Data krossar myten om de bästa sittplatserna
Tengboms digitala gäng har ständigt spännande projekt på sina skärmar. Ett av de senaste blev lite av en sensation när vi med hjälp av data kunde krossa myten om de bästa sittplatserna i relation till en scen. Sittplatserna längst fram på parkett närmast scen är exempelvis inte de bästa ur siktsynpunkt.
Gasklocka #2 i Hjorthagen i Stockholm ska förvandlas till en internationell gästspelscen för 1800 besökare, ett arbete som leds av Jan Izikowitz som är ansvarig arkitekt på Tengbom.
– Jag undrade om det var möjligt att analysera kvalitet utifrån olika parametrar, som vad man ser av scenen, avstånd till scen och så vidare. Syftet var att kunna välja mellan olika alternativ, exempelvis två eller tre balkonger. Genom att systematiskt utvärdera kvaliteterna för varje salongsstol och vikta dessa i förhållande till varandra kan man räkna ut total biljettintäkt och på så sätt jämföra de olika alternativen, säger han.
Modellen och analysen är tänkt som ett tankestöd för kunden. Genom att laborera med olika vikter kan man se vilken utformning som ger störst intäkt vilket blir ett led i ett lärande. Vad ger mest kvalitet eller kvantitet? Fler stolar ger inte nödvändigt mer intäkter. Långsiktigt är det viktigt med nöjda besökare, de ska inte bara vara nöjda utan förtjusta så att de återkommer gång på gång.
– Tänk dig att vi ritar en kulturscen som ska hålla 20 föreställningar i månaden, 12 månader per år. Skillnaden mellan att ha 1 000 platser av god kvalitet som kan säljas till ett medelpris av 600SEK och att ha 1200 platser som kan säljas till ett medelpris av 400SEK, innebär en ökad intäkt om 120’000SEK per föreställning. Det blir en intäktsökning om 25 procent, eller nästan 30 miljoner SEK per år – utan att kompromissa med kvaliteten eller upplevelsen för besökaren – tvärt om! säger Sarah Dahman, tidigare Digital Transformation Director.
Beprövad metod på nytt sätt
Analysen utarbetades med hjälp av parametriska designverktyg genom computational designer Jakob Lilliemarck. Han berättar:
– Tillsammans med Viktor Olsson som arbetar med projektets ArchiCAD-modell, tog vi fram en metod som bland annat mäter hur stor andel av scenen som är synlig från varje plats, i förhållande till scen och avstånd till denna.
– Vi undersökte siktlinjer, vinklar och avstånd från betraktarens ögon till scenen, och skapade en beräkningsmodell för att beskriva varje plats kvalitet i samråd med projektets scen-specialister. De mätetal vi tagit fram bygger på vedertagna metoder från Ernst Neufert, vilka vi digitaliserat och vidareutvecklat.
Med denna metod kunde data om varje stolsplats och den specifika platsens kvalitetsnivå överlämnas tillsammans med material som visar prestanda för varje stol och mätetal på ett visuellt och överskådligt vis.
Värdefull data
Det är en självklarhet att kunder i kultur- och nöjesindustrin som bygger nytt eller renoverar ska nyttja data och analyser. Genom att skapa fastigheter som genererar bättre intäkter ökar vi fastighetens värde och den kan då hyras ut till ett högre pris. På Tengbom vill vi använda digitala metoder i syftet att öka kvalitén för både våra kunder och brukare, för att skapa starkare upplevelser, hälsosammare och hållbarare miljöer samt bättre affärer – vi kallar det ’Digital on Purpose’.
