Erik Gardell – Gotlands nya husarkitekt

Under sin uppväxt sommarjobbade Erik som snickare och studerade konst. Därefter utbildade han sig till arkitekt på KTH i Stockholm. Tillbaka på öjn blev ett av hans första projekt som arkitekt transformationen av Bungenäs – ett av Gotlands idag mest välkända besöksmål med en historia sprungen ur kalkbrytning och militära byggnader. På Eriks arbetsbord i dag, förutom uppdraget som husarkitekt, finns flera projekt. Bland annat Handelshögskolans konferensanläggning Kämpasten som byggts upp igen efter en brand, och semesterbyn Vidhave i Visby.

Hej Erik! Hur vill du beskriva dig själv?

— Jag är intresserad av hur arkitektur och byggda miljöer faktiskt påverkar oss i vårt vardagsliv. Samtidigt är arkitektur också kulturellt identitetsskapande, en konstnärlig process. Tengbom är ett kontor med en otrolig bredd på vad som skapas. Allt vi gör är på ett sätt en vardagsarkitektur som påverkar oss i våra liv. Det kan vara svårt att sätta fingret på vad arkitekturen gör. Man rör sig i en miljö till vardags och tänker kanske inte så mycket på det. Men om man stannar upp och reflekterar över varför en plats är som den är, och var den kommer ifrån blir det tydligare. För mig var det när jag började praktisera i samband med mitt arbete med Bungenäs. Som nyexad arkitekt tänker man ju ”här är ett vitt ark där jag kan förverkliga alla mina idéer om vad som är coolt”. Men vid närmare eftertanke insåg jag att nej, det här är absolut inte ett vitt ark. Det finns en hel värld av berättelser om den här platsen. Det var ett uppvaknade för mig som arkitekt.

”För mig ska arkitekturen i sig vara en del av berättelsen om platsen.”

Erik Gardell

— Det var det vi försökte skapa på Bungenäs. Jag visste inte att jag skulle jobba med kulturmiljöer när jag utbildade mig till arkitekt, det var knappast trendigt och coolt där och då. Och jag tänkte inte på att Bungenäs hade en så intressant historia som kunde vara med och skapa den nya arkitekturen när jag fick jobbet. Men när jag förstod det, det var då jag formade min yrkesroll.

Vad innebär ditt uppdrag som husarkitekt för Statens Fastighetsverk på Gotland?

— Jag är bollplank och en resurs i frågor kring hur man tar hand om och utvecklar SFV:s fastighetsbestånd på Gotland. Det omfattar bland annat landshövdingens residens – en fullt utnyttjad och fungerande byggnad med många funktioner och behov som samtidigt har utmaningar som till exempel säkerhetsaspekter. Men de har också många olika försvarsruiner från historiska tider, ett museum i Tingstäde och två vandrarhem.

— Det som är så intressant med kulturfastigheter är att berättelsen redan är skapad, och jag får jobba med att bygga vidare på den. Det är som uttrycket ”the devil is in the detail”. Någon kanske tänker ”Ja ja, ett litet skärmtak här spelar väl ingen roll”. Men det är precis tvärtom – det spelar stor roll! Arkitekturen och hantverket handlar om det vardagliga, den praktiska förståelsen. Det är viktigt att fånga upp och bry sig om de här frågorna. Och förstå att den där dörrstängaren eller utförandet på det där skärmtaket är viktigt för helhetsupplevelsen.

The devil is the detail

Vilka fördelar har du som arkitekt på Gotland, som bor och är uppväxt här?

— Det är spännande när man är på en lite mindre ort och kan förstå sammanhangen och kontexten. Jag både ser och förstår de behov som finns här idag, men jag har också en god förståelse för kultur och historia. Gotland är spännande. Vi har ett världsarv, och runtomkring det finns en stad som brottas med samma utmaningar som alla andra småstäder gör. Med ett döende stadscentrum och ingen som vill bygga bostäder.

Hur ser det ut framåt för Gotland ur en arkitekts perspektiv?

— Visby är inne i en väldigt intressant, transformativ fas nu där det kommer att ske en hel del förändringar, vare sig man vill eller inte. Vi kan inte vara lika beroende av biltransport längre och därför finns det behov av alternativ och en planering för det. Det kommer ställas många frågor om varför man byggt staden som man gjort. Det kommer även byggas en ny stadsdel i Visby. Hur den formas blir tongivande för Gotlands framtid. Sedan har vi klimatförändringar såsom extremväder, torka och vattenbrist. Historiskt har försvaret har varit en jättestor del av samhällsbyggandet på Gotland. Man ville inte bara etablera sin verksamhet här, utan även bygga ett samhälle. Det skapade många nya arbetstillfällen. I dag står vi mitt uppe i en annan verklighet, i och med inträdet i NATO och upprustningen av Sveriges försvar. Det här arbetet följer både jag och mina kollegor intensivt för att förstå var, hur och när vår expertis kan komma bäst till hjälp.