Hur bygger vi egentligen? – eller planering i en postnormal tid

Vi står inför en ohållbar klimatpolitisk situation som är allt annat än under kontroll. Sverige med flera länder fortsätter att investera i förlegade samhällsbyggnadslösningar som leder till ökande koldioxidutsläpp samtidigt som vi underinvesterar i effektiv klimatsmart infrastruktur. Klimatet förändras – när gör vår planering det, frågar Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell.

Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell

Våra klimatutsläpp riskerar att helt förändra människans livsbetingelser gällande klimat, vattenförsörjning, livsmedelsproduktion, artrikedom samt så småningom möjligheterna att överhuvudtaget bo i stora områden i världen. Sedan starten av industrialiseringen har koldioxiden i atmosfären ökat med hela 43% och temperaturen globalt har stigit med 1,1 grader och i slutet av detta århundrande riskerar bli 2–3 grader högre än i början på förra seklet.

En situation utom kontroll

Våra globala klimatförändringar är mycket allvarligare än vad nuvarande politik, vårt samhällsbyggande och andra föreslagna lösningar försöker hantera. Med Sverige som exempel tvingas vi konstatera att våra klimatpåverkande inhemska utsläpp för 2018 ökade med preliminära 0,9% samt för första kvartalet 2019 med preliminära +0,2%. Situationen är allt annat än under kontroll.

Ivana Kildsgaard och Stellan Fryxell

Om vi ser till samhällsbyggnadssektorn, så står vår totala bebyggelse i Sverige eller i världen för 35 – 40% av all energianvändning respektive för lika mycket av våra koldioxidutsläpp. Denna oerhörda klimatbelastning löser vi inte med enbart nya bättre byggnader eller kan kompensera med nuvarande tillväxt av elfordon. Varken våra nya lågenergibyggnader eller nya elbilar förmår ens kompensera den snabba tillväxt av bebyggelsemassa eller ökat vägtransportarbete. Vi måste se över hela vårt snabba och resursförbrukande totala samhällsbyggande, som vi ständigt investerar enorma summor i.

Klimatpolitik i fel riktning

Sverige har en mycket stor obalans i användandet av klimateffektiva transportlösningar respektive användandet av i huvudsak fossildrivna transporter där Sveriges vägtransporter är, räknat i personkilometer, hela 8–9 gånger större än våra spårtransporter. Trots detta planerar vi inte att investera oss ur denna situation utan investerar istället raskt vidare efter samma klimatmässiga obalans i transportsystemet. Dagens samhällsbyggande kräver dessvärre att vi hela tiden ökar vårt vägtransportarbete mer än befolknings- och bebyggelsetillväxten i sig motiverar. Klimatpolitiska rådet skriver att planeringen av Sveriges infrastruktur inte baseras på att klimatmålen ska uppnås, utan på prognoser för ökad vägtrafik som inte är förenliga med Agenda 2030-målet.

Sverige är ett av de länder med störst stadsutglesning i Europa samt ett av länderna mest vägyta per invånare i hela världen, samtidigt som småhus dominerar bostadsmarkens totala yta. Cirka 70% av hushållen vill dessutom helst bo i småhus med trädgård. Transportinfrastrukturen är med sina 44% våra tätorters största markanvändare, större än bostadsbebyggelsens 38% och denna andel ökar. Av Sveriges totala bostadsmark består småhusmarken för hela 93%, medan endast 7% utgjordes av mark med flerbostadshus.

Felinvesteringarna måste bromsas

Tvärtemot mot vad som nu behövs, med hänsyn till hotande ödesdigra klimatförändringar, så fortsätter Sverige, liksom många andra länder, ändå att investera mycket stora summor i samhällsbyggnadslösningar som leder till ökande koldioxidutsläpp. Vi investerar således tungt i förlegat samhällsbyggande samtidigt som vi underinvesterar i effektiv klimatsmart infrastruktur.  Istället förlitar vi oss på att framtida osäkra tekniska innovationer på något sätt ska lösa vår bekymmersamma koldioxidekvation – på det sättet både bromsar och gasar Sverige sina utsläppsnivåer, för närvarande gasar mer än bromsar.

Ett genomförande av Agenda 2030 kräver stora investeringar, men dessa resurser existerar redan. Det handlar främst om att rikta om befintliga investeringsresurser, så att de verkningsfullt bidrar till en hållbar utveckling. Våra riksdagspartier har ansvaret för våra investeringsbeslut och dessa måste utifrån långsiktiga perspektiv prövas mot Klimatlagen.

Tillsammans kan vi ställa om branschen

Tengbom har en lång historia med strategiskt hållbarhetsarbete, med ett eget Miljöprogram som togs fram redan på 90-talet. Vår egen klimatpåverkan är per anställd ungefär hälften av snittet för tjänsteföretag. Vi jobbar strategiskt med att ytterligare minska vår påverkan, samt dessutom klimatkompenserar vi för våra klimatutsläpp. Vi är vidare engagerade i en rad initiativ (Fossilfritt Sverige, Uppsala Klimatprotokoll, LMF30, Klimatpakten, Sveriges Arkitekters hållbarhetsråd, Sveriges Innovationsföretags hållbarhetsråd, Climate-KIC mm samt några forskningsprojekt), som har till syfte att minska den negativa klimatpåverkan vår bransch bidrar till. Som en av grundarna till svenska plattformen av Architects Declare önskar vi påverka hela branschen.

Sustainable by Tengbom work in progress

Under senaste åren har vi känt ett ökande behov av att vara ännu mer proaktiva och ta en mer strategisk roll för att se till att hållbara lösningar blir implementerade i uppdragen. Vår strategi, som togs fram av alla medarbetare på Tengbom, anger att hållbarhet är en del av vårt DNA. Med avstamp i Agenda 2030 har vi utvecklat Sustainable by Tengbom, som genom att vara integrerad i vår designmetodik undersöker förutsättningar och krav samt sätter projektspecifika hållbarhetsmål i varje uppdrag. Vi utvecklar kontinuerligt våra specialistkompetenser, metoder och verktyg, som kvalitativa och kvantitativa beslutsunderlag och underlättar implementeringen av hållbara lösningar i projekt.

Våra och branschens hållbarhetsresultat ökar ändå inte i den takt vi anser vara nödvändigt för att lyckas ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Därför vill vi bjuda in alla våra samarbetspartner och kunder till ett ökat samarbete för att ställa om branschen här och nu. Vi är skyldiga oss själva detta, såväl som våra barns och barnbarns framtid.

Klimatet förändras, när gör vår planering det? Kunskap och lösningar finns redan.

 

Stellan Fryxell
Arkitekt SAR/MSA (tidigare hållbarhetschef)
Adjungerad professor Blekinge Tekniska Högskola

Ivana Kildsgaard
Director of Sustainability