Arkiv per måndad oktober 2016

Identitetsskapande arkitektur på tapeten

2016-10-27

I veckan föreläste vi på seminariet Framtidens skol- och förskolemiljöer 2016, dit våra arkitekter Banafsheh Nejad och Gabriel Sandstedt, tillsammans med Marie Berg (utvecklingsledare Göteborgs Stad) var specialinbjudna för att belysa hur en skola kan stärka ett områdes identitet. 

Gabriel Sandstedt, Banafsheh Nejad och Marie Steen
Gabriel Sandstedt, Banafsheh Nejad och Marie Berg.

Med Frejaskolan som nu byggs i Göteborg som praktikfall delade vi bland annat med oss av erfarenheter som rör samarbete, process och lärdomar vi fått längs vägen i projektet vi varit involverade i från tävlingsvinst till bygge. Målet har varit att bygga för området och de verksamheter som ska flytta in; en levande byggnad för lek, lärande och varierade aktiviteter. Området aktiveras och hålls dessutom levande genom att skolans entréplan, ute som inne, i princip ska gå att använda från tidig morgon till sen kväll.

Ability partner_Tengbom2.jpegSeminariet arrangerades av Ability Partner och ägde rum 24-25 oktober i Ingenjörshuset i Stockholm. Lite extra kul för oss, då det ritades av Anders Tengbom år 1969.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Spadtag för 66 hyresrätter i Jönköping

2016-10-26

Den 25 oktober sattes spaden i marken på Dalvik i Jönköping för 66 nyproducerade hyresrätter som vi är arkitekter för. Det är Willhem som bygger tillsammans med entreprenören Blue Wall Construction. 

Kvarteret Räven. Illustration: Tengbom
Kvarteret Räven. Illustration: Tengbom

–  Det finns ett stort behov av nya bostäder i Jönköping så vi tycker att det är väldigt roligt och positivt att Willhem genomför en sådan här satsning, sa Carin Berggren, kommunalråd (M) i Jönköping.

Vid spadtaget medverkade bland andra ansvarig arkitekt Matt Patterson från Tengbom. Inflyttning beräknas ske under vintern 2018. Läs mer i Fastighet & Bostadsrätt här.

Habitat III – där människan utgör staden

2016-10-25

Sluta vara rädd för utopier och visioner och använd dem i stället. Det menar Alma Jacobson som har besökt FN-konferensen Habitat III där fokus ligger på staden och dess potential. Alla är viktiga i samhällsbyggandet och som arkitekter har vi både en unik kompetens och ett enormt ansvar som länk mellan människorna och staden.

Entrén till utställningsområdet
Entrén till utställningsområdet

Den 20:e oktober var på många sätt en historisk dag. Det var då världens ledare samlades i Quito i Ecuador för att tillsammans anta en ny urban agenda, ”The New Urban Agenda”. Det är 20 år sedan FN höll den förra Habitatkonferensen och många av huvudfrågorna kring världens snabbt växande städer återstår – fattigdom, växande slumområden, stigande ojämlikhet och exkluderande urbana miljöer. Den nya urbana agendan presenterar tillsammans med Agenda 2030:s Mål 11: Hållbara städer och samhällen, en vision och strategi kring hur vi tillsammans kan hantera de här frågorna de kommande 20 åren.

Det är inte utan fog som just städer står i fokus på Habitat III när vi talar om en globalt hållbar utveckling. Närmare 70 procent av världens befolkning beräknas bo i städer år 2050. Det är uppenbart att frågan om städers utveckling är brinnande på en global nivå – cirka 100 000 människor har varit involverade världen över, vilket därmed gör detta till den största FN-konferensen hittills, enligt Joan Clos, generalsekreterare för Habitat III.

Människan i centrum
Det är i synnerhet för utvecklingsländerna som frågan är akut. De har stött på större utmaningar i urbaniseringen än vad vi i Sverige har gjort. Men det globaliseringen i stor utsträckning har bidragit till är en ökad spridning av kunskap, och det är uppenbart att det inte är vi i Västvärlden som varit mest kunskapstörstiga i sammanhanget.

Plötsligt hör vi utvecklingsländerna tala om hållbarhet på ett sätt som vi inte tidigare har fått erfara. Vi får se projekt från alla världens hörn med exempel på inkluderande processer, offentliga miljöer, sopsortering och återvinning, livscykelperspektiv och en omfördelning av infrastruktur till fördel för cykelbanor och kollektivtrafik. Projekten präglas av starka visioner och hög ambition. I många fall har de inblandade hämtat inspiration från det arbete som vi tidigare har lagt grunden till, men i andra fall har frågorna hanterats på helt nya och innovativa sätt. Jag inser snabbt att nu är det vi som har att lära från dem, snarare än tvärtom.

Begreppen globalisering och urbanisering kompletteras i sammanhanget med digitalisering, där det talas mycket om data och hur vi på olika sätt kan visualisera data och göra den kvalitativ. Det är förhållandevis lätt att mäta ”hård data” som koldioxidhalter och kollektivtrafikresande, men desto mer komplext att mäta mjuka värden som inkräktar på den sociala sfären. Det talas om SMART-cities, men även om andra urbana typologier – ”resilient, green, sustainable cities”. Det som framstår som självklart för mig är att den gemensamma nämnaren för staden förblir densamma – människan. Det är människor som utgör staden, och det är just därför som människan måste förbli och utgöra en central del av staden och dess uppbyggnad.

Gatuvy från utställningsområdet på Habitat III_10Omfamna det utopiska
Den nya urbana agendan handlar just om en stads- och samhällsutveckling med människan i centrum. Men mycket kritik har riktats mot The New Urban Agenda, framförallt vad gäller implementeringsarbetet. Många menar att agendan är alldeles för vagt formulerad utan någon konkret plan eller några specifika datum för verkställande.

Det är dock främst från de redan utvecklade länderna som kritiken kommer, medan utvecklingsländerna inte framstår som lika rädda för att tala om visioner. Vi har intagit en passiv position där det nästan blivit tabu att prata om det utopiska. Men är det inte just det som en ny urban agenda bör handla om – att presentera en vision som vi gemensamt kan arbeta mot?

På vägen hem träffar jag en indisk arkitekt som berättar om sitt deltagande på Habitat I, för 40 år sedan. Han berättar om en situation i Indien, som Västvärlden enligt honom överhuvudtaget inte kan relatera till. ”När jag kommer hit och pratar om utopi skrattar folk åt mig”, säger han. ”Men det är just utopi vi måste sikta mot om vi ska kunna åstadkomma något”, fortsätter han.

Quito City_02I riktning mot en bättre stad
Det är tydligt att demokratisering av kunskap är en nyckel. Alla måste inkluderas i processen: de som styr staden, de som planerar staden, de som bygger staden och de som bor i staden. Vi arkitekter bär på ett enormt stort ansvar då vi utgör en länk mellan människorna och staden. Det är trots allt staden med alla dess invånare som är vår slutanvändare.

På Habitat III är det därför inte de hundratals seminarierna och föreläsningarna som inspirerar mest, utan mötena med alla människor. Jag kan inte låta bli att inspireras av visionärerna på plats, som alla delar samma drömmar och mål vad gäller den framtida utvecklingen av våra städer.

Kanske kan vi som arkitekter gå in med ett annat förhållningssätt, där utopi och vision inte nödvändigtvis bär på negativa konnotationer? Vår roll handlar om att realisera och översätta vision till kreation. Vi måste därför aktivt arbeta för att öka värdet på arkitektur som en del av stadsutvecklingen så att vi om 20 år stolt kan säga att vi faktiskt har varit med och skapat en bättre stad för dess invånare.

Vinn friplåtar till Arkitekturgalan

2016-10-24

Uppdatering: Nu är tävligen avslutad, alla vinnare har blivit kontaktade av oss. Vi ses på frukost hos oss, eller på Cirkus!

Tisdag den 29 november är det dags för branschen att samlas och skåla varandras framgångar på Arkitekturgalan. I år går den av stapeln på Cirkus i Stockholm och det är ett späckat program att se fram emot, från morgon till kväll.

Vi vill gärna se fler och mer av unga talanger på galan. Därför tävlar vi ut 40 friplåtar till arkitektstudenter i hela landet, biljetter som ger access till både dags- och kvällspasset. Samtliga vinnare bjuder vi dessutom på frukost på vårt huvudkontor på Katarinavägen vid Slussen.

För att få tävla om dessa gör ni följande:

  1. Ta en bild på din favoritplats och lägg upp den på Instagram* eller maila till kommunikation@tengbom.se
  2. Motivera varför du valt platsen, tagga @Tengbom och märk inlägget med #TengbomTicket
  3. Vi väljer ut de bästa motiveringarna och kontaktar vinnarna via Instagram eller mail.

Vi utser vinnare löpande, så tävlingen pågår så långt biljetterna räcker. Tävlingen avslutas senast 25 november.

*För att kunna tävla på Instagram krävs det att du har öppen Instagram-profil.

Hallå där… Stellan Fryxell

I veckan stod det klart att en tillbyggnad av Rudbeckslaboratoriet i Uppsala, där Tengbom gjort projekteringen, fått certifikatet Miljöbyggnad Guld. Vad betyder det egentligen? Stellan Fryxell, hållbarhetschef på Tengbom, reder ut begreppen.Stella-Fryxell-bw– Miljöbyggnad är ett certifieringssystem för byggnader i Sverige. Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvalitéer vad gäller energi, inomhusmiljö och material. En byggnad kan uppnå betyget Brons, Silver eller Guld. Det är en process för att göra klokare miljöval och en kvalitetsstämpel både för de som ska vistas i byggnaden och de som äger och förvaltar den.

Vad innebär det att anlita certifierade miljösamordnare?

– Det är det enda sättet att nå en miljöcertifiering för en byggnad. När du anlitar en certifierad miljösamordnare så håller den personen i hela processen från start till mål, och ser till att alla steg uppfylls som behövs för att få en certifiering. I fastighetsbranschen i Sverige är det här idag ett välkänt sätt att jobba, och många vet att det är nödvändigt för att visa att man har med en modern produkt. Man visar att man inte fuskar och det ger en trovärdighet. Vi ser en stor ökning av antalet projekt som de senaste åren som jobbar med miljöcertifiering från start.

Borde inte alla projekt vara miljöcertifierade?

– Jo, långsiktigt borde alla vara det, eller om det annars kommer något internationellt regelverk som kräver att alla fastigheter miljöklassas enligt samma standard. Vi vet idag att det höjer värdet på en byggnad, både ur hållbarhetsaspekt och i ett ekonomiskt sammanhang.

Hur jobbar Tengbom med miljöcertifiering?

– Vi har 15 miljösamordnare som fungerar som koordinatorer, spridda över hela landet. Vi har också över 100 personer hos oss som har erfarenhet av hållbarhetsarbete på olika sätt. Det här, ihop med våra många referensprojekt gör att vi hela tiden kan jobba i enighet med de olika kraven som projekten ställer.

Vad betyder miljöcertifieringen i en större kontext?

– Certifiering av byggnader är inte bara en fråga om kvalitativ arkitektur. Det är också ett bidrag till det oerhört viktiga globala arbetet med att begränsa ökningen av medeltemperaturen på jorden. Genom att jobba så här bidrar vi till att nå FN:s utvecklingsmål från september 2015, till COP 21-överenskommelsen i Paris december 2015 och till UN Habitat lll ”The New Urban Agenda” från nu i oktober.

Vi för samman teknik och hälsa i nytt vetenskapligt centrum

2016-10-20

Den 20 oktober invigdes Tecnhology and Health vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Men här klipptes inga band – i stället knyter byggnaden ihop flera av landets främsta verksamheter för forskning och utbildning inom medicinteknik. 

Exteriör Technology and Health_Tengbom
Foto: Felix Gerlach

Technology and Health blir en mötesplats för forskning, utbildning och näringsliv inom medicinsk teknik. Centret ska inrymma flera verksamheter: Skolan för teknik och hälsa (STH) vid KTH, Röda Korsets Högskola, Karolinska Institutet och CAMST Simulatorcentrum. Tanken är att samboskapet ska bidra till kunskapsutbyte och samarbete.

– Byggnaden reflekterar det faktum att synen på kunskapsbyggande har förändrats de senaste decennierna. Vi ser ett större fokus på mötesplatser; transparenta miljöer som främjar kreativitet och synergier, säger Carina Carlman, studiochef på Tengbom med ansvar för vårdarkitektur och Life Science.

Teknik och hälsa inifrån och ut

Invigningen var välbesökt
Invigningen var välbesökt

Vi valde att låta arkitekturen signalera verksamhetens två teman.
– Exteriören visar sådant vi förknippar med technology: stram transparens, öppenhet och modern precision, säger Krister Bjurström, en av de ansvariga arkitekterna. Detta översattes till en fasad i silvergrå aluminium med stora glasytor och ett raster av vridna aluminiumribbor.

Interiört är det i stället temat health som dominerar, med mänskliga möten som ledord. Det yttrar sig i ljusgårdar, balkonger, trämaterial och kulörer som ska stimulera de 300 forskare och 2000 studenter som kommer att röra sig i huset om dagarna.

Technology and Health_Tengbom
Foto: Felix Gerlach

Nästa etapp: NEO

Nu fortsätter arbetet med NEO, grannbyggnaden till Technology and Health som invigs nästa år. Tillsammans kommer de bägge byggnaderna att bilda en ny gemensam entré till universitetssjukhuset.

Läs mer om Technology and Health här.

”Med beröm godkänt”

2016-10-19

Wihlborgs är en av våra största och viktigaste kunder i Öresundsregionen. Vi har haft äran att samarbeta med dem när Knutpunkten byggdes om och till. Nyligen invigde de sitt nya Helsingborgskontor i samma byggnad – även det ritat av oss.

Knutpunkten har på kort tid blivit Helsingborgs mest intressanta kontorshus. Här sitter Wihlborgs mitt i händelsernas centrum, i en fastighet de både äger och förvaltar med fokus på långsiktighet och kvalitet. Utöver företagets vd Anders Jarl, träffar vi regionchef Thomas Bråhagen och projektledare Leif Svensson. Med de senare två diskuterar vi projektets framgångsfaktorer, vikten av ett genomarbetat koncept och karaktärsstark arkitektur.

Från vänster: Thomas Bråhagen, regionchef Wihlborgs, Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund och Anders Jarl, vd Wihlborgs. Foto: Peter Westrup
Från vänster: Thomas Bråhagen, regionchef Wihlborgs, Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund och Anders Jarl, vd Wihlborgs. Foto: Peter Westrup

Hur började samarbetet?
– 2013 träffade jag Erik Lönnerholm och Patrik Ekenhill hos er för att börja utreda hur vi kunde bygga till och förändra huskroppen inom detaljplanen. Vi har sedan jobbat tillsammans från ax till limpa och det har fungerat fantastiskt bra, tack vare en mycket givande dialog med Tengbom genom hela processen, säger Leif Svensson.
– Parallellt har vi på förvaltningen haft en dialog med arkitekterna för att tidigt hitta intresserade hyresgäster. Flexibilitet är ledordet där, då många önskemål och behov ska tillfredsställas. Där har stödet från Tengbom varit ovärderligt, säger Thomas Bråhagen.
– Ja, flexibiliteten var en sådan nöt som Patrik Ekenhill knäckte åt oss genom att föreslå ett centralt trapphus. Detta löste planen för de två stora våningsplanen 15 och 16 genom ett trapphus rakt ned i P-huset.

Hur har intresset sett ut från hyresgäster?
– Vi har sett ett enormt intresse nästan från start. Det har förstås mycket med läget att göra, men man ska inte sticka under stol med att god arkitektur säljer. Är det något man konkurrerar med idag så är det fina lokaler som medarbetarna känner sig stolta över. Det har vi verkligen skapat inifrån och ut, säger Leif Svensson och tillägger glatt: ni får med beröm godkänt.

Foto: Peter Westrup
Foto: Peter Westrup

Man ska inte sticka under stol med att god arkitektur säljer.

Berätta om mervärdet ni ser i och får ut av god arkitektur.
– Vi ska inte bygga för att sedan sälja, utan bygga, behålla, förvalta. En stor skillnad! Där är samarbetet med arkitekten enormt viktigt. Med lyhörda arkitekter blir husen bättre, säger Thomas Bråhagen.
– Kommunen har väntat i 25 år på att det ska byggas något centralt och vi var i princip först ut, så pressen var stor på oss. Men med Tengbom som partner kan vi nu visa på resultat. Här har vi hittat arkitekter som kan leverera pricken över i:et vilket är vad vi ofta söker för att skapa kvalitativ och långsiktig arkitektur. Vi vill åt uttryck som får folk att stanna upp och haja till, säger Leif Svensson.

På vilket sätt är vi bra på detta, Nicholas?
– Att förstå kundens affär och behov är viktigt för oss i utvecklingen av ett koncept. Det handlar om att lägga krutet på rätt saker och att vara duktig på att identifiera detaljerna som gör skillnad. Vi skapar arkitektur som stärker kundens varumärke och byggnadens värde över tid, säger Nicholas Hörlin, kontorschef för Tengbom Öresund, och fortsätter: När vi är med i tidiga skeden och naturligt får en helhetsvy över ett projekt blir detta bättre.
– Ja, vi vill samarbeta med arkitekter som hjälper till med kreativiteten såväl som står på sig vad gäller strategiska beslut. Vi söker ofta hjälp om hur vi bäst möter framtiden, så att redan nu få hjälp att tänka på hur denna byggnad kan hyras ut om fem eller tio år är något vi uppskattar väldigt mycket, avslutar Thomas Bråhagen.

Läs mer om hur vi jobbat med hela om- och tillbyggnaden av Knutpunkten här.

Hållbarhet på flera sätt i HSB Living Lab

2016-10-11

Nu startar det senaste projektet i HSB Living Lab: en undersökning av matsvinn och hur man kan påverka människors beteende kring detta. De kommande nio månaderna ska man designa, testa och mäta prototyper på de 33 boende i HSB Living Lab.

Diskussioner om hållbart byggande handlar ofta om miljövänliga material och hänsyn till resursförbrukning i själva byggnaden. Men hur människor lever sitt liv till vardags i påverkar givetvis också klimatet.

Matsvinns-projektet är ett samarbete mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet, en byrå som jobbar med psykologi, design, beteende och miljöekonomi.  Förhoppningen är att kunna påverka de boendes beteenden för att minska matsvinn.

– Genom samverkan mellan HSB Living Lab och Beteendelabbet har vi nu möjlighet att testa och på djupet förstå hur hyresgästernas beteendemönster kring matsvinn ser ut idag för att skapa hållbara beteenden för framtiden. Förhoppningsvis är det när innovation och beteendevetenskap får lov att mötas som vi kan närma oss svaren på framtidens utmaningar, säger Kajsa Lindström från Beteendelabbet.

Tengbom är inte inblandade i just den här studien, men vi följer med spänning resultatet. Kanske kan resultatet av undersökningen leda till nya rön om hur arkitekturen kan stimulera ett mer hållbart beteende?

HSB Living Lab i Göteborg är ett världsunikt forskningsprojekt där nya tekniska, sociala och arkitektoniska innovationer ska testas IRL. Det är ett samarbete mellan näringslivet, staden och akademin. En unik och öppen arena för att skapa framtidens hållbara boendemiljöer. Läs mer om HSB Living Lab

Södra entrén och Tillfälliga saluhallen är nominerade till Design S

2016-10-05

Vi är överväldigade av det stora intresset kring våra projekt Södra entrén och Tillfälliga saluhallen. Inte nog med att de är nominerade till WAF – nu har vi även glädjen att meddela att de utgör två av totalt fyra projekt som är nominerade i kategorin Arkitektur till Sveriges största designpris Design S.

I år firar utmärkelsen Design S tio år och med det introduceras även ett större antal kategorier. Det är med stor eufori vi ser genrer som ”Hållbart samhälle” och ”Tjänstedesign”, för att nämna några, som gör att priset utvecklas och finner sin plats i tiden. Juryn för arkitekturpriset består i år av Ilkka Suppanen, designer, Malin Zimm, doktor i arkitektur, Mark Isitt, journalist och Robert Janson, arkitekt och designer. Juryns ordförande är Lisa Lindström, vd för Doberman.

Södra entrén
Vi vann uppdraget att gestalta  Södra entrén efter en arkitekttävling 2013. Förutom ett nytt resandeflöde och en ny cykelhub är den nya entrén lika mycket ett landmärke och en målpunkt som stärker de stadsmässiga sambanden i Helsingborg.

”Den nya entrén är en viktig del i arbetet att stärka Knutpunktens koppling mot södra delen av staden, med campus och det blivande H+ området. Med nya trafikflöden, mer aktivitet och puls i området, hoppas man också minska stadens segregation”, säger ansvarig arkitekt Patrik Ekenhill.

Läs även det fina reportaget med Patrik Ekenhill i HD där han berättar mer om projektet och hur han bidragit till att sätta sin prägel på staden genom karaktärsstark arkitektur.

Södra entrén Tengbom 2015
Foto: Felix Gerlach

Tillfälliga saluhallen
Den Tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg är på många sätt epitetet av god arkitektur. Den har inte bara bidragit till att affärerna går bättre än någonsin för handlarna, utan den har också dragit ett nytt klientel till området, samt visar på nya användningssätt av stadens torg.

”Vi vill inte återskapa historia” säger ansvarig arkitekt Mark Humphreys i en intervju med Affärsvärlden. Där berättar han även mer om hur viktigt det var för oss att den tillfälliga hallen skulle ha samma storslagenhet som den ordinarie.

Foto: Felix Gerlach
Foto: Felix Gerlach

Offentlig utställning
Den 11 oktober öppnar en utställning på ArkDes som visar samtliga nominerade bidrag. Denna utgör också underlag till priset Folkets Val, där allmänheten ges möjlighet att rösta fram sitt vinnande bidrag. Vinnarna offentliggörs på Design S-dagen den 24 november.

Läs mer om Design S här och alla nominerade bidrag här.

Tengbom tar ställning för cyklister

2016-10-03

Det är dags att göra plats för cyklisterna i Stockholm! Några av våra medarbetare tröttnade på parkeringskaoset vid Slussen och tog saken i egna händer. Från och med den 3 oktober finns det därför 48 extra parkeringsplatser för cyklar på Katarinavägen. 

Cykelstället Istället
Cykelstället Istället

Vårt produktdesignteam har tagit fram ett cykelställ kallat Istället – det vill säga istället för ingenting. Med det visar vi ett enkelt sätt att lösa problemet utanför vår egen dörr, men det är också en aktion vi hoppas kan inspirera och få mer långsiktiga effekter.

Cykelstället IställetHela processen gick på en dag: från idé till skiss, till färdig design och godkänd offert från en tillverkare. En vecka senare är cykelställen på plats. Produktdesignern Christoffer Östman tog fram en prototyp för ett cykelställ som skulle gå snabbt och lätt att tillverka. Lösningen blev en konstruktion av två plywoodskivor som ställs upp med gångjärn, med urfrästa spår för däcken och metallöglor för fastlåsning av cykeln. Cykelställen är inte tänkta som en permanent lösning; utan snarare som en protest mot hur stadens cyklister underprioriteras, vilket resulterar i kaos och cyklar fastlåsta i allt ifrån trappräcken till uteserveringar.

Sara Peny, som är arkitekt och jobbar med stadsplanering, tycker att tillfälliga lösningar av det här slaget kan vara ett bra sätt att testa hur man kan förbättra stadsmiljön.

Cykelstället Istället–  Stockholms stad har ett mål om att 15 procent av alla resor i rusningstrafik ska ske på cykel år 2030. Om man ska åstadkomma en sådan hållbar utveckling måste det också finnas förutsättningar för det i infrastrukturen, säger hon. Allt kan inte ske på en gång, men just därför är det värdefullt att göra riktiga tester på vägen.

Det finns dock även en mer långsiktig tanke med cykelställen på Katarinavägen.

– Vi hoppas att det här blir startskottet för fler liknande aktioner och att tillfälliga cykelställ börjar poppa upp överallt där de behövs: stadsfestivaler, konserter och andra ställen där det tillfälligt samlas mycket människor. Den prototyp vi har tagit fram är enkel både att producera, transportera och återanvända. Vi släpper ritningarna fria i dag – så ut och agera i din stad! uppmanar Christoffer Östman.

Aktionen är ett exempel på att arkitektur och design kan vara en snabb process, likaväl som mångåriga, komplexa projekt. Gemensamt är dock att det handlar om att lösa problem och skapa en stad som är både funktionell och välkomnande för invånarna. För oss på Tengbom är det viktigt att vara delaktiga i utvecklingen av staden – från stort till smått.

Ritningarna för cykelställen finns att ladda ner här. Produktionskostnaden för ett cykelställ med plats för 16 cyklar är ca 2 000 kronor om man tar hjälp av snickeri – mindre för dig som är händig eller du som väljer att göra en ännu enklare variant.

Ritning för cykelstället Istället
Ritning för cykelstället Istället