Hur kan stadsutvecklingen bidra till en mer jämlik stad?

Den 31 augusti bjöd vi in till ett TengbomTableTalk med temat ”Hur stadsutveckling kan bidra till en mer socialt hållbar stad”. Bakgrunden var två tidigare rundabordssamtal på temat social hållbarhet som vi arrangerat. Syftet med kvällens samtal var att bli mer konkreta kring teman som partnerskap, delaktighet, mätbarhet och mänskliga rättigheter.

Kvällen inleddes av tre kunskapstunga omvärldsspanare som presenterade varsitt ämne som de sedan tog med sig in i sitt bordssamtal. Först ut var Karin Ahlzén, projektchef för Stadsledningskontoret Stockholms stad och Fokus Järva. Hon pratade om Stockholms stads rapport Skillnadernas Stockholm – om segregation.

− Kvinnor på Östermalm har högst förväntad medellivslängd i Stockholm, drygt 86 år, i jämförelse med en man i Skärholmen vars förväntade livslängd är 78 år. Det är en skillnad på drygt åtta år, berättade Karin Ahlzén utifrån slutsatser i rapporten.

Efter detta tog Mustafa Sherif vid, stadsplanerare på AFRY och grundare av Urbanistica Podcast. Han pratade om mänskliga rättigheter och representation i staden.

− Hur delaktiga kan människor vara i planering och utformning av staden? Hur mycket kan de påverka på riktigt?

Jabou Foon från A Million Minds spanade i sin tur om näringslivet. Hur stort ansvar har näringslivet när det gäller social hållbarhet och hur ser vi på talangrekrytering överlag?

− Vi har en nätverkskultur i Sverige, sa Jabou. Hur hjälper vi de personer som inte har något nätverk? Här vill vi se en större samverkan mellan näringsliv, skola och samhälle.

Sedan startade diskussionerna där varje bord fick reflektera utifrån ett tema, och också komma med konkreta idéer och lösningar. Bland gästerna fanns runt 20 representanter från fastighetsägare och bostadsbolag. Frågeställningarna utgick från: Vilken förflyttning behöver vi göra för att komma vidare? Vilka konkreta projekt eller verktyg ska vi fokusera på?

Mätbarhet – livscykelanalys för social hållbarhet

En fråga som dök upp vid samtliga bord var behovet av mätbarhet och gemensamma mättal för social hållbarhet. Ett mätverktyg som LCA (livscykelanalys) fast för social hållbarhet skulle hjälpa oss att mäta effekterna. Ungefär som sjukvården rapporterar samhällskostnaderna för hjärt- och kärlsjukdomar eller rökning.

− Vi behöver kunna sätta en siffra, sa Mustafa Sherif, istället för att bara säga att vi inte kan mäta social hållbarhet. Det går visst att mäta om vi sätter oss ner och översätter det till siffror, och hjälps åt att göra det mätbart.

En utmaning idag är att det är svårt att få in social hållbarhet i en budget. Än så länge hamnar området i utkanten av en verksamhet, som en addering till fastighetsförvaltning eller hyresgästdialog. Flera av deltagarna nämnde behovet av att kunna mäta effekterna av social hållbarhet – både negativa och positiva. Vad kostar det för ett bostadsområde att inte ha en idrottshall? Vad vinner vi på att ha fler grönområden och möjlighet till utomhusaktiviteter?

Tengbom har tillsammans med Raul Wallenberg Institute och RISE tagit fram JämtJämlikt, ett system och en certifiering för kontinuerligt jämlikhetsarbete i projekt inom stadsutveckling och byggd miljö. Certifieringen ger ökad förståelse för sociala och ekonomiska vinster som uppstår vid en inkluderande och jämlik livsmiljö. Tidigare i år blev Ängelholsmhem först ut som bostadsbolag att certifierats inom JämtJämlikt.

Social hållbarhetsarkitekt istället för stadsarkitekt?

Idag har vi stadsarkitekter, men de fokuserar främst på gestaltningen av ett område. Vid ett av borden vid vårt TableTalk lyftes frågan om en social hållbarhetsarkitekt borde införas i varje stad, för att få upp ämnet på agendan. Om vi inte satsar på social hållbarhet – hur ska vi få folk att vilja bo kvar och leva i våra områden? Om inte Norrbotten satsar på social hållbarhet – hur ska de få all nyrekryterad arbetskraft att vilja bo kvar och stanna i regionen?

Även markanvisningar diskuterades, såsom rabatter för bra initiativ. En annan idé var lägre krav på avkastning i vissa områden för att lättare få till bra initiativ. Sociala lån och kriterier för detta diskuterades också.

Av alla identifierade behov och inspel från kvällen tar vi särskilt med oss att:

  • Mätbarheten i social hållbarhet måste utvecklas. Det mest konkreta är att sätta ett pris på både positiva och negativa effekter av att investera eller inte investera. Certifiering är ett annat sätt att förtydliga värdet.
  • Det är viktigt att begreppet social hållbarhet inte används för vissa utsatta områden utan för all utveckling i hela staden.
  • Många jobbar idag med olika sociala index, ett arbete som bör utvecklas för att få jämförbara mätvärden.
  • Grundläggande för en positiv utveckling är hur vi som företag agerar när det gäller kultur och hur vi tar hand om talang och kompetens som får oss att bli bättre på att driva frågor kring social hållbarhet.
Vill du prata social hållbarhet?
+46 8 410 354 54