Hur utformas framtidens arenor?

Med omkring 160 arenor i portföljen har vi på Tengbom stor erfarenhet av att skapa attraktiva och framtidsanpassade mötesplatser för sport och kultur. Idag är ledordet flexibilitet och spanar man in i framtiden tror vi att arenorna i större utsträckning kommer att integreras med våra bostadsområden och bli än mer tillgängliga.

160 arenor talar sitt tydliga språk. Mängden genomförda uppdrag visar på den goda kvalitet vi kan erbjuda kunder. Tengboms Christer Blomqvist har med denna meritlista blivit något av en expert på området.

Varför efterfrågas det så många arenor?

– En arena är en modern mötesplats för kommunens innevånare. Nuförtiden kan man göra så mycket med arenorna, de är väldigt flexibla. På bara några timmar kan funktionen ändras från att ha varit konsertlokal till att bli exempelvis en sporthall. Attraktiviteten ligger i att man når många målgrupper med samma byggnad. Många moderna arenor erbjuder dessutom aktiviteter på dagarna, exempelvis gym, så att huset utnyttjas under de flesta av dygnets timmar – inte bara när det är speciella evenemang.

Behövs det fler arenor?

– I lite större kommuner har olika sporter olika arenor. En ishockeyhall ser inte likadan ut som en tennishall. Det är lätt att tänka att alla arenor är jättestora, men det är de inte. I de flesta kommuner finns flera mindre arenor. Runt 2010 tänkte jag att ”nu är det nog färdigbyggt med arenor”, men jag hade fel. De fortsätter att efterfrågas. De är en av dagens viktigaste mötesplatser.

Vilka är de speciella utmaningarna när man ritar arenor?

– Framför allt är logistiken en utmaning, skulle jag säga. Det är absolut nödvändigt att skapa fungerande flöden. Åskådarna ska röra sig på ett sätt, spelarna på ett annat, de anställda på ett tredje, och alla leveranser måste komma och gå på ett välfungerande sätt, exempelvis till kafé och restauranger. En väldigt liten del av utmaningen är att skapa hus som ser fräcka ut. Frågor som måste besvaras är bland annat: hur ska arenan kunna utveckla sin planering och sitt koncept i framtiden, samt hur ritar vi för maximal flexibilitet?

Vilka erfarenheter ger 160 arenaprojekt?

– Varje projekt ger nya insikter och erfarenheter. Vi har bland annat lärt oss hur enormt viktig stommen och det preventiva brandsäkerhetsarbetet är. Gör vi ett bra jobb där blir arenan inte bara säkrare utan också mer ekonomisk. Jag lärde mig också snabbt att rita entréerna så att de påminner om teaterentréer. Vi lånar formspråket med en uppglasad entré, gärna över flera våningar, så att människor utanför upplever insidan även utifrån. Då blir man sugen på att gå in.

Så utformas framtidens arenor

Vi på Tengbom ser ett stort behov av att skapa framtida anläggningar som multimötesplatser där idrott, kultur och andra verksamheter knyts samman för att utveckla generationsöverskridande behov. Vi ser också att de kommer att kompletteras med bostadsnära anläggningar, som kvartersarenor och samlande gillestugor. Inom kort kommer vi att bo än tätare än vi redan gör, och vi vill röra oss alltmer fysiskt. Därför ska det vara nära till aktivitetsarenan och den ska vara tillgänglig när människan har tid och möjlighet.

Så skapar Tengbom arenor

Alla arenaprojekt börjar med en utredning där vi skapar oss djupgående och grundläggande förståelse för den specifika situationen och dess möjligheter, liksom den fysiska byggnadens önskade innehåll. Under åren har vi utvecklat ett välprövat arbetssätt för att analysera och definiera möjligheter och behov för det enskilda projektet. Det handlar om planering, koncept, kostnadsstyrning, intäktsanalyser, drift och inte minst en trovärdig affärsplan. Och så god arkitektur, givetvis.
Digitala verktyg hjälper oss i vår arenautveckling och -planering. Att kunna jämföra olika lösningar i ett tidigt skede förenklar våra och våra beställares vägval, där inte minst ekonomin spelar en stor roll. Att ta fram säkra produktionshandlingar med hjälp av intelligenta dataprogram (AI) ger oss och övriga inblandade en trygg process i projekteringen.

ARENOR I URVAL

Halmstad Arena – En multiarena i dess rätta betydelse. Här samlas sporterna handboll och innebandy och här finns tre fullstora gymnastikhallar, sex mindre hallar för kampsporter, två ishallar, en simhall, samt kansli- och klubblokaler, kafé och restaurang.

Partille Arena – Den senaste i raden för Tengbom. Här sa kommunens programförklaring i första hand att kultur och idrott ska mötas. Prisbelönade Partille Arena har Sveriges första fullstora scen för teater och konserter med de tekniska arrangemang som det kräver, utöver allt vad en sportanläggning behöver.

Jönköping Arena – En fotbollsarena med byggstart 2018. Efter avslutad förstudie är det äntligen dags att sätta spaden i marken för denna arena som byggs på centralt läge där en före detta soptipp tidigare huserat.

Nya Lågehållarna i Hörby – en miniarena som ersätter Hörbys omoderna sporthallar från 1970-talet. Många sporthallar är idag i behov av genomgående renovering och kommer successivt att ersättas av miniarenor. En miniarena har den stora arenans ingredienser, men utbudet anpassas för ortens behov i ett mindre format.

Frölundaborg – ett unikt projekt där Frölunda IF:s hemmaarena ska kompletteras med två ishallar för träning och mindre evenemang. Trångt om utrymme gör att hallarna placeras över varandra, vilket leder till ett utmanande koncept vad avser logistik och konstruktion.

Falcon alkoholfri Arena – den småskaliga arenan med kapacitet nog att uppfylla kraven för en allsvensk fotbollsarena. Den befintliga anläggningen var i stort behov av en uppdatering och det nya resultatet är en arena i trä. Invigning sker i samband med första seriematchen 2017.

Är du nyfiken på mer? Tveka inte att ta kontakt med Christer Blomqvist.