Arkiv

This is ArchTech & Future

2017-07-05

Archtech & Future, vår virtuella studio och innovationshub, består av en grupp handplockade specialister som var och en bidrar med sin unika kompetens och sina infallsvinklar. Tekniken står i centrum, men är inte viktigast. I grunden går allt ut på att skapa arkitektur som är hållbar, human och framtidssäkrad.

ArchTech & Future
Jakob Lilliemarck, Soon Hammarström, Joakim Grönlund och Andreas Kull

Hallå där Soon Hammarström, Jakob Lilliemarck, Andreas Kull och Joakim Grönlund från ArchTech & Future!

Vilka är ni i teamet?
– Vi är en ganska blandad grupp människor från olika bakgrunder, som exempelvis arkitektur, medieteknik, spel, illustration och datorgrafik, design samt affärsutveckling. Det som knyter oss samman är vårt intresse för, och kunskap om, de digitala möjligheterna och viljan att använda tekniken för att bygga ett långsiktigt hållbart och innovativt, inkluderande samhälle.

Vad vill ni?
– Vi vill använda nya tankar, ny teknik och metodik till att skapa möjligheter för arkitekterna att bygga en bättre värld – i dag, i morgon och om 100 år. Vi vill ge dem större gestaltningsmässig frihet, ge beställaren en ökad trygghet och brukaren en bättre upplevelse. Det kan bland annat ske genom analys och optimering, digital fabrikation och visualisering.

Hur hjälper ni världen?
– Vi hjälper världen genom ett upplyst och proaktivt perspektiv. Tack vare vår kompetens och ny teknik vet vi i dag, genom analyser och simuleringar, mer om konsekvenserna av beslut tidigare i processen. Vi arbetar med ljussimuleringar, materialoptimeringar och BIM. Med hjälp av visuell kommunikation, i form av bilder och virtuella miljöer, kan vi berätta om komplicerade processer på ett överskådligt sätt, vilket minimerar risker och ger ökad flexibilitet i gestaltningsprocesser.

Vad gör ni?
– Vi verkar dels på bred front för att ingjuta en hög, digital nivå i hela företaget. Men vi spjutspetssatsar också där vi prototypar och experimenterar oss fram till helt nya lösningar. Vi verkar bland annat inom AR/VR för gestaltningsstöd och visualisering, BIM, digital fabrikation, avancerad modellering, analys och optimeringar. Men viktigast för oss är inte tekniken, utan vad vi tillsammans kan göra med den.

Läs mer om ArchTech & Future under Vår Framtid.

Hallå där… Mathias Arnlinder

2017-06-26

 

En inredningsarkitekt som brinner för att förbättra världen. Vi träffar Mathias Arnlinder, Tengboms nya stjärna i Göteborg, mitt uppe i workshop-arbetet med Borås Kongress.

Du har nyligen börjat, härligt att ha dig här! Vilken är din roll på Tengbom?
– Jag jobbar som inredningsarkitekt i Göteborg, sedan 18 april. Jag är utbildad möbelsnickare i grunden och tycker att det är roligt med möbler och material, och att bygga och formge. Det har jag alltid gjort, ända sedan jag var liten.

Vad gjorde du innan du började här?
– Jag har haft ett spännande och varierande arbetsliv, så här långt! Jag gick ut HDK i Göteborg 2001 och fick mitt första jobb på Inredningsgruppen i Sundsvall. En lärorik tid då vi specialritade inredning för bland annat Södertörns högskolebibliotek och CSN:s huvudkontor. Jag har också jobbat på danska Årstiderne Arkitekter, Sweco samt ritat butiker för Kappahl. Innan flytt tillbaka till Göteborg var jag totalt fem år på Ikeas produktutvecklingskontor i Älmhult där jag arbetade med produktutveckling och formgav bland annat två produkter, varav den ena fortfarande är i produktion.

IKEA känns spontant som en ganska annorlunda arbetsplats än Tengbom?
– Ja, och nej. Det som förenar Tengbom och Ikea är att de drivs av en stark vilja att förbättra världen. För mig är det en viktig ingång. Alla ska med på tåget, formgivning och inredning är för alla och jag vill göra saker som når många människor. Det som skiljer är att på Ikea så arbetar man enbart med Ikeas produkter, här på Tengbom är det olika projekt och uppdragsgivare. Det var en väldigt bra skola att jobba på Ikea.

Hur då?
– Jag lärde mig mycket om produktion, material, logistik och sortimentsanalys. Ikea har en tydlig metodik och arbetar nyskapande och annorlunda. Tengbom jobbar lite på samma sätt, med en tydlig vision, arbetar annorlunda och har en vilja att göra världen bättre. Man hör det när vår vd Johanna Frelin pratar. Hon har ett tydligt och starkt fokus. Jag tycker om det upplägget, att vilja något mer för sina medmänniskor.

Inspiration till Borås Kongress.

Vad jobbar du med just nu?
– Just nu arbetar min studio med inredningen till Borås Kongress. Vi håller som bäst på med workshoppar och sätter konceptet och inriktningen för inredningen. Det är en fråga om bra teamwork. Jag tycker mycket om att jobba med duktiga och roliga medarbetare.

Till sist då, snart semester. Vad har du för planer för sommaren?
– Familjen börjar med att resa till Värmland till min sambo Elins familj. Sen tar vi med barnen Gustav och Signe till sol och bad på Mallorca.

 

 

 

 

 

 

 

Hallå där… Karin Ekbom

2017-06-12

Att arkitektur kan hjälpa människor i deras vardag, det är självklart. Men det kan ske på olika sätt. Ronald McDonald Hus i Uppsala erbjuder familjer med sjuka barn ett boende nära sjukhuset. Vi träffar arkitekten Karin Ekbom som ritat den nya tillbyggnaden som ger stiftelsen möjlighet att hjälpa ännu fler.

De flesta känner nog igen namnet Ronald McDonald Hus, men vad är det egentligen? Har det med hamburgarkedjan att göra?
– De är kopplade till varandra men Ronald McDonald Hus är en fristående ideell stiftelse som har som mål att hjälpa familjer med svårt sjuka barn som måste vistas längre perioder på sjukhus. De erbjuder ett temporärt boende för hela familjen och tanken är att det ska kännas mer som hemma än att behöva bo på hotell. En bonus är också att de kan träffa och lära känna andra i samma situation. De har fem hus i Sverige, varav ett i Uppsala, och det är det vi har ritat och samarbetar med.

Hur kommer det sig att Tengbom jobbar med det här projektet?
– Från början var det Donald Isaksson på vårt kontor i Borås som ombads rita stiftelsens hus i Uppsala. När de nu skulle bygga ut vände de sig till honom igen, och då hänvisade han till oss på Uppsalakontoret, vilket ju känns helt naturligt. Den här gången har vi ritat en tillbyggnad som ska ge stiftelsen fler kvadratmeter att erbjuda alla de familjer som är i behov. Huset har nu nitton rum men alla är fullbokade hela tiden. När familjerna bor här har de tillgång till varsitt privatrum och gemensamhetsytor som man delar med de andra familjerna.

 Vad är det mest spännande med projektet?
– Det är att på ett så handgripligt sätt få hjälpa till att göra skillnad för människor som har det väldigt svårt. Vi har i arkitekturen försökt underlätta deras vardag på alla tänkbara vis. Boendet är en blandning av det privata rummet dit man kan dra sig tillbaka och de allmänna delarna där man kan knyta kontakt och vara social.

Har ni andra samarbeten med stiftelsen, förutom arkitekturen?
– Ja, det har vi faktiskt. Nu under våren har vi lagat mat tillsammans med familjerna. Det var mycket uppskattat. Vår kontorschef stod ute i haglet och grillade! Det kan kännas skönt för familjer som går igenom en jobbig tid att någon kommer med middagen ibland och lättar upp en tung vardag, och det kändes väldigt givande att få vara med och hjälpa dem.

Vilken är den största utmaningen i ett sådant här projekt?
– Den största utmaningen är tråkigt nog, som så ofta, ekonomin. Stiftelsen måste äska pengar för byggnationen och på grund av det starka konjunkturläget har den svårt att få tag på en entreprenör som vill bygga den planerade utbyggnaden. Det vore verkligen tråkigt om de inte får in några anbud. Vi får se vad som händer men tanken är att de ska börja bygga ut i höst för att kunna ta emot ännu fler familjer.

 

 

 

 

Arkitektur för den komplexa samtiden

2017-05-11

Våra jobb blir allt mer komplicerade och varierande, och kontorsbyggnaderna måste naturligtvis spegla det för att erbjuda funktionella och kreativa arbetsplatser. Skanska och Tengbom samarbetar i nya Solna United.

Nya sätt att jobba kräver nya typer av kontor. Tidig skiss för hur mötesrummen på Solna Uniteds tak skulle kunna se ut.

Staden ska erbjuda mångfald, det är de flesta överens om. Många olika typer av byggnader och funktioner är nödvändiga för att göra den öppen, inkluderande och levande. Kontor har en viktig plats att fylla i den ekvationen. Men hur ritar man kontorshus som både fungerar som funktionella och professionella arbetsplatser och ger mervärde till staden och dess innevånare? Det är en fråga både vi på Tengbom och vår samarbetspartner Skanska tar på allvar.

– Vi måste skapa en miljö där människor vill vara. Tekniken har gjort att vi har blivit mycket friare på senare år. Vi glömmer bort hur snabbt det har gått men vi har ju inte alltid haft mejlen i telefonen eller en bärbar dator, konstaterar arkitekten Fredrik Eng.

– Det har blivit en skillnad i hur man ser på var jobb sker, och en större förståelse för att arbetet vi gör blir mer och mer komplext och då måste arkitekturen spegla det, fortsätter han.

Flexibilitet är a och o

Allt fler arbetsuppgifter bygger i allt större utsträckning på samarbete och kompetensutveckling. Människor jobbar mindre ensamma och mer i dynamiska grupper. Det betyder att arkitekturen måste stötta det och erbjuda ytor där folk kan träffas, utbyta idéer och arbeta tillsammans. Solna United, som vi ritar tillsammans med Skanska, i expansiva området runt Mall of Scandinavia och Friends Arena är ett tydligt exempel på ett kontorshus som ritats utifrån den här typen av insikter.

– Vår ambition är att skapa ett så flexibelt hus som möjligt. Det ska vara välkomnande och inspirerande. Vår strategi är att fastigheten ska fungera som en iPhone för våra kunder, något som möjliggör deras verksamhet, något de använder varje dag och som de kan fylla med innehåll, säger Fredrik Lantz på Skanska.

– Skanska arbetar med Tengbom för att vi ställer höga krav. Vi känner igen oss i er kompetens, historik och era anor. Vår förhoppning är de båda företagen kan trigga varandra ytterligare, skapa synergieffekter och ge våra kunder ett tydligt mervärde.

I ständig dialog

Vad behöver kunderna nu? Och vad kommer de att behöva i framtiden? De är två huvudfrågor för både Skanska och oss på Tengbom. Kontor handlar inte bara om produktion utan också i hög grad om kommunikation. I många branscher är det brist på arbetskraft och man behöver både locka till sig och behålla medarbetare och då är givetvis lokalen ett verktyg. Förutom att möjliggöra effektivitet blir den alltså också en viktig del i personalpolitiken för många företag.

Både Skanska och Tengbom jobbar mycket med dialogen med kunderna, och med deras kunder, för att fånga upp önskemål och presentera konkreta lösningar. För att vara med och skapa morgondagens arbetsplatser, men också framtidens levande stad, behövs både bred kompetens och stor erfarenhet.

– Skanska är en mogen medpart och vi har ett bra samarbete. De förstår att man måste formalisera de mjuka värdena och göra dem möjliga i de hårda strukturerna vi bygger. Vi tror båda på att erbjuda alternativ med karaktär och själ, avslutar Fredrik Eng.

Läs mer om kontorskomplexet Solna United här.

En samarbetsform i tiden

2017-05-09

”Hub” och ”co-creation” är modeord på allas läppar. Men vad är det, vad kommer att hända i framtiden – och är hubbar ens en bra idé? Dagens välbesökta Tengbom Talk med rubriken Hub eller Hype? på Internetstiftelsens Goto 10, gav en hel del svar och, kanske allra mest intressant, öppnade upp för många fascinerande frågor.

 

Tengboms digitala coach Ashkan Fardost ger först en kort introduktion till fenomenet.

– Jag är en rabiat förespråkare för att tech-trender är roliga och inspirerande men att det är beteendetrenderna som alltid ger oss den bästa, tyngsta analysen om vart världen är på väg och varför världen ser ut som den gör i dag.

Att vara ”normal” eller ”weirdo”

Han sammanfattar kort vår utveckling sedan femtiotalet. Då var det ”inne att vara normal”. Det fanns så klart redan då ”weirdos” som stack ut från samhällsstrukturen men de var undantag. Med globalisering och kulturutbyten börjar dock gruppen ”normala människor” minska, och fler subkulturer uppkommer. I dag, i en post-internetvärld, har gruppen ”normala människor” sjunkit så mycket att det är ”weirdos” som styr världen.

– Internet har dödat behovet av att vilja vara normal. Vi föds som weirdos men har tidigare behövd förändra det. Men nuförtiden kan vi gå online, skriva om något obskyrt intresse och redan nästa dag få massor med svar från människor med samma obskyra intresse. Vi behöver inte längre vara ”normala”. Med internet får vi utlopp för dem vi egentligen är, säger Ashkan Fardost.

Panelen från vänster: Ashkan Fardost, Eva Karlsson, Johanna Munck af Rosenschöld, Micke Aghlström och Niklas Serén.

Något för alla smaker

Internet dödar alltså mainstream och skapar miljontals nischer i stället. Men även de behöver samlas och utbyta idéer någonstans. Då föds de första kontorshotellen, co-working spaces eller om man så vill – hubbarna. Utvecklingen går framåt och nu värderas exempelvis We Work, som tillhandahåller co working-platser till de så kallade digitala nomaderna, till 16 miljarder dollar.

Men behövs hubbarna, eller är det en trend för ett fåtal som snabbt kommer att blåsa över och lämna plats för ”normala” arbetsplatser igen? Dagens panel bestående av Micke Ahlström, delägare och styrelseordförande för SUP46 och grundare av Hyper Island, Eva Karlsson, Houdini Sportswears vd, Niklas Serén, projektledare på Internetstiftelsen och vår egen Johanna Munck af Rosenschöld som är arkitekt, hugger in på frågan.

Tecken i tiden

Svaret verkar vara ”ja”. Startups behöver dynamiken och synergieffekterna det ger att sitta tillsammans med andra i samma bransch, stora företag behöver träffa nya medarbetare och få kulturell input, människor med passion för något men utan konkret företagsidé behöver träffa någon som kan hjälpa dem att komma vidare och kommuner kan vitalisera en hel stad genom att hitta nya sätt att tänka och kommunicera.

– När jag började sitta tillsammans med andra var det för att jag inte hade råd med en lokal utan behövde hjälp att betala. Nu ser det helt annorlunda ut. Kunderna är inte intresserade av att sitta tillsammans för att det är billigare, utan sticker in huvudet och känner på kulturen, berättar Micke Ahlström.

– Små företag behöver hjälp att komma igång och stora företag bokar några arbetsplatser i ett par månader för att de behöver en stund med en ny kultur, nya processer och nya konversationer vid kaffeautomaten. Sen fungerar de personerna som ambassadörer för ett nytt sätt att samarbeta, fortsätter han.

Samtalsämnet engagerar inte bara panelen, strax ger sig publiken också in i leken.

Hela världen i hubbar

Fenomenet är så klart inte exklusivt för tech-branschen.

– Jag känner igen det där. För att vara ett arkitektkontor är vi stora, vi är 600 personer. Vi behöver ta in folk utifrån, och starta grupper som får ifrågasätta vår bransch. Det handlar om att hitta ett annat sätt att se på företaget. Vi är inte en stor maskin på väg åt ett enda håll. Vi bejakar att det finns små delar även i ett stort företag, säger Johanna Munck af Rosenschöld.

Nu vaknar också publiken till liv. ”Kan man driva skola i hubb-format?”, ”Hur kan myndigheter jobba med hubbar?” är två av de många spännande ingångarna som öppnas. Och ”är det bäst att söka sig till en redan existerade hub eller ska man starta en egen?” På den sista frågan har Micke Ahlström ett konkret tips:

– Det är bäst att börja med att röra sig utåt. Det går mycket snabbare att skapa en ny kultur genom att snylta på någon annan! Identifiera vem som har en sådan kultur du vill ha och häng där. Och sen kan du ta med det hem igen.

 

When Alma met Fanny

2017-04-20

On the 12th of March we flung open our doors and hearts to 90 happy, creative kids and their parents and families. Using milk cartons, pipe-cleaners, crayons, tissue paper and everything else you could possibly imagine they created The City of Children.

Fanny Ahnström and Tengbom architect Alma Jacobson with their works.
This is what happens when you mix creative kids, encouraging adults and a lot of fun materials.

As architects we help design houses, cities and whole societies and we thought: Why sit and wonder how kids, the grownups of tomorrow, would like to use their homes and hometowns in the future. Why not just ask them? And so we did. And we are blown away by the result! So many interesting ideas, fascinating solutions and weird and wonderful constructions. Together they make up the exhibition The City of Children.

Eight year old Fanny Ahnström made a super ambitious three part construction all in silver with royal blue liana for easier access between neighbours and friends. She believes these houses would help make the world a better and friendlier place. And is using architecture to make it happen.

Fanny with her houses and Alma’s visualization.

Alma Jacobson is one of our architects at Tengbom. She is also using architecture to make the world a better place. When Alma met Fanny it was a match made in heaven and Alma decided to visualize Fanny’s ideas in a more traditional way, but without losing the essence. There are still three houses, they are still in silver and the liana are still there. But the circular windows have grown into windows constructed like camera lenses, the stickers work like screens and the spherical forms on the roofs are in Alma’s interpretation advanced generators.

When an architect of the future, Fanny, and an architect of today, Alma, meet and discuss, anything is possible.

 

Tillbaka till Framtidskalaset!

2017-04-18

Den 12 mars öppnade vi dörrarna för 90 peppade barn och deras föräldrar. Med hjälp av mjölkkartonger, piprensare och flirtkulor skapade de Barnens stad. Nu kan du se den, både digitalt och som utställning på vårt kontor. Missa inte chansen!

Så här härligt såg det ut bland vimplar, ballonger och Framtidsarkitekter.

När vi planerade Framtidskalaset hade vi skyhöga ambitioner och medan alla flirtkulor, mjölkkartonger och kapaskivor anlände växte entusiasmen på kontoret. Trots det överträffade Framtidsarkitekterna våra vildaste drömmar. Så kreativa, skojiga och eftertänksamma! Barnens modeller är inte bara fantasirika utan roligare och färggladare än våra egna.

Framtidskalaset ingår i vår satsning #TengbomTalks, där vi undersöker, diskuterar och utbyter perspektiv med andra i samhället. Tanken den här gången var att undersöka hur barn vill bo. Vi bygger ett samhälle som ska fungera i många år framöver. Varför ska vi arkitekter sitta och gissa hur framtidens innevånare vill ha det? Vi kan ju fråga dem!

Entusiasmen var på topp både bland vuxna och barn.

Vi tillhandahöll pysselmaterialet men idéerna kom från barnen. De inspirerades av kartongerna, piprensarna, de självhäftande ögonen och allt det andra till nya tankegångar och sätt att jobba som ibland skilde sig från den ursprungsidé de hade, vilket var spännande att se.

Modellerna är underbara, men lika fascinerande var det att titta på deras arbetsmetoder och lyssna på resonemangen. De var angelägna om att samarbeta och delade gärna upp arbetet – om en gör väggarna så gör någon annan golvet. Funktion stod i fokus och de hade ett tydligt målgruppstänkande: vem ska bo i det här huset och vad ska rummen användas till? Samtidigt fastnade de inte i förutfattade meningar om hur saker måste se ut eller fungera.

Det fanns lika många angreppssätt som det fanns barn.

”Hur förverkligar jag min idé?” var dagens motto. Barnen provade sig fram med inställningen att ”allt är möjligt”, vilket inspirerade alla vuxna som var närvarande.

Vi kommer att ha ett finissage 19 april där vi skålar i Pommac, käkar snittar och tittar på alla fina modeller. Ni är självklart varmt välkomna till vårt kontor då! Men för att alla, även de som inte är på plats i Stockholm, ska ha chansen att titta så har vi även skapat en digital utställning. Den hittar du här.

För dig som missade Framtidskalaset eller vill uppleva det en gång till har vi gjort den här lilla filmen.

Tre snabba från Milano med Mathieu Gustafsson

2017-04-13

Det droppas Milanorapporter överallt nu. Men varför reser man dit som formgivare? Vad ser man? Och – var det bättre förr? Vi tar en espresso med formgivaren Mathieu Gustafsson och reder ut bland intrycken.  

Måste man åka till Milanos designvecka om man är designer?

– Nej, men jag tycker om att åka för att scanna av marknaden så att jag ser vad jag inte ska göra. Man får en bra överblick över vad kollegorna gör. Om något redan finns, finns ju ingen mening för mig att göra det. Jag vill utgå från ett behov och vara problemlösande, inte göra något för att det är trendigt.

Vilka är dina intryck från årets vecka?

– Jag måste säga att det kändes lite trött i år, som om luften hade gått ur veckan. Det fanns så klart bra saker, jag gillar exempelvis alltid att besöka Triennalen, och på mässan hittade jag fina produkter och montrar från bland andra Vitra, Arper och Kartell. Det är alltid roligt att se stora företags spektakulära montrar. Forma Fantasma hade ett fint bord på Airbnb-utställningen. Men det allra bästa var ändå Fondazione Prada. Byggnaden är helt suverän. Det är kul att se något så välgjort. Nivån på detaljeringen, hur de behandlat materialen och blandat ”fina” och ”fula” material.

Om du ska spana lite större, vart är designvärlden på väg?

– De är svårt att säga men överlag känns det som att det är en skiftning på gång i möbelvärlden. Det var fler aktörer från Asien och många australiensiska företag man inte sett tidigare. Designmedvetenheten har blivit större i världen och det är ju ganska självklart egentligen. Rent estetiskt tycker jag att man kan se året som slutfasen på en postmodern period. Det har varit mycket influenser från Memphis-gruppen under de senaste åren, med enkla geometriska figurer i starka färger och äkta material. Nu är vi på väg mot något annat. Vad det blir återstår att se.

 

 

 

”Vi erbjuder en unik kombination av konstnärligt uttryck och funktionalitet”

2017-04-12

Inredningsarkitekten Sara Persson har precis landat i Stockholm efter en vecka i Milano där hon bland annat medverkade i panelsamtalet Swedish Interior Architecture Now. Vi snackar med henne om yta, dialog och hur en välgjord inredning kan underlätta för människor.

Kan inredning göra världen bättre?

– Ja, det kan man säga. Vårt uppdrag är att göra bästa möjliga miljöer för dem som ska vistas där. Det kan handla om allt ifrån kontor där människor tillbringar sitt yrkesliv, till platser att växa upp i samt platser för dialog och möten som restauranger, hotell och kulturella mötesplatser, för att nämna några exempel. Vi analyserar, strukturerar och skapar en fungerande helhet för de som ska bruka miljöerna. Tillgänglighet, väl disponerande ytor och dimensioner som fungerar är något som sitter i ryggmärgen.

Du deltog i ett panelsamtal i den svenska montern på mässan, under rubriken Swedish Interior Architecture Now. Kan man verkligen tala om ”svensk inredningsarkitektur”?

– Både ja och nej. Jag tycker att vi ska vara stolta över hur vi svenska inredningsarkitekter arbetar. Vi är inkluderande, bjuder in kunden och användaren till en tydlig dialog. Det är en styrka. Men ibland borde vi stå på oss mer och faktiskt våga argumentera för att vi den kunskap vi besitter. Jag tycker vi har en unik kombination av konstnärligt uttryck och funktionalitet.

Vad säger du till dem som tycker att inredning är ytligt och mest handlar om att piffa lite?

– Vårt yrke handlar om allt från analys till gestaltning. Vi arbetar med rumsindelning, flöden, disponering av ytor, specialritad inredning, belysning, möten mellan ytor och material, hållbarhetsaspekten och, kanske framför allt, en grundlig analys av brukarens behov. Till det adderas gestaltning och varumärkesbyggande identitet. Detta för att skapa fungerande miljöer för rätt ändamål, miljöer att må bra i, både fysiskt och psykiskt.

Vad tar du med dig från Milano?

– Jag såg många spännande materialmöten, kombinationer av naturmaterial med nyare material, och för mig nya sätt att använda glas och speglar. Det fanns också flera montrar uppbyggda av ramverk med uppspända textilier emellan där de hade lyckats bra med ljussättningen och skuggspel, sånt är inspirerande. Jag tycker om att titta på hur de gestaltat montrarna och bygger rum kring objekten, för att skapa samspel dem emellan.

 

Framgångsrikt teamarbete

2017-04-11

Tengboms Studio Bostad vet sannerligen var skåpet ska stå. Här saknas varken kompetens, visioner eller vinnarskallar. De vinner tävlingar på löpande band. Allt tack vare lyhördhet inför beställaren, respekt för de boende och löjligt mycket erfarenhet. Vi träffar Studio Bostads chef Marie Nordin och projektansvariga Stefan Rydin som berättar hemligheten bakom framgångarna.

Marie Nordin är studiochef för Bostad, och Stefan Rydin är biträdande studiochef.

Vad gör er till ett vinnande team?

– Vi har kul tillsammans. Och då menar jag inte bara att vi på kontoret har roligt, utan att vi har det tillsammans med kunden. Vi har också ett väl inarbetat arbetssätt. Vi försöker förstå vad kunden vill åstadkomma, hur dennes affär ser ut och vad det är för ambitionsnivå på projektet, säger Marie Nordin.

– Vi har delat upp arbetet i flera steg. Vi gör research och analyserar, diskuterar tillsammans med kunden i workshops eller presentationer och arbetar fram en idé och ett koncept, berättar Stefan Rydin.

Ett av studions senaste projekt är stadsradhus för Ikano Bostad. De börjar byggas våren 2017.

Vilka är studions starka sidor?

– Vi kan verkligen rita hus. Vi har alla kompetenser här, slår Stefan Rydin fast.

– Ja, sedan har vi också ett väldigt prestigelöst samarbete. Det är alltid den bästa lösningen som gäller, oavsett vem som kommer på den, menar Marie Nordin.

Hur ser samarbetet med de andra på Tengbom ut?

– I tidiga skeden handlar det mycket om att vi tar till oss deras expertis. Vi kan ha en workshop där stadsbyggnadsstudion bjuds in, någon från landskapsstudion, kanske någon med handelskompetens och någon med infrastrukturkompetens. Vi sätter ihop ett team vi kan rådfråga under resans gång, säger Marie Nordin.

Vad är grundläggande när man ritar och planerar bostäder för framtidens målgrupper?

– Att förstå målgruppens behov och tillgodose dem, men samtidigt måste vi förhålla oss till de lagar och regler som finns, berättar Marie Nordin.

– Man bygger inte för hur målgruppen kan se ut om femtio år, för det vet vi inte. Varje era har sin charm. I början av 1900-talet byggdes fantastiska våningar som är väldigt eftertraktade i dag, på 1930-talet såg de annorlunda ut, 1960-talet hade sina idéer och för tio år sen skulle alla ha öppna kök och öppna planlösningar. Jag tror snarare att det handlar om att hitta hur vi vill ha det i dag och inte tänka så mycket på framtidens målgrupp, säger Stefan Rydin.

Kvarteret Abisko är ett annat av bostadsstudion projekt.

Ni har vunnit många tävlingar och era uppdragsgivare verkar nöjda. Hur träffar ni rätt?

– Processen, skulle jag säga. Analysen och dialogen, det är viktigt att kunna beskriva projektet så att det blir förståeligt, enligt Stefan Rydin.

– Samtidigt gör vi väldigt bra arkitektur, det får man inte glömma. Och vi förstår inte bara kunden utan också kommunerna, vilket är viktigt, menar Marie Nordin.

Vilket är drömuppdraget?

– Det handlar snarare om drömkunder, de som har tillit. Man känner direkt om man klickar med kunden. Det är som vilken relation som helst. Ibland träffar jag kunder ensam och ber dem komma tillbaka och träffa tre-fyra av våra andra ansvariga så att de kan avgöra vem de skulle fungera bäst med. Sådant uppskattas, konstaterar Marie Nordin.

– Ja, de projekt som är roligast är de med en bra, tydlig dialog och där ens idéer går igenom, säger Stefan Rydin.

Ropstenskajen Tengbom Folkhem 2015
Ropstenskajen i Norra Djurgårdsstaden är ett förslag som studion lämnade in när Folkhem bjöd in kontor att rita i trä.

Hur ser ni på framtiden i bostadsfrågan?

– Det handlar om att skapa bättre gemenskaper. Svenskar är traditionellt inte så mycket för det men jag tror på att luckra upp det så vi blir mer som en härlig familj, kanske med gemensamhetslokaler. Livet skulle bli bättre av den typen av funktioner, menar Stefan Rydin.

– Vi kommer kanske inte att ha kök, sovrum och vardagsrum som i dag Och vi kommer att se nya tekniska lösningar. Vi kommer kanske inte att ha spisar, utan ha en spisplatta vi plockar fram ur ett skåp och ställer på bordet när vi ska laga något, säger Marie Nordin.

– Ja, men jag tror också att vi kommer att ta ett steg tillbaka från det digitala samhället om några år och bli mer analoga. Om vi har hela livet i tekniken och tekniken sviker, blir hela livet lidande, avslutar Stefan Rydin.