Arkiv per måndad december 2016

Förbättring som känns i kroppen

2016-12-27

Hur gör man en icke-plats till ett fungerande område där människor lever, rör sig och trivs? Man tänker nytt. Tengbom samarbetar med konstnärerna Wiklund och Wiklund för att nå resultat utöver det vanliga.

fb199b37410797.5745b4e892e53
Tengbom och konstnärsduon WW, Wiklund och Wiklund, arbetar tillsammans med att göra platsen mer mänsklig och inbjudande.

Islandstorget för i dagsläget en tynande tillvaro i skärpunkten mellan Södra Ängby, Norra Ängby och Blackeberg. Det är något av en icke-plats, vilket ett genomgripande förändringsarbete i Tengboms regi nu håller på att rätta till. Tanken är att utveckla det centrala området vid torget och tunnelbaneuppgången till något varmt och välkomnande bland annat genom utformningen med terrasser och ramper, en ny gångväg som utgår från torgets hjärta och därtill en stark konstnärlig gestaltning. Tengbom och konstnärsduon WW, Wiklund och Wiklund, arbetar tillsammans med att göra platsen mer mänsklig och inbjudande.

– Jag är lockad av samarbeten och när man jobbar med människor ur en annan profession lyfts projektet och gestaltningen. Konstnärer har en unik möjlighet att lyfta den konstnärliga verkshöjden och Katarina Wiklund och Susanna Wiklund har väldigt spännande tankar om vår samtid, säger Sofia Sandqvist som är en av de ansvariga arkitekterna för projektet.

f323dc37410797.573f1f6b5067c
WW tillför en egensinnighet som hjälper till att ge platsen en egen identitet, säger Sofia Sandqvist som är en av de ansvariga arkitekterna för projektet.

Konst som känns i kroppen

WW har gedigen erfarenhet och har tidigare jobbat relativt brett, exempelvis med scenkonst, vilket de tar med sig in i projektet. Både de och Sofia Sandqvist betonar vinsten med att få in konstnärer i ett tidigt skede i processen. Den här gången fanns chansen att ta ett helhetsgrepp.

– Oftast brukar mycket vara klart när konstnärerna kommer in och så finns det en liten plats vikt åt den konstnärliga utsmyckningen men den här gången hade vi stora möjligheter att påverka och det kommer att kännas i kroppen när man besöker platsen. Vi är vana vid att titta på hur människor rör sig på platser, hur de tar sig till en plats och fungerar ihop med en miljö, berättar Susanna Wiklund.

– Islandstorget är den punkt där Södra Ängby, det tjusiga funkisvillaområdet, norra Ängby, som är ett tidstypiskt egnahemsområde, och Blackeberg möts. Det är tre väldigt specifika områden och de delar en tunnelbana. Det var ingången för oss. Vi gick runt i alla områden, gick på vandringar och försökte förstå platsernas särarter, menar Katarina Wiklund.

Oftast brukar mycket vara klart när konstnärerna kommer in och så finns det en liten plats vikt åt den konstnärliga utsmyckningen men den här gången hade vi stora möjligheter att påverka och det kommer att kännas i kroppen när man besöker platsen.

67d06937410797.573f1f6b5117c
Stenar och mineraler är centrala för den konstnärliga gestaltningen, vilket kommer att synas i markbeläggningens rutmönster och i användandet av terrasso i skulpturer och utsmyckning.

Stenar i fokus

Det stod tidigt klart att stenar och mineraler skulle vara centrala för den konstnärliga gestaltningen, något som bland annat kommer att synas i markbeläggningens rutmönster och i användandet av terrasso i skulpturer och utsmyckning. Men det var inte alls självklart hur gestaltningen skulle se ut förrän en bra bit in i projektet. WW arbetar väldigt intuitivt. Det pendlar mellan att de sitter i arkiv och skaffar sig kunskap om platsen och dess historia, och att de träffar arkitekterna, de boende och andra inblandande.

– Mycket handlar om samtal och reflektioner. Vi samlar alltid bilder och har olika mappar som vi visar för de andra i projektet. Vi jobbar med associativa flöden, där en tanke eller ett samtal hakar i något annan, säger Susanna Wiklund.

– Det blir intressantare och mer komplett ju fler röster man tar in. Jag och Susanna väljer till exempel att jobba ihop och är inte intresserade av enbart det egna grävandet. Vi är också intresserade av att vända oss utåt, mot andra. Det händer något i dialogen som är viktigt, fortsätter Katarina Wiklund.

9ac43237410797.573f1f6b50be7
Islandstorget är den punkt där Södra Ängby, det tjusiga funkisvillaområdet, norra Ängby, som är ett tidstypiskt egnahemsområde, och Blackeberg möts. Det är tre väldigt specifika områden och de delar en tunnelbana, säger Katarina Wiklund.

Konstnärernas inställning uppskattas och delas av Sofia Sandqvist.

– WW tillför en egensinnighet som hjälper till att ge platsen en egen identitet. Arkitektur är estetik och funktion tillsammans men i konsten är idén central och det är väldigt spännande. Konsten har ett egenvärde och vänder upp och ned på invanda tankemönster, avslutar hon.

Relaterat

Tengbom ritar ny stadsdel i Nacka

2016-12-21

Tengbom hjälper Nacka stad att utveckla en helt ny central stadsdel med bostäder, utbud och folkliv. 360 lägenheter kommer att byggas med start 2019.

151208_Perspektiv Brytaren
Området runt fastigheten Elverkshuset ska utvecklas till en sammanhängande stadsbebyggelse och vara en del av Nacka stad med allt det innebär av service, utbud och komfort.

Nacka kommun, granne med Stockholm, förväntas växa rejält under kommande år. Nya bostäder och lokaler är en självklarhet inom detta attraktiva utvecklingsområde.

Tengbom har sedan 2014, tillsammans med fastighetsägaren Libeno Invest och Nacka stad, utvecklat fastigheten som kommer att bli en helt ny central stadsdel nära Nacka Forum. Området ligger norr om Värmdövägen, söder om stadshuset och den blivande stadsparken. Detaljplanen är en del av projektet Nya gatan. Samarbetet fortsätter nu via ett joint venture mellan fastighetsägarna LIBU Invest och SSM.

– Det är spännande och utvecklande att vi nu är med och skapar en helt ny stadsdel i centrala Nacka, säger Marie Nordin, studiochef på Tengbom.

– Vi har haft ett bra samarbete med vår kund och är glada över fortsatt förtroende att vara med och bygga nya Nacka, fortsätter hon.  

Ambitionen är att bygga cirka 360 bostäder och planerad byggstart är 2019 med inflyttning under 2021. Lägenheterna som ritas är av varierande storlek för att locka till sig olika grupper av människor, det kommer bland annat att finnas många små ettor och tvåor för att passa exempelvis studenter eller den lilla familjen. Tanken är att området runt fastigheten Elverkshuset ska utvecklas till en sammanhängande stadsbebyggelse och vara en del av Nacka stad med allt det innebär av service, utbud och komfort.

– Det är viktigt för oss att nu vidareutveckla en bra blandning mellan bostäder och lokaler för kontor, butiker och caféer så att stadsdelen blir levande och inkluderande för alla människor som bor och rör sig där, avslutar Christopher Berk, uppdragsansvarig arkitekt för projektet.

Relaterat

Globala utmaningar kräver gemensamma initiativ

2016-12-19

Städer är huvudrollsinnehavare när det kommer till en globalt hållbar utveckling. Närmare 70 procent av jordens befolkning beräknas bo i städer år 2050, vilket är en utveckling som tidigare i höstas uppmärksammades på FN-konferensen Habitat III. 

I fredags arrangerade därför tankesmedjan Global Utmaning, i samarbete med UN Habitat och ArkDes, konferensen Nordic Urban Ways för ett samtal kring hur vi gör verklighet av FN:s globala mål och den nya agendan i våra nordiska länder.

arkdes
Johanna Frelin, vd på Tengbom, lyfter i den avslutande paneldebatten fram innovativa digitala lösningar som verktyg för en stärkt demokratisk process och ett ökat medborgarengagemang.

Konferensen bjuder på ett väl modererat samtal av Johan Hassel, vd på Global Utmaning, som utmanar panelen bestående av politiker, tjänstemän och representanter från näringsliv och civilsamhälle. Vikten av samverkan lyfts fram i New Urban Agenda, som antogs under höstens Habitat III. Och även om samtliga aktörer delar en gemensam vision så visar debatten de motsättningar som råder i steget mellan vision och verklighet.

Framförallt belyser debatten de samhällsutmaningar vi möter i dag: en stigande urbanisering, hotande klimatförändringar, segregation och politiska motsättningar. Våra lokala utmaningar utgörs av globala utmaningar, vilket ställer krav på långsiktiga urbana strategier. Men hur kan vi försäkra oss om att långsiktiga beslut fattas när vi har kortsiktiga politiker? Frågan ställs till Bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson (MP), som bollar frågan vidare och uppmanar kommunerna att aktivt arbeta med FN:s hållbarhetsmål och New Urban Agenda för att vi ska bli internationella föredömen för en hållbar utveckling.

Fungerar vi som förebilder?

De nordiska länderna betraktas ofta som just förebilder när det talas om levnadsstandard och klimatfrågor. Men även här saknas ett vidvinkelperspektiv. Nya rapporter från WWF visar att Sverige har ett av de största ekologiska fotavtrycken per capita. Vår konsumtion står inte i relation till våra naturtillgångar, och våra konsumtionsbaserade utsläpp slår nu alla rekord. Skulle alla på jorden konsumera så som vi i Sverige gör så skulle vi behöva 4,2 planeter. Om vi ska kunna fungera som internationella förebilder måste vi helt förändra våra beteendemönster och levnadssätt.

– Stadsplanering är ett sätt att stärka medborgarnas perspektiv, säger Christer Larsson, Stadsbyggnadsdirektör i Malmö.

Hans medverkande i panelen tar hållbarhetsdebatten till en ny dimension och tydliggör att begreppet hållbarhet förändrats över tid till att i dag vara mycket mer komplext. Nu räcker det inte med att vi enbart sopsorterar och köper ekologiskt. Vi har inte längre råd att tänka atomistiskt, utan måste bredda våra vyer och agera utifrån ett holistiskt perspektiv.

– Nyckeln ligger i att på en lokal nivå kunna se det stora perspektivet, menar Professor David Simon, Director på Mistra Urban Futures.

Mellan utopi och verklighet

Men i staden dirigeras läget av marknadens taktpinne. Städer utgör regionala motorer för tillväxt, men i ett samhälle där marknadens kortsiktiga perspektiv styr förblir hållbarhetsaspekten underordnad, vilket i sig utgör en paradox då städer står för mer än hälften av alla växtgasutsläpp och den globala energikonsumtionen. Samtidigt visar nya opinionsundersökningar att miljö- och klimatfrågan halkat ner till en åttonde plats vad gäller väljarnas viktigaste politiska frågor, vilket innebär att det civila engagemanget och medvetenheten behöver öka om vi ska kunna möta morgondagens utmaningar.

Framtiden är dock svår att förutspå, och dagens utmaningar är inte nödvändigtvis morgondagens. Det är en fråga som lyfts av Illmar Reepalu, före detta kommunstyrelseordförande i Malmö.

– I samma ögonblick som våra planer antas är de redan utdaterade, menar han.

För att vi ska kunna möta visionen om en stad som är inkluderande, säker, motståndskraftig och hållbar, krävs att vår långsiktiga planering har en inbyggd flexibilitet och elasticitet. Men för att en implementering av de globala målen ska kunna ske på en lokal nivå krävs tydligare politisk styrning och incitament. Det behövs tvärsektoriella och innovativa lösningar som inte bara bygger på långsiktiga mål, utan även på ett långsiktigt ledarskap.

Framtiden är digital

Framförallt krävs en ökad medvetenhet och informationsspridning. De senaste årens globala utveckling har inneburit ett ökat civilt utanförskap och ett glapp mellan människors uppfattning och den empiriska verkligheten. Johanna Frelin, vd på Tengbom, lyfter i den avslutande paneldebatten fram innovativa digitala lösningar som verktyg för en stärkt demokratisk process och ett ökat medborgarengagemang.

För att vårt samhälle ska kunna fungera demokratiskt måste även våra röster utgöras av informerade röster som bygger på evidensbaserad data och kunskap, något som Tengboms nya studio ArchTech & Future fokuserar på. Den stora mängden information och data som i dag finns tillgänglig måste humaniseras, göras transparent och tillgängliggöras för alla – för människan.

Städerna har en nyckelroll

Fredagens konferens summeras i en nordisk deklaration för implementeringen av New Urban Agenda. Men den viktigaste påminnelsen är att vi i vår nordiska bubbla i allra högsta grad är en del av en global värld. För att vi ska kunna ha en hållbar utveckling på en global nivå krävs det att vi fixar våra städer. ”Kampen för hållbar utveckling kommer att vinnas eller förloras i städer,” sa FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon vid öppnandet av Habitat III.

Det krävs ett paradigmskifte i våra samhällen och en omdefiniering av våra städer. I vår roll som arkitekter bär vi på ett sammanlänkande ansvar mellan staden och dess människor. För att vi ska kunna skapa liberala, toleranta och inkluderande samhällen måste vi i vår yrkesroll aktivt delta i debatten och på ett innovativt sätt översätta de globala visionerna till lokala aktioner och konkreta kreationer.

Alma Jacobson

Relaterat

Partille arena prisas för öppenhet och tillgänglighet

Årets arena är utsedd av tidningen Sport & Affärer. Partille vinner i hård konkurrens och prisas för sin inkluderande arkitektur, sin hållbarhet och ambitionen att fungera som ett nav i samhället.

DSC07544
En plats som är öppen och tillgänglig för alla, det är ambitionen bakom Partille arena.

Partille arena hann knappt invigas innan de första hyllningarna började strömma in. Tre månader efter invigningen utnämns den till Årets idrottsarena av tidningen Sport & Affärer.

Enligt uppgift stod striden mellan flera nybyggda, moderna arenor med multifunktionella konstruktioner. Gustaf Berencreutz, chefredaktör på Sport & Affärer lyfter dock fram Partille arenas unika blandning av kultur, sport och nöje som den främsta styrkan och tillgången.

– Juryn tilltalades av att Partille arena är en mötesplats för alla som ger plats både för kultur, nöje och idrott. Vi gillar även att det är en idrottsarena öppen både för bredden och eliten och tjejer och killar i alla åldrar, säger Gustaf Berencreutz.
– Arenans placering mitt i Partille med goda kommunikationer till och från Göteborg öppnar även för regionala samarbeten inom vitt skilda områden. Det ger underlag för en långsiktigt hållbar arena med framtiden för sig, fortsätter han.

Att rita en inkluderande miljö som känns välkomnande för alla och hjälpa till att skapa en modern, fungerande träffpunkt stod hela tiden i fokus för arkitekterna.

– Vi har arbetat mycket med att göra byggnaden lättillgänglig och har samlat de olika lokalerna kring en central foajé som också fungerar som entré. Den delen är vi extra nöjda med. Här passerar 3500 personer per dag. Det är husets hjärta, säger Christer Blomqvist, en av de ansvariga arkitekterna på Tengbom.

Juryns motivering:

”Med sin flexibla utformning ska den välkomna alla, inte bara större sport- och musikevenemang utan även sammanhang med mindre föreningar och organisationer. Arenan som blir ett lyft för Sävehof och Partille som evenemangskommun, arbetar medvetet för mångfald. Arenan är lätt att nå för besökarna oavsett om man färdas med tåg, buss eller bil. Med kollektivtrafik nås arenan på 15 minuter från Göteborgs Central.”

Unknown
Flera publika funktioner som restauranger, caféer, kontor och ett gym på översta våningen gör att arenan kan vara öppen från tidig morgon till sen kväll även de dagar då inget större evenemang äger rum.

Relaterat

Tengbom samarbetar med BillerudKorsnäs i miljardsatsning

2016-12-18

Papperstillverkaren BillerudKorsnäs satsar fem miljarder på utveckling i Grums och väljer Tengbom som samarbetspartner. Ansvariga arkitekten Jonas Haglund kallar uppdraget ”Ett riktigt drömprojekt”.

karlstad industri
En stor byggnad i ett extremt bra ”skyltläge” bredvid E18, är vad som står på agendan. ”Det händer inte så ofta att man får uppdraget att utforma en 400 meter lång byggnad alldeles intill en vältrafikerad Europaväg”, kommenterar Jonas Haglund.

Med arkitektur kan man bygga och utveckla samhället på flera sätt och på Tengbom har vi kompetensen, erfarenheten och viljan att närma oss den här förbättringsprocessen från många olika håll. När BillerudKorsnäs, en av världens största papperstillverkare, ville ta ett historiskt steg i sin utveckling och ställa om till kartongtillverkning för att tillgodose en ökad efterfrågan på hållbara förpackningslösningar för mat och dryck, var Tengbom en naturlig samarbetspartner.

Det är en jättesatsning på fem miljarder kronor, och Tengbom vann direktupphandlingen om Gruvöns bruk redan i december förra året, men har på grund av sekretess inte kunnat gå ut med det förrän nu.  

– Det är jättekul att äntligen kunna berätta om det här fantastiska projektet: en stor byggnad i ett extremt bra ”skyltläge” bredvid E18. Det händer inte så ofta att man får uppdraget att utforma en 400 meter lång byggnad alldeles intill en vältrafikerad Europaväg. Ännu roligare blev det av att vi fick hålla en inledande Place Making-workshop med ledande aktörer hos beställaren och gå igång med storytelling för att ta fram ett designkoncept. Ett riktigt drömprojekt, säger Jonas Haglund som är en av de ansvariga arkitekterna.

Konceptet som arbetades fram bygger på tre övergripande metaforer: lokomotivet, kartongprodukten och origami, vilka kommer att synas både faktiskt genom formspråket som associerar till strömlinjeformade lokomotiv, fart och kraft och fasadmaterialens många olika strukturer och nyanser som anknyter till de kartongprodukter BillerudKorsnäs producerar, men workshopen kommer även sätta en mer indirekt ton på projektet och bidra till en sammanhållen karaktär.

 

Relaterat

Hallå där, Torbjörn Höeg… Hur skapar vi framtidens kontor?

2016-12-07

Hur kommer framtidens arbetsplatser se ut och fungera? Är det aktivitetsbaserade arbetssättet här för att stanna? En del svar får vi kanske den 7 december, när arkitekter, forskare och företagare möts på konferensen Framtidens kontor och arbetssätt. Tengboms Torbjörn Höeg är en av de som ska dit för att diskutera sina erfarenheter av utveckling och implementering av aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW).

Vad kommer ni att prata om på konferensen Framtidens kontor och arbetssätt?

Tanken är att diskutera vad som krävs av dagens och framtidens kontor och arbetssätt. Det aktivitetsbaserade kontoret har nu funnits i ungefär 10 år, och vi börjar få mer och mer kött på benen om hur det fungerar. Det finns både konkreta erfarenheter och forskning på området, vilka tillsammans ger en mer komplex bild än vad vi tidigare haft. Konferensen är ett sätt att dela erfarenheter, resultat och konkreta lösningar på de utmaningar vi möter när vi planerar, implementerar och utvecklar kontor.

Vad kan det vara för utmaningar?

Den största utmaningen med att skapa bra kontor för det aktivitetsbaserade arbetssättet ligger faktiskt varken i de tekniska lösningarna eller utformningen av kontoret i sig, utan i att få till de nödvändiga beteendeförändringarna. En organisation bärs upp av medarbetarna; om inte de trivs och fungerar i arbetsmiljön blir det inte bra. Att påverka människors vanor är mycket mer utmanande än att hitta en snygg, konceptuell lösning.

Det är inte vår roll att ”leverera en lösning” – utan att hjälpa verksamheten att själva hitta en lösning som passar dem.

Vad innebär det för er som arkitekter?

Det innebär att det vi levererar till kunderna i mindre utsträckning är en exklusiv slutprodukt, och mer något som de är inblandade i. Det är inte vår roll att ”leverera en lösning” – utan att hjälpa verksamheten att själva hitta en lösning som passar dem.

Vi har sett att vi behöver utveckla våra processer så att de blir bättre hjälpmedel för detta: där det är möjligt, jobba mer inkluderande med slutanvändarna så att de äger resultatet i större utsträckning. Om man får vara delaktig i procesen blir man mer lojal mot lösningen.

Vi ser slutet på de superdesignade konceptkontoren som förebild.

Så hur ser utvecklingen ut nu? Vad kan vi vänta oss?

Det kan vara så att vi ser slutet på de superdesignade konceptkontoren som förebild. I stället blir kontoret en förändringsprocess, något som kräver kontinuerlig förvaltning och utveckling.

Vi ser det idag i de fall där kontoren har blivit en mer kommersiell produkt – till exempel i frilansmiljöer där man köper sig kontorsplatser som medlemskap; där är kontoret inte så färdigt och ”corporate”, utan mera en eklektisk och föränderlig miljö.

Vissa pratar om ”rummens återkomst”… men vi får se. En av de intressantare utmaningarna är ju faktiskt att vi inte vet vilka behov som kommer att uppstå, eftersom företag och organisationer får nya utmaningar hela tiden. Därför blir också processen desto intressantare. Tillblivelsen är en väldigt viktig del av framtidens kontor.Workshop kontor

Tillblivelsen är en väldigt viktig del av framtidens kontor.

I ständig förändring

Så jobbar vi på Tengbom HK

Hur jobbar ni vidare nu?        

Vi jobbar på att hela tiden göra en systematisk erfarenhetsåterföring från våra kontorsprojekt: att i högre grad undersöka hur de funkar och utnyttja det för den fortsätta utvecklingen. Vi arbetar också mer med involverande dialogprocesser, vilket också allt fler beställare efterfrågar.

Tengboms eget huvudkontor är i ständig förändring.
Tengboms eget huvudkontor är i ständig förändring.

Dessutom använder vi oss själva som försökskaniner, kan man säga: när vi gjorde om vårt huvudkontor i våras testade vi processerna på företaget. Vi höll bland annat workshopar med medarbetarna – vilket alltid är lärorikt i sådana processer – men kanske extra mycket bland 300 arkitekter med mycket åsikter!

Läs mer om konferensen här.

Relaterat

Tengbom ritar framtidens småhus med Ikano Bostad

2016-12-02
160601_ikano_exterior

Ett flexibelt, urbant och hållbart boende för den moderna småbarnsfamiljen stod på önskelistan. I vår blir det verklighet. Tengbom ritar radhus tillsammans med Ikano Bostad efter vinst i utlyst tävling.

Målgruppen är den moderna barnfamiljen, som kan se ut på många olika sätt. Vissa föräldrar lever i par, vissa är ensamstående med barn, har barn på väg, eller tar hand om sina barn varannan vecka. Tengbom tittar på folks vardag och ritar hus för att passa människan, inte tvärtom.

– Vår vision har varit att skapa ett smart, flexibelt och personligt boende och vårt mål har varit att det ska vara anpassningsbart, möjliggöra kloka val och vara hållbart. Och det har vi lyckats med, säger Marie Nordin, studiochef Bostad.

– Konceptet i det här projektet utgår från ett fåtal komponenter som kan sättas ihop – lite som Lego – ­i olika konstellationer för att möta individer, samhället och platsen, berättar Stefan Rydin, uppdragsansvarig arkitekt för projektet.

Tanken är att Ikano-radhuset ska fungera som din bästa vän i vardagen. Någon som alltid finns där och ser till att du har det bra. Som ser till att dina val går enkelt, att dina behov tillgodoses, att du får tid över till annat – till livskvalitet, till familjen. Som ser till att dina val sparar pengar åt dig, och sparar klimat åt framtida generationer.

Först ut är radhus i Vikhem i Staffanstorp och Elinegård i Malmö. Planerad säljstart är våren 2017.

Relaterat