bli mer av en strategisk rådgivare mellan kund och byggaktör. För en dator kommer aldrig bli lika bra på att interagera med människor, driva en fråga eller exempelvis föra en brukardialog – det kommer att bli arkitektens verkliga spets.

Ytterligare en möjlighet med automation är hur det underlättar för människor att samarbeta över gränserna. Datahantering är ett viktigt kommunikationsverktyg professioner emellan, för att inte säga kittet som möjliggör samarbete och förståelse för varandras kompetenser. Med bättre, faktaunderbyggd, kommunikation kan vi också undvika dyra misstag i större omfattning. För med AI kan vi inte bara förutse eventuella problem, utan också förebygga potentiella konsekvenser därav.

I dagsläget applicerar vi denna metodik i en handfull projekt. Ett exempel är att vi tittar på att ta fram en webbaserad tjänst för dagsljusberäkningar som stödjer arkitekten i att fatta bättre beslut exempelvis när det kommer till storlek och placering av fönster, såväl som en byggnads orientering, planlösning och gestaltning. Givetvis i relation till dess kontext, då det handlar om platsanpassade lösningar. Detaljeringsnivån vi kan uppnå här är helt otrolig.

Nu är vi på jakt efter nyfikna, modiga och framåtlutade kunder och partners för att realisera fler fullskaleprojekt. Är det du?

Johanna Frelin,
vd Tengbom


Krönikan publicerades ursprungligen i Fastighetsnytt #1/2018 – Tema: digitalisering.

Så valde vi att shoppa 2018 och retail blev sig aldrig likt

2018-02-09

Är det inte lite tidigt att konstatera hur retail 2018 blev redan i februari? Inte om man är trendvetare och inredningsarkitekt och heter Nadia Tolstoy. I denna spaning guidar hon genom ett retaillandskap i dramatisk förändring där allt pekar mot att de aktörer som inte anpassar sig till nya förutsättningar grundade i digitaliseringen av samhället kommer att dö ut. 

Ett inlägg delat av TENGBOM (@tengbom)

Vi ser: En revolution inom detaljhandeln grundad i digitaliseringen av samhället

En metaforisk meteor närmar sig planeten Retail och hotar att vända upp och ned på detaljhandeln och utrota den fysiska butiken. Digitala möjligheter förändrar retaillandskapet just nu. Med hjälp av e-handel, VR, AR, AI, Big Data, användandet av smartphones och nya betallösningar lär sig detaljhandlare förstå en ny generations preferenser och önskemål.

Förändringen sker snabbt och skapar nya beteenden hos konsumenterna. Varför nöja sig med en vanlig dyrtröja i butik när man kan få allt specialanpassat och serverat på silverfat?

Vår analys: De aktörer som inte anpassar sig kommer att dö ut

De aktörer som inte anpassar sig till vågen som digitaliseringen medför kommer troligen att dö ut, även om den fysiska butiken troligen inte kommer att utrotas helt. Konsumenter uppskattar bekvämligheten som e-handeln innebär, men nyckeln är att interagera den med fördelarna som en fysisk butik kan erbjuda. Som möjligheten att uppleva produkter och få support, utbildning och rådgivning. Direkt.

Genom användning av nya tekniker kan återförsäljare säkra en mycket större plånbokshandel genom att ge konsumenterna det bästa av båda världar.

Vi föreslår: 3 steg för att förbli relevant i en ny värld av retail

Den fysiska butiken kommer fortsatt att vara relevant för kunder, men då måste den förändras och anpassas till det nya retaillandskapet.

1 Fulländad kundservice och produktanpassning blir nyckeln till framgång

Enda sättet att överleva som butik är att konkurrera med bättre upplevelser för konsumenten. Shoppingen måste tilltala hela jaget eller familjen, genom att erbjuda exempelvis mat- och dryckupplevelser, barnpassning och nöjen, utöver explicit kundanpassning, rådgivning och service.

2 Sociala mediers inflytande måste alltid tas med i beräkningen

Social Showrooming är en trend som består, där varuhus hittar nya sätt att integrera sociala medier i sina butiker. Exempelvis sätts outfits ihop i en klädstylingsapp vars resultat kan delas i kundens sociala nätverk. Konsumenten kan prova kläderna, men varorna hämtas upp från distributionscenter eller levereras hem.

3 Tekniken förändrar spelreglerna

Amazons helautomatiska mataffär sätter måttet för hur vi ändrar våra beteenden. Med en app checkar vi in i en fysisk butik som med kameror och sensorer mäter vad vi plockar på oss. Pengarna dras automatiskt från vårt konto och kvittot skickas i efterhand. Nu slipper vi både kassor och köer.

Behov består – beteenden förändras
Ingen vet vilka av framtidens handelskoncept som kommer att bli framgångsrika, men vad som är viktigt att ta med sig är vetskapen om att människans grundläggande behov kommer att bestå. Oavsett tekniska framsteg och hjälpmedel vill vi förundras, förtjusas, känna tillhörighet, göra individuella val, bemötas av vänlighet och välvilja samt ibland imponera lite på vänner och andra.

Den som lyckas erbjuda teknikdriven personalisering blir vinnare. Framtidens butik måste vara uppkopplad, interaktiv och digital, helt klart. Bekväm, alla gånger. Men också underbar och förtjusande, för om inte upplevelsen i butiken är det, varför i så fall shoppa där?


Ladda ner Nadia Tolstoys fullständiga spaningsrapport som pdf här.

Bild: Nina Geometrieva

5 knep för god ljusdesign på ditt kontorsevent

2017-12-19

Chiara Carucci, ljusdesigner på Tengbom, skapade nyligen belysningen för TEDx Stockholm. Här berättar hon om vikten av god belysning i våra liv och delar med sig av sina bästa tips på hur du kan trolla fram en oförglömlig atmosfär på ditt nästa företagsevent.

Chiara Carucci
Chiara Carucci

TEDx är ett stort event. Hur gick designprocessen till?
– Tanken med TEDx är att dela kunskap genom personliga berättelser, så mitt team och jag fokuserade på att mötena mellan talarna och publiken skulle kännas intima och gripande. Genom att arbeta med olika färger och skikt av ljus kunde vi skapa rätt kontrast på scenen, så att talarnas ansiktsuttryck och gester blev synliga även för människor som satt långt bak. För efterfesten tog vi fram en färgpalett inspirerad av solnedgången och norrskenet, vilket skapade en förtrollande atmosfär.

Brukar folk förstå sig på konsten av ljusdesign?
–  Man ser ofta ljus som en dekoration eller en accessoar, och i de fall när man organiserar event ses det som ett problem att lösa. Men den riktiga magin händer när du tänker holistiskt och använder ljus som en arkitektonisk byggsten. Ljus som integreras med arkitekturen förstärker konceptet och påverkar hur vi mår, hur vi upplever miljön, hur vi presterar och hur vi kommunicerar med varandra – även om vi inte är medvetna om det.

Att organisera ett kontorsevent kan vara komplicerat och budgeten är vanligtvis begränsad. Hur kan man skapa rätt atmosfär med enkla medel?
– Kontorsevent har vanligtvis ett stort värde för företaget, så fundera på att anlita en professionell ljusdesigner. Tjänsten kostar mindre än du tror och du kan vara säker på att belysningen kommer att se proffsig ut. På så vis får du fram ditt budskap och alla får ut det mesta av eventet.

Har du inte den möjligheten, kommer här några enkla och prisvärda knep att använda för att göra eventet proffsigt och minnesvärt:

  1. Börja med ett koncept. Diskutera konceptet med teamet som ansvarar för förberedelserna. Viktiga frågor att ställa är: Vad är syftet med eventet? Vad är fokus? Vilken typ av atmosfär vill du skapa och vilken typ av interaktion vill du uppmuntra? Genom att ha en gemensam målbild kan du göra förberedelserna enklare och resultatet mer professionellt.
  2. Gör platsen speciell. Kontor kan bli ganska tråkiga eventlokaler om de ser ut som på vilken arbetsdag som helst. Justera takets spotlights för att ändra stämningen och skapa fokusområden, till exempel en scen för talare. Om taklamporna sitter fast kan du bygga en mer dramatisk atmosfär med skuggor istället. Använd rumsavdelare, pannåer, flytta på några möbler eller försök att dimma eller maskera ett par lampor.
  3. Lek med färgerna. Färgfilter kostar väldigt lite och är enkla att montera, men de kan verkligen göra underverk, speciellt om det blir affärsmingel eller fest. Självklart vill du inte överdriva, belysningen ska skapa stämning, inte distrahera. En färgad bakgrund på scenen eller en accentvägg i rummet är en bra början. Proffstips: Svarta kläder är enklast att arbeta med i all belysning. Om du är en talare och planerar att bära vitt, kan det vara en bra idé att kontakta en ljusexpert för att se till att du ser bra ut på scen.
  4. Använd färg – men inte på maten. Matbordet måste belysas med neutralt ljus, annars riskerar man missnöjda gäster och onödigt matsvinn, eftersom maten kan se ofräsch och konstig ut i färgat ljus. Om våra hjärnor inte får tydlig information om vad vi äter, missar vi en viktig del av de intrycken som behövs för att njuta av smaken, så även de mest utsökta förfriskningarna kan framstå som medelmåttiga. Går det inte att justera den fasta belysningen kan ett alternativ vara att ställa några bordslampor runt området på ett diskret sätt, kanske bakom en pannå.
  5. Tänk på människors olika behov. På ett kontorsevent har man oftast chefer, medarbetare, affärspartners och andra externa gäster tillsammans i en lokal, så du vill skapa områden för olika ändamål. Använd koncentrerat ljus där du vill att nätverkande och där livliga konversationer ska ske, och välj mjukare, glödande ljus (eller stearinljus om möjligt) för att skapa mysiga vrår där mer avslappnade samtal kan ta plats. Ett bra sätt att navigera gästerna i lokalen när det är mörkt ute är att installera LED-tejp längs väggar och korridorer. Maskera den delvis för en subtilare effekt, med exempelvis eltejp eller något liknande.

Det globala paradigmskiftet – nu då?

2017-12-12

Den 23 november ägde samtalet Det globala paradigmskiftet rum hos Tengbom. Inbjudna var representanter från hela spektret, från näringslivet till akademin. Tomas Björkman, författare till boken Världen vi skapar, inledde samtalet och satte tonen genom att guida oss igenom paradigmet vi nu lämnar bakom oss.

En handuppräckning bland publiken visar att majoriteten faktiskt tror att vi står inför ett paradigmskifte inom en snar framtid. Och lyckligtvis nog tror även de flesta att utgången kommer att bli positiv – och att vi kan påverka den.

Vad är då ett paradigm och varför är det så svårt att prata om? Jo, ett paradigm är, enligt Tomas Björkman, sättet vi ser på oss själva, samhället och världen. Bildligt kan man säga att det är linsen genom vilken vi ser och tolkar omvärlden. Nyckeln till det nya paradigmet är otvivelaktigt teknikutvecklingen.


Dags att lyfta blicken

Paradigmet vi lämnar bakom oss är Moderniteten. Det gav oss mycket bra saker, men också massor av problem; som miljöförstöring, fattigdom, terrorism, fetma, fysisk ohälsa, kraschade marknader och rekordlågt engagemang bland den arbetande befolkningen. Här står vi idag.

Vad blir krisen som får linsen att krackelera? Enligt Tomas är allt ovan en stor metakris som leder oss in i nästa paradigm. Nu måste vi lyfta blicken. Omedvetet eller högst medvetet ändrar vi nu världsbild. Vi inser att vi som individer ingår i ett större sammanhang och att vår lycka hänger ihop med deras i vår omgivning. Vi går från robotiserade beslut till att låta vårt medvetande växa och expandera. Vi börjar se världen som system som hänger ihop, snarare än enskilda aktiviteter som inte påverkar varandra. Allra viktigast är kanske att vi inte längre känner lycka i livet genom materiell tillväxt. Istället söker vi gemenskap, rättvisa och mening.

Hur tar vi steget?

Konkret innebär paradigmskiftet att vi behöver skaffa oss nya förmågor, ett slags Superskills for the 21st Century. Förenklat behöver vi utmana vårt medvetande med fem frågeställningar:

  1. Självledarskap – Hur kan jag frigöra mig från regelstyrning och möta min egen värderingsstyrda kompass?
  2. Meningsskapande – Om jag inte behöver arbeta, hur känner jag mig då meningsfull?
  3. Nyfikenhet – Har jag verkligen ett öppet sinne?
  4. Perspektivtagande – Kan jag förstå andras perspektiv?
  5. Medkänsla – Bryr jag mig tillräckligt för att agera?

Frågorna i sig är kanske inte revolutionerande, men om vi som individer, företag och samhälle lär oss att agera utifrån dem, samt att skapa strukturer som understödjer lärandet och utvecklingen av våra sinnen, då kan börja spraka. Vilka orättvisor, osanningar och osympatiska handlingar kan vi omkullkasta med hjälp av teknikutvecklingen för att skapa ett bättre samhälle?

Förslag på konkreta åtgärder

Ur paneldiskussionen kunde vi identifiera tre områden där vi som företag kan göra skillnad för att driva utvecklingen framåt och agera förebilder. På varje område har vi punktat ett par konkreta åtgärder.

ÅNGEST & ANSVAR

  • Genom att inse vårt ansvar i ett globalt sammanhang och att varje beslut vi tar ger globala konsekvenser gör vi mer upplysta och ansvarsfulla val.
    Hur? Exempelvis väljer vi att enbart arbeta med materialleverantörer som spårar sina potentiella utsläpp och återvinner sitt spill. Vi väljer också att tacka nej till projekt som potentiellt har negativ miljöpåverkan.
  • Vi inför aktivt mer kontakt med naturen i våra liv, för i kontakt med elementen börjar vi bry oss om dess överlevnad.
    Hur? Exempelvis öppnar vi ett pop-up-kontor i naturen. Vi gör om ett möte om dagen till en promenad i naturen.

EMPATI & ENGAGEMANG

  • Som företag tar vi ansvar för att de system och strukturer vi ”bygger” påverkar samhället i rätt riktning genom att säkerställa att de underbygger empati.
    Hur? Exempelvis genuscertifierar vi oss som företag och antar ett normkritiskt arbetssätt i varje projekt och/eller situation.
  • Vi konkurrerar inte med människor, för vi inser att vi har samma långsiktiga mål.
    Hur? Exempelvis väljer vi en vänlig ton, samt har som mål att komma överens.

INNOVATION & SAMSKAPANDE

  • Vi söker aktivt svar i angränsande branscher för att utmana medvetandet och finna nya vägar.
    Hur? Exempelvis bjuder vi in och/eller anställer specialistkompetenser från andra områden än vårt eget. Vi skapar också pionjära samarbetsnätverk utanför organisationens gränser.
  • Vi stör aktivt hjärnan med nya perspektiv med syftet att bli bättre på att samarbeta och samskapa.
    Hur? Exempelvis utbildar vi chefer och ledare i disruptiva arbetsmetoder med målet att uppmuntra flexibla och ”annorlunda” möten. Vi byter också vår roll med någon annan en gång om året. Vi bjuder alltid in en oväntad kompetens i startskede för att ”störa” invanda tankemönster.

Vad kan du göra redan idag? Vad kan din chef göra?

  • Inför minst en vegansk dag i veckan på din arbetsplats.
  • Inred med levande växter.
  • Skapa avskilda rum på kontoret som kan användas för exempelvis meditation (nya rökrutan).
  • Meditera regelbundet.
  • Utbilda alla medarbetare i hur hjärnan fungerar och vad den behöver för att fungera optimalt.
  • Inför aktiviteter som får medarbetare att mötas och lära känna varandra utanför stuprören.
  • Sätt upp en mötesstruktur som bygger på interdisciplinäritet.
  • Skapa en interdisciplinär koncernorganisation såväl som arbetsplats.
  • Uppmuntra en företagskultur där alla kan vara ”hela sig själv” på jobbet.

Hur kan arkitektur synliggöra och påverka beteenden? Detta är Kikås Upcycling-galleria.

Placerat till synes öde, på en återvinningscentral söder om Göteborg har Tengbom i samarbete med Mölndals Stad tagit fram ett koncept för en återbruksgalleria där cirkulär ekonomi ringar in hela verksamheten.

Upcycling-gallerian i Kikås har som mål att synliggöra konsumtionsmönster och uppmuntra ett mer cirkulärt tänkande.

Mölndals stad har en ambition att minska avfallet i kommunen. En avgörande fråga var därför tidigt i processen hur man får med sig invånare såväl som beslutsfattare på en gemensam resa med målet att åstadkomma beteendeförändring. Kunskap om produktion, avfall och återvinning är förstås viktigt, men upplevelser lämnar starkare spår. Detta projekt syftar därför till att synliggöra återbruksprocessen genom ett engagerande och interaktivt besök.

Den tilltänkta placeringen på Kikås återvinningscentral är en plats ursprungligen designad för fordon. Utmaningen blev att omvandla denna ogästvänliga plats till ett attraktivt besöksmål. Hur? Med arkitektur, naturligtvis. Anna-Maria Blixt, ansvarig arkitekt, berättar:

– Jag kom in projektet när idén redan låg på bordet, vilket innebar att jag kunde bidra med ett utifrånperspektiv som blev avgörande för det starka koncept vi har idag. Vårt gemensamma mål tillsammans med Mölndals stad är givetvis att verksamheten ska fungera på lång sikt, därför var det viktigt att backa några steg för att etablera en stabil grund som vi alla kunde utgå ifrån.

En plats med unika möjligheter
Inspirationen till projektet hämtades från den befintliga återbruksgallerian ReTuna, men platsen och behovet av en nybyggnation möjliggjorde något än mer unikt i detta fall. Med fokus på långsiktig hållbarhet och engagemang från besökare och företagare föreslog Anna-Maria en ny placering av byggnaden. Med en egen infart, och genom att använda byggnaden som en skärm mot återvinningsdelen av området, skapades helt nya förutsättningar för att attrahera besökare. Genom att dessutom låta gestaltningen tydligt tala om återbruk och miljöengagemang lades en ännu stabilare grund för konceptet.

– Genom att ta en drivande roll och påverka allt ifrån placering till funktion och flöde för hela verksamheten har vi skapat en attraktiv plats som utmanar uppfattningen om en återvinningscentral, säger Anna-Maria Blixt.

Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av material till produktion och försäljning.

En pedagogisk upplevelse bidrar till kunskap och förståelse
Inom en radie av 75 meter finns verksamhetens kärna, från insamling av artiklar och råmaterial till produktion och försäljning. Utöver Social- och Arbetsmarknadsförvaltningens lokaler inrymmer byggnaden även ett kafé samt verkstäder för upcycling och försäljningsplattform för företagare. Denna unika situation möjliggör en produktionskedja med minimal miljöpåverkan.

I praktiken skulle det kunna innebära att besökare och konsumenter både kan se och känna på det råmaterial som förädlats till nya produkter – från förkastade artiklar till modern design. Förhoppningen är att denna transparenta presentation kan ge konsumenten en ökad förståelse för hela tillverkningsprocessen och därmed – i den bästa av världar – påverka framtida konsumtionsmönster.

– Enligt Naturvårdsverket står byggsektorn för en tredjedel av allt avfall som produceras i Sverige. Förhoppningsvis kan denna byggnad i sig inspirera andra arkitekter till återbruk och vara ett första steg mot att tänka cirkulärt även i vår bransch, säger Anna-Maria Blixt.


Är du mer intresserad av Tengboms hållbarhetsarbete? Här kan du fördjupa dig.

”Jämställdhet är inte ett gissningsarbete”

2017-12-08

Som arkitekter har vi stor påverkan på den fysiska och sociala miljön i samhället. I detta arbete ser vi saker som inte är självklara för alla. Som att miljöer kan vara exkluderande, otillgängliga och orättvisa beroende på hur gestaltningsprocessen sett ut och vilka frågor som ställts – eller inte ställts – i den. Om man planerar och bygger efter en onyanserad verklighetsbild och fortsätter att reproducera den stereotypiska bilden av en stad för alla, riskerar klyftorna i samhället att öka. Jämställdhet är inte ett gissningsarbete. Genom att titta på fakta, vara på fältet och samla information från verkligheten kan vi planera och bygga städer för alla, på riktigt.

Det unika tolkningsföreträdet vi har som arkitekter kommer med ett tungt ansvar, nämligen att ständigt ifrågasätta och reflektera över vår egen roll och påverkan.  För att inte fastna i gamla tankebanor behöver vi vara medvetna om de föreställningar vi bär på så att dessa inte cementeras i tidiga skeden. Genom att anta ett normkritiskt tankesätt kan vi arbeta för att alla brukare gynnas, även de som historiskt sett har osynliggjorts i stadsrummet. I takt med att kommuner och landsting ställer krav och sätter mål för jämlikhet måste vi svara. Det behövs inga argument för att arbeta normkritiskt, och inte heller längre några ursäkter för att inte göra det. Med hjälp av den mycket bra forskning som redan finns ser vi nu ett behov av att utveckla metoder för att omsätta det normkritiska perspektivet till praktisk handling

Under året har vi med hjälp från Vinnova fått möjlighet att granska och utvärdera vår egen gestaltningsprocess utifrån ett normkritiskt perspektiv med särskilt fokus på jämställdhet och jämlikhet. Sundbybergs stad har uppmärksammat att kvinnor hamnat i skymundan i specifika stadsdelar varpå vi börjat utforska normkreativa lösningar för ett jämställt stadsrum. Tillsammans med ungdomar från området har vi byggt och utvärderat tillfälliga installationer vilka fungerat som diskussionsunderlag för eventuella permanenta funktioner. Med oss har vi Ulrika Gunnarsson Östling som forskar på KTH med inriktning på hållbar urban utveckling utifrån ett genus- och miljörättviseperspektiv. Erfarenheterna vi drar från detta arbete kommer vi att dela med kollegor för att sprida kunskaperna i hela organisationen.

Jämställdhet är inte en enmansshow. Beställare måste ställa krav enligt lagen, och vi arkitekter måste ha ett normkreativt tankesätt i ryggraden. Jämlikhet och jämställdhet får och kan varken vara ett konceptuellt pålägg mot slutet av ett projekt eller en konkurrensfaktor olika företag emellan. Med gemensamma aktioner och generös kunskapsdelning över gränserna kan vi åstadkomma verklig skillnad. Det gäller att se sin maktposition – och att använda den på rätt sätt. Görandet ligger hos oss. Ändå kvarstår frågan; hur kan vi göra mer tillsammans?

Dafni Sarakinis, landskapsarkitekt på Tengbom
Karin Manberger, landskapsarkitekt på Tengbom

Debattartikeln publicerades ursprungligen under rubriken ”Vi kan planera och bygga städer för alla, på riktigt” i Form nr 6/2017.

Tengbom driver normkreativt projekt med stöd från Vinnova

2017-11-01

Sedan våren 2017 driver några av Tengboms landskapsarkitekter ett Vinnovafinansierat normkreativt projekt i Hallonbergen. Målsättningen har varit att undersöka hur området kan utvecklas med fokus på jämställdhet.

Dafni Sarakinis och Karin Manberger med ungdomar i Hallonbergen.

På uppdrag av Sundbybergs stad utvecklar Tengbom ett parkstråk i Stockholmsförorten Hallonbergen. Målsättningen är att undersöka hur området kan utvecklas med fokus på jämställdhet och jämlikhet. Hur får man även flickor och kvinnor att känna sig trygga och vilja röra sig i de offentliga rummen på samma sätt som pojkar och män? För detta har arkitekterna antagit en prototypande process, där dialog varit en avgörande metod för att samla in information från invånarna i området.

 

En del av prototypandet har skett genom att ta fram, och testa, pop up-miljöer inför det kommande programarbetet. Parallellt har Tengbom-teamet sökt finansiering från Vinnova, med målet att lägga till ett normkritiskt lager till gestaltningsprocessen och hitta normkreativa lösningar. Enbart genom att släppa taget om förutfattade meningar, värderingar och normer kan ny mark brytas inkluderande arkitektur skapas.

Karin Manberger och Dafni Sarakinis, ansvariga landskapsarkitekter, berättar mer:

– Ett av huvudmålen i projektet är att undersöka och sammanföra olika typer av kunskaper och input. Bland annat genom nära samarbete med Ulrika Gunnarsson-Östling, forskare vid KTH inom bland annat hållbar urban utveckling utifrån ett genusperspektiv. Hon har hela tiden utmanat oss att ifrågasätta våra egna normer, att som arkitekter se på gestaltningsprocessen med andra ögon. Det har varit krävande ibland, men samtidigt helt avgörande i den här typen av undersökande process, säger Karin Manberger.

– Vi har pratat med boende i området på olika sätt, bland annat genom förslagslådor, digitala enkäter och genom att vara på plats och ställa frågor till förbipasserande. Genom hela projektet har alla varit öppna för att prata med oss. De är mycket positiva till att det händer saker i området. Alla, från ungdomar till barnfamiljer och äldre, har använt pop-up-miljöerna. Det är tydligt att många tycker om sitt område och därför tycker att satsningar som denna är viktiga, säger Dafni Sarakinis.

Under hösten har teamet arbetat fram en gemensam målbild med Sundbybergs stad där viktiga aspekter att tänka på inför ett permanent genomförande definierats. Nästa steg är att ta fram ett kvalitetsprogram utifrån alla samlade kunskaper och slutsatser. I januari ska en rapport överlämnas till Vinnova.

 

Mer läsning:
Unga fixade bästa sommarhängen