Arkitekten är den nya tidens prepper

Arkitektens roll går alltmer från att skapa funktionella och kvalitativa miljöer till att lägga grunden för framtida överlevnad – en prepper. Det skriver Vesna Vasiljkovic, tidigare arkitekt på Tengbom. 

Vi vill alla göra världen till en bättre plats. Men vad betyder det i praktiken – och hur ser förutsättningarna ut idag? Som arkitekt är jag en medskapare i utvecklingen av staden och samhället. Det kan låta som en självklarhet, men det har blivit viktigare än någonsin att problematisera detta ansvar och faktiskt konkretisera vad det betyder. Vad ger det som byggs för effekt på miljö, jämlikhet, jämställdhet och hälsa? Vad kommer våra barn och barnbarn säga när de reflekterar över det arv vi lämnar efter oss? Vad visste vi som samhälle och hur använde vi den kunskapen? När jag föreställer mig mina barnbarns feedback på det jag gör idag börjar jag tänka annorlunda. Jag blir arg. Jag känner större mod.

Komplexa frågor kräver genialiska lösningar

Hur utvecklar man en demokratisk stad? Hur ser man till att alla har en bostad? Vem bär ansvaret för att vi ska minska CO2-utsläpp från byggsektorn? Vi vill gå över till delningsekonomi, och våra gamla affärsmodeller behöver hänga med i förändringen. Vem ska bryta ny mark och visa branschen vägen? Vilken bransch pratar vi om när vi tänker delning, när vi vill skapa en jämlik stad eller bli klimatsmarta? Frågorna är komplexa och kräver enkla men genialiska lösningar. Jag är övertygad om att svaret ligger i gränslandet mellan olika discipliner och drivkrafter.

Vi behöver gå ihop med alla aktörer som deltar i stadens utveckling. Yrkesstolthet och ”vi och dom”-tänket är förbi. Det är dags att hitta nya synergier. Först när vi är kapabla att verka mellan alla dessa drivkrafter och företeelser kan vi hitta koncept som passar både idag och imorgon.

En hållbar framtid kräver synergier och mellanrumsledarskap

I arkitektrollen finns med andra ord ett allt större behov av mellanrumsledarskap. Ett proaktivt ledarskap som inte bara fokuserar på traditionellt arkitektoniska värden, utan som dessutom är tvärdisciplinärt. Det kan handla om att våga experimentera i gränslandet mellan forskning och genomförande; om att gå ihop med andra organisationer och jobba med alltifrån jämlikhet till innovationer och återbruk.

Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Stuprören och organisationsgränserna måste luckras upp. Fler bör befinna sig i detta mellanrum – det blir i själva verket en avgörande förflyttning för arkitektens framtida existensberättigande. Det är där som lösningarna på de komplexa utmaningarna finns. Det är i mellanrummet som vi kan handla utifrån ett mångbottnat perspektiv där både dagens och morgondagens generationer och livsstilar representeras. Det är när vi är i mellanrummet som våra barnbarn kommer att heja på oss.

Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.

Vår uppgift: framtidssäkra samhället 

Den nya professionen handlar om att ibland driva projekt utan en tydlig kund; om att befinna sig i konstellationer som man inte förstår, och att våga vara nyfiken. Det handlar om att släppa fram sin kreativitet och börja ifrågasätta traditionella byggkalkyler och affärsmodeller. Det handlar om att släppa kontrollen samtidigt som man har stenkoll. Men här och nu handlar det faktiskt om att parera den framtid vi plötsligt tagit klivet in i. Vi står inför och mitt i scenarier som miljöförstöring, segregation och pandemier. Hur bygger vi hus som klarar framtida värmeböljor? Hur skapar vi offentliga miljöer som fungerar i tider av social distansering? Att arbeta som arkitekt handlar inte bara om form och funktion – rollen har i själva verket utvecklats till att bli den nya tidens prepper.