Pandemitider: när ute blir det nya inne

Konkurser, förluster och oro – coronaviruset har fört med sig mycket. Fulla friluftsanläggningar kan vara en av de mer otippade effekterna. Plötsligt myllrar varje gångstråk. Vi letar uteserveringar och delar termos i åttagradig aprilkyla. Vi har lämnat kontorslandskap för hemmasnickrade jobbhörnor och kanske har du precis som vi insett hur otroligt viktig den där lunchpromenaden faktiskt är. Sällan har vi varit under samma kollektiva stress, men det finns ljusglimtar i det som sker. Det är dags att carpa våra utemiljöer som aldrig förr.

En skogsstig kan göra att hjärnan växlar över till ett mer basalt tillstånd, som vid vila eller intag av föda.

Natur har direkt koppling din hälsa

Att vistas i utemiljö är viktigare än vad du kanske tror. Exakt hur viktigt det är kan du läsa om här. Det finns gott om forskning på de enorma hälsofördelar utomhushäng innebär. Rörelse och dagsljus är bara två av komponenterna. Men visste du att naturlig grönska spelar en avgörande roll? Viss typ av natur hjälper våra hjärnor att prioritera, planera och sortera. 30 års forskning visar att grönska hjälper oss att gå ner i varv. En skogsstig kan göra att hjärnan växlar över till ett mer basalt tillstånd, som vid vila eller intag av föda. Blodtrycket sjunker, pulsen går ner och halten av stresshormon minskar. Det här ger en positiv effekt på korttidsminnet samtidigt som demenssjukdomar motverkas. Boverket har konstaterat att vistelse i gröna miljöer – i staden såväl som på landet – stimulerar till fysisk aktivitet som motverkar psykisk ohälsa, övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes typ 2. Rymliga naturrika miljöer gör dessutom att barn utvecklar bättre motorik och koncentrationsförmåga.

En alltför liten grönyta mitt i staden kan ofta vara otillräcklig.

Åtta upplevelser som påverkar hur du mår

En person som forskat mycket på vikten av utomhusmiljöer är Patrik Grahn på SLU. Han lyfter ofta det han kallar för de åtta upplevelsevärdena som behöver finnas för att en park eller grönyta ska uppnå hög kvalitet och ge positiva hälsoeffekter. Dessa består av artrikedom, upplevd rymd, rofylldhet, vildhet, trygghet, öppna ytor, sociala platser samt en kulturell prägel – en blandning av stad och natur. Ju fler av dessa som finns på en och samma grönyta desto bättre effekt på hälsan. En alltför liten grönyta mitt i staden kan därför vara otillräcklig då den kanske inte ger tillräckligt med ro, variation och naturkänsla. Ofta handlar det om själva ytan i sig – man behöver komma upp i storlek för att så många upplevelsevärden som möjligt ska uppnås.

Naturupplevelser i stadsmiljö – Tengboms prio

Själva kvalitén på utemiljön är otroligt viktig för vårt välmående från fler än ett perspektiv. Som arkitekter prioriterar vi alltid människan, vare sig vi ritar kontorslandskap eller parker. Och här finns det massa viktigt att tänka på. Bor du nära bra utemiljöer är det till exempel större chans att du nyttjar den. Det minskar risk för ohälsa och bidrar dessutom till bättre mikroklimat och lokal biodiversitet. Utemiljöer ska vara tillgängliga för alla åldrar och funktionsvariationer. Därför behöver miljön vara varierande. Det sociala perspektivet är dessutom viktigt; en kvalitativ utemiljö erbjuder ytor som är både är privata, semiprivata och offentliga. Även variation av miljöer som bidrar till rörelse, motion och platser för meditation. De ska dessutom vara planerade utifrån klimatanpassningsperspektiv – från att minska översvämningsrisker till att skapa bra mikroklimat. Här jobbar vi med sol- och vindstudier samt olika klimatförändringsscenarier.

Carpa naturen med gamification

Social distancing utmanar oss på flera sätt. Samtidigt ligger våren runt hörnet, och det är hög tid att dra nytta av allt som våra utemiljöer har att erbjuda. Du har gått promenader, scoutat uteservering och solvägg i lä. Vad mer finns att göra?

Ett lite annorlunda sätt att känna koppling till naturen kan vara att hålla koll på vad som växer i ditt närområde. På fruktkartan.se kan du enkelt ta reda på var det växer frukt och bär. Det går att följa hur träden förändras över tid och när det är dags att skörda. Ett annat exempel på gamification av naturen är Geocaching. Deltagare runtom i städerna lämnar saker på olika platser och anger koordinater. Därefter kan vem som helst leta efter dem. Geocaching kan vara ett annorlunda sätt att orientera sig i ett nytt område men även ett medel för att uppleva invanda kvarter på nya sätt.

Hitta stans bästa naturstråk

Även stadsbor har nära till naturen. Om du bor i någon av Sveriges fyra största städer kan du kolla in något av dessa ställen.

Stockholm: Lida friluftsgård, Tyresta nationalpark, Grimsta naturreservat och Nyckelvikens friluftsområde.
Göteborg: Delsjöområdet, Hjällboskogen, Kvibergs park och Skärvallsberget.
Malmö: Bulltofta rekreationsområde, Arriesjön, Husie mosse och Bunkeflo strandängar.
Uppsala: Hammarskogs naturreservat, Storskogens friluftsområde, Årike Fyris naturreservat och Norra Lunsen naturreservat.