Tengbom är med när Uppsala växer
Den 26-27 augusti 2016 ordnade Uppsala kommun två dagar om framtidens Uppsala och stadens nyaste stadsdel Rosendal, ett projekt vi har en framträdande roll i där vi tillsammans med WSP hjälper kommunen med sitt planarbete. Ledorden för dagarna var Mångfald, Variation, Trygghet och Hållbart byggande. Politiker, tjänstemän och branschfolk var på plats, liksom vi.
”Uppsala har för tredje året i rad utsetts till bästa stadskommun av tidningen Fokus, och det är högt tryck att få bygga och bo i Uppsala. Mässan var ett välbesökt tillfälle och en spännande mötesplats för oss att möta både nya och gamla kunder och bygga vårt varumärke på Uppsalamarknaden,” säger Jörgen Orback, kontorschef på Tengbom i Uppsala.
Vi på Tengbom var enda arkitektkontoret med egen monter. Många besökte oss och intresset var stort för samtal och en rundtur i de VR-glasögon som fanns på plats.
Vi var också delaktiga ett i panelsamtal under rubriken Vi bygger inte bara bostäder – vi bygger samhälle, där Cecilia Holmström, strategisk rådgivare inom bostadsfrågor, samtalade med Ulla-Britt Wickström, Uppsala kommun, Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, KOD Arkitekter. Samtalet handlade om framtidens bostadsmiljöer och socialt hållbart bostadsbyggande i praktiken.
Man inledde med behovet att planera för generalitet och anpassningsbarhet i större utsträckning än tidigare, att en hållbar stad i framtiden behöver vara ”resilient” – motståndskraftig mot förändringar. Samhället förändras i högre takt än någonsin. Teknikutveckling, klimatutmaningar, värderingsförflyttningar hos boende i våra bostäder och städer, nya värderingar från nya svenskar och demografiska förändringar är några exempel på det som Cecilia lyfte fram i samtalet.
”Vi behöver införa scenarioplanering i framtidens hållbara samhällsbyggande; planera för det oväntade och inte besluta eller slå fast allt från början, liksom utvärdera kontinuerligt och prototypa som vi pratar mycket om på Tengbom. Vi behöver förbereda en process där planer kan ändras efter hand som omvärld, målgrupp, eller teknikutveckling förändrar behov och möjliga lösningar.”
Cecilia lyfte exempel på utmaningar om vi tänker statiskt, som det faktum att det inte alltid är de människor som flyttar in som området ursprungligen planeras för och att vi inte har flexibilitet i nyttjandet av ytor i bostäder, stadsdelar, eller planeringsprocesser som kan möta upp detta. Eller att klimatvänligt byggandet styrs av lagar och markanvisningsavtal som relaterar till låg energiförbrukning. Något som inte förbereder oss på att solenergi kommer vara hälften så dyr som konventionellt producerad el om 3-6 år när husen är klara. Om energin är billig, förnyelsebar och egenproducerad när byggnaden sätts i drift är det mer klimatsmart att inte använda mycket material med enorma materialflöden. Likaväl det faktum att glas med ny teknik klarar solinstrålning och värmeförluster mycket bättre medan vi är fast i små fönster på grund av förlegade energikrav med avkall på utblick, dagsljus och fasadgestaltning.
Vidare lyftes vikten av variation, och inte bara på ytan. Idag syns explosion i stadsutvecklingsprojekt av småskaliga, varierade tak och fasader, medan variationen bakom ytan är lägre än någonsin. Det skapar ett homogent icke-flexibelt boende som inte är socialt hållbart. Istället efterfrågades ett fokus på fler lägenhetsstorlekar, bredare målgrupper och inte bara yteffektiva kompakta bostäder.
”Vi behöver bygga mer variation i innehållet, mer heterogena, anpassningsbara bostäder avseende målgrupper, upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar, funktionalitet, ytor och standard. Samtidigt måste vi fokusera på en medveten verktygslåda för variation i stadsmiljön i det långsamma tempot, den nära skalan. I sockelvåningar, entréer och mötet med det publika rummet. Inte bara variation ur fågelperspektiv,” sa Cecilia.
Avslutningsvis uppmärksammades de 15 procent som lider av rådande bostadsbrist i Sverige. De människor som står utanför bostadsmarknaden, utan råd att efterfråga en ny bostad. Socialt hållbart bostadsbyggande måste möta denna målgrupp. Här krävs tydliga värderingar och politiska åtgärder. Lösningen är inte nybyggda kompakta, oflexibla bostäder med låg kvalitet och kortsiktigt perspektiv. De är fortfarande för dyra, och ändå inte långsiktigt hållbara för människor, stadsmiljö eller klimat.
Panelsamtalet lockade publiken till skratt, applåder och nickande medhåll. Intressanta diskussioner kring temat fortsatte efteråt med besökare i vår monter.
Uppsala Skräpkör är en installation av Uppsala kommun med kampanjspråket: ”Tillsammans kan vi göra Uppsala renast”.
