Pandemin – en oväntad chans att rädda klimatet

Blå himmel som ersätter gulgrå smog, vatten som klarnar och krympande ozonhål. Coronakrisen har fört med sig oväntade fördelar: en direkt minskning av utsläpp och luftföroreningar. Goda nyheter – som dock blir temporära om vi inte tar chansen att ställa om på riktigt. Som arkitekter tar vi den möjligheten på största allvar, skriver Ivana Kildsgaard, hållbarhetschef på Tengbom. 

Inte ens experterna kunde förutspå coronapandemins effekt. När World Economic Forum i januari presenterade sin årliga riskrapport var samtliga fem främsta risker för första gången någonsin relaterade till miljön. Ingen av dem handlade om ett virus. Sannolikheten för detta ansågs relativt låg – ändå hände det. Om corona ger denna inverkan på vårt samhälle och ekonomi, förställ dig då den impact riskerna kopplade till klimatförändringar skulle innebära om de blev verklighet.

Pandemi eller inte – klimatriskerna finns kvar. Vi står inför ytterligare en förmodat rekordvarm sommar. Isarna fortsätter smälta. Konsekvenserna av pandemin är självklart horribla – men nu har vi ett gyllene tillfälle att göra något åt klimathotet. Den här texten handlar om ”vad” – i kommande inlägg går vi in på ”hur”.

Vi behöver dra nytta av de insikter denna klimatmässiga ”paus” har gett oss.

Coronas positiva sidoeffekt: en chans att ställa om

Det ”försprång” vi fått i att bromsa negativ klimatpåverkan kan tyvärr bli kortsiktigt om vi inte gör en drastisk omställning till att minska utsläppen. Vi behöver ändra processer i grunden men dessutom dra nytta av de insikter denna klimatmässiga ”paus” har gett oss. Hur ska detta ske i praktiken? Cirkulära lösningar som delning och återbruk är som bekant två av de viktigaste åtgärderna för att minska klimatpåverkan och resursslöseri – samt dessutom bidra till välfärd. Inget av detta kommer som en nyhet – men nu har vi fått en chans att ställa om på riktigt. Det måste ske på alla nivåer, inom alla yrkeskategorier. Och det måste ske nu.

Flygskam har blivit byggskam

Byggbranschen står för 40% av all klimatpåverkan. Jämför detta med flygindustrins 3% – och siffran 40 kan rentav tyckas skrämmande. Vad har vi lärt oss av coronakrisen och hur kan vi dra nytta av omställningen snarare än att gå tillbaka till gamla vanor? Vad behöver vi göra för att vissa delar av omställningen ska bli permanenta? Vad behöver vi och våra beställare tänka på i våra projekt – från planering av nya städer till produktdesign? Häri vilar en enorm potential att förändra vårt arbetssätt som samhällsbyggare.

Delbar yta en viktig nyckel

På Tengbom arbetar vi sedan länge intensivt för att identifiera nycklar för en hållbar förändring. Delningsekonomin är som sagt en viktig del i hållbarhetspusslet. IVA:s rapport som släpptes i januari visade på att utnyttjandegraden av kontorslokaler låg på 10 procent – när allt fungerade ”som vanligt”. Densamma för skolor var ännu lägre. Vårdcentraler, biografer, konferenslokaler – de står alla tomma under dygnets flesta timmar. Vi utnyttjar helt enkelt inte ytan till fullo – långt därifrån. Ändå bygger vi nytt. Det här måste vi ändra på. Det är tydligare än någonsin att vi behöver betrakta ytan som vilken ”produkt” som helst. En produkt vi kan dela på och snabbt forma om efter.

Arkitektens uppgift: minska resursslöseriet

I och med corona har utnyttjandegraden sjunkit ytterligare. Samtidigt använder vi våra hem mer än någonsin. Vi har redan börjat ställa om, och på många håll insett att det funkar bättre än förväntat. Kommer vi ha samma behov av stora kontor i framtiden? Lokaler som står tomma under dygnets flesta timmar innebär resursslöseri men också stor potential – om vi börjar agera cirkulärt.

 I vilken utsträckning kan vi förvandla kontor till exempelvis bostäder?

Stora förändringar har skett på kort tid – delningen av ytan kommer inte att fungera på samma sätt som vi såg framför oss för bara några månader sedan. Vi behöver titta på hur långt vi kan gå i delning och omvandling av ytor, för att på så sätt minska byggbehovet. I vilken utsträckning kan vi förvandla kontor till exempelvis bostäder? Som arkitekter behöver vi även se över vår roll. Hur hjälper vi verksamheter att göra det enklare och effektivare att jobba hemifrån? Vilka lokaler kan få nya användningsområden – och på så sätt minska nyproduktionen? Vi behöver i ännu högre grad adressera branschens resursslöseri och skapa incitament och förutsättningar för att förändringar ska ske även på sikt.

Det behövs en ”Tegnell” även inom hållbarhetsfrågan 

Coronakrisen styrs som bekant av experter snarare än politiker. Det är dags att på samma sätt engagera klimatexperter, som till exempel Johan Rockström, och låta dem vara styrande i omställningen. De kan mäta hur ekonomi och investeringar påverkar klimatet – på samma sätt som Anders Tegnell analyserar effekten av åtgärderna för att begränsa smittspridningen. Förutom klimatexperter behöver vi även experter i resiliens, social hållbarhet och hållbar ekonomi. Först när vi följer upp klimathotet lika frekvent som coronas spridning har vi chansen att bygga en hållbar framtid.