Om rätt är rätt, fel är fel och möjligheten är nu – varför bygger vi då inte (klimat)smart?

Sveriges bostadsmarknad börjar likna ett pyramidspel. Dyra byggnadskostnader och kortsiktiga vinster, skyhöga bostadslån och slöseri med jordens resurser. Vi är vilse, menar Cecilia Holmström, Arkitekt och Strategisk hållbarhetsrådgivare på Tengbom.

Låt oss diskutera människans perspektiv

Det är inte en slump att vi i Sverige har en grundlag som skriver in allas rätt till bostad, ekonomisk välfärd och trygg levnadsmiljö. Inte heller att vi har en ny klimatlag som säger att framtidens näringsliv och livsvanor måste vara klimatneutrala. Det handlar om en ren och skär nödvändighet, för långsiktig och hållbar överlevnad.

Men på 20 år har följande hänt:
– Produktionskostnaden för en bostadsrätt har gått upp med 300 %
– Priset på en bostadsrätt i storstadsregionerna har ökat med 320 % och i närförort med 480 %
– Svenskens löner har ökat med 60-70 %

Som en konsekvens har bankerna lånat ut de pengar som krävs för att vi ska ha råd att betala för våra bostäder. Samtidigt har gamla och nya aktörer inom bostadsbyggande sett chansen till snabba affärer, med alldeles för många mellanhänder. En marknad där hjulen snurrat på tack vare kortsiktiga affärsmodeller med vinstoptimering till alla – utom brukaren. Folket. De boende.

Systemet är trasigt. Och vad får vi för pengarna? Kompaktare, mindre flexibla och mindre hållbara bostäder i dåliga material med betydligt större och för tidigt underhållsbehov. Vi bygger för dyrt, med för låg kvalitet och utan långsiktighet.

Debatten borde handla om att vi är vilse

Marknadsstyrd bostadsmarknad är en svår utmaning. Marknadsekonomi kan sammanfattas med att människor väljer och röstar med sina pengar. Men om det bara fanns ett parti att rösa på? Idag finns det nämligen ingen annan bostad i Sverige än en väldigt dyr. Samtidigt läggs frustrationen på att det är betydligt svårare att låna pengar idag än för ett år sedan genom skärpta amorteringskrav, bolånetak och skuldkvotstak. Men sanningen är att en avsevärt stor del av bostäderna som byggts i storstadsregionerna inte ens teoretiskt kan ha en köpare.

Det är också ett faktum att jordens resurser börjar sina. Därför har vi en klimatlag som säger att vi bland annat ska minska utsläpp av växthusgaser med 75 % till 2045 – och samhällsbyggandet står för så mycket som 25 % av Sveriges totala utsläpp. Som aktörer i branschen har vi ett ansvar att ta långsiktigt rätt beslut redan idag. Varje val utan klimatfokus är en missad chans att säkra vår framtid. Det är en absolut nödvändighet.

Dagens affärsmodell löser inte bostadskrisen

Vad gör man när man är vilse? Då stannar man upp, reflekterar och spårar sig tillbaka steg för steg. Affärsmodellerna går inte ihop med de klimatutmaningar som finns eller med de pengar en bostad ska kosta. Finansieringsansvaret går inte ihop med ett välfärdssamhälle. Inget av det vi håller på med är socialt, miljömässigt eller ekonomiskt hållbart (eller försvarbart!) – i längden. Det är snarare en hög samhälls-, privat- och klimatekonomisk risk.

Varningslamporna blinkar mot oss alla i denna linjära aktörskedja med allt fler separata intressenter; projektutvecklare, fastighetsutvecklare, byggentreprenörer, byggaktör, konsulter, banker, markägare, investerare, osv. Bostadsbyggandet är helt enkelt en alltför segmenterad affärsmodell med korta affärer där pengar går till transaktioner. Där affären är kortsiktig, risker höga och kvalitet, helhetsansvar och långsiktiga värden blir ”lost in translation”.

Vi behöver en tredje väg

Det är dags att sluta leva på kredit. På belånad tid, lånade pengar och framtida generationers resurser. Det är hög tid att rasera gamla vanor och affärsmodeller. Hitta nya samarbeten och drivkrafter. Hur ställer vi om till den verklighet och de lagkrav vi står inför? Vilken är den tredje vägen?

Vi tror på att bygga bostäder som håller länge, kostar mindre att köpa eller hyra och där produktionskostnaderna går till substans, kvalitet, hållbara material och god gestaltning istället för till transaktionskostnader, påslag och kortsiktiga vinstintressen. Vi måste hitta en väg inspirerad av cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller.

Kortsiktigt finns många förlorare och omställningen kommer vara utmanande. Men hållbarhet är inte en åsikt eller ett tillval, det är långsiktigt lönsamt. Social hållbarhet är en samhällsekonomisk vinst. Vi vet vad som är rätt, så varför fortsätter vi bygga som igår?

Som arkitekter har vi naturligt slutbrukaren i åtanke – människan som ofrivilligt hamnat i den omöjliga ekvationen. Frågan är nu hur vi på olika sätt inblandade aktörer ska fortsätta skapa långsiktiga värden för alla på ett sätt som varken belastar samvetet eller klimatet.

Cecilia Holmström, arkitekt och strategisk hållbarhetsrådgivare

Debattartikeln publicerades ursprungligen i Byggindustrin, 2 juli 2018.