En stad i kris – eller en kris i staden?
Staden är en tålig organism. Den har rivits och byggts upp på nytt, och dess flöden tycks hitta nya vägar oavsett utmaning. Så hur har staden påverkats av pandemin? Tre månader in i omställningen börjar bussarna sakta fyllas igen – och risken är att vi snabbt ”glömmer och går vidare”. Här finns istället viktiga lärdomar att dra, skriver Niklas Svensson, affärsutvecklingschef på Tengbom.
Som arkitekter och stadsplanerare är vi vana vid att kalkylera risker. I våra stadsutvecklingsprojekt behöver vi alltid ta höjd för en rad scenarion – från extremväder till översvämning. Något varken vi eller MSB hade räknat med var dock en storskalig pandemi. Tre månader in i krisen kan vi börja dra vissa slutsatser. Vad innebär situationen för staden som fenomen – och hur kan vi använda dessa insikter för att skapa en ännu tåligare och mer hållbara städer?
Coronakrisen kommer förhoppningsvis påverka hur vi utformar städer i framtiden.
Vi kan ha sett de sista brutaltäta bostadsområdena
Staden är inte död – urbaniseringen kommer såklart att fortsätta. Situationen kan dock ha förändrat behov och efterfrågan. Coronakrisen kommer förhoppningsvis påverka hur vi utformar städer i framtiden. Traditionellt har vi till exempel gjort vissa stadsdelar extremt täta medan de yttre delarna fortsätter vara glesa. Som arkitekter har vi länge haft ambitionen att förtäta ytterstaden. Marknadsmässigt har dock innerstaden varit hetast – men detta är på väg att förändras, och denna utveckling har nu påskyndats. Det är inte längre hållbart att vissa stadsdelar är ohälsosamt täta – vi bör istället tillvarata de möjligheter vi har att utvidga staden. Vi har fantastiska möjligheter att bli riktigt hållbara när vi tillvaratar lägen med bra kollektivtrafik och cykelavstånd till både city och grönområden.
Nyckelfrågan: hur kan vi bli bättre på att snabbt ställa om en plats efter behov?
Tillfällig arkitektur blir vår nya go to-lösning
Vi ser det tydligare nu än någonsin – en plats kan bli som tillintetgjord när något oväntat inträffar. I tider av social distansering ändras våra prioriteringar – utomhusmiljöer som parker och torg har fått en ännu viktigare innebörd. Samtidigt är stora delar av infrastrukturen statiska. Här finns en spännande utmaning framöver – hur kan vi bli bättre på att snabbt ställa om en plats? Den tillfälliga arkitekturen är en viktig del i att möta en oviss framtid. Men det behöver inte handla om en pandemi; det kan röra sig som lösningar i stil med den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg. Vi kan titta på hur olika platser används under tillfälligheter som årstider, event eller extrema väder. Genom att i mindre skala testa tillfälliga lösningar kan vi hitta nya förbättrade permanenta lösningar.
En flexibel tillvaro gynnar staden på sikt
Många insåg snabbt fördelarna med att jobba hemifrån. Jag tror i själva verket att kontorsjobb under fastställda tider spelat ut sin roll – verksamheterna har inte stannat av för att folk jobbat hemma i tre månader. När vi skapar en mer flexibel tillvaro ger det positiva ringar på vattnet – även för staden som funktion. Vi undviker rusningstrafik och kan fortsätta åka kollektivt utan att behöva oroa oss över trängsel och smittorisk. Vi skapar nya flöden och förändrar våra vanor – och det ger i sin tur nya möjligheter för oss som stadsbyggare.
Corona har inte bara fört med sig elände. Pandemin har i själva verket gett oss värdefulla insikter i hur vi bygger en framtidssäkrad stad.
Så när rusningstrafiken återuppstått – när smittorisk handlar om förkylning snarare än corona – hoppas jag vi som jobbar med stadsutveckling lärt oss av detta. Städer förändras varken snabbt eller enkelt, men det finns saker vi kan göra redan nu. Corona har inte bara fört med sig elände. Pandemin har i själva verket gett oss värdefulla insikter i hur vi bygger en framtidssäkrad stad.