Arkiv per måndad september 2016

Jonsereds fabriker på samråd

2016-09-26

Partille kommun har klubbat igenom Tengboms reviderade plan för utvecklingsområdet Jonsereds fabriker. Den 22 september inleddes samrådsskedet, en viktig milstolpe i projektet som dragit ut på tiden på grund av invånaruppror. 

Jonsereds fabriker. Illustration: Tengbom
Jonsereds fabriker. Illustration: Tengbom

Vi har jobbat med utvecklingsprojektet av Jonsereds fabriker sedan 2014, efter att invånarna i samhället motsatte sig exploateringen enligt det ursprungliga planprogrammet. Genom dialogprocesser – som promenader i området och workshops – och aktivt lyssnande har vi lyckats vända en negativ inställning bland invånarna till något mycket positivt som andas framtid och nyskapande. Vi har blåst liv i området med nya bostäder och lagt fram förslag som vi hoppas ska bli underlag för en levande miljö.

Vår gestaltningsidé bygger på fyra värdebegrepp som kom fram genom dialogprocesserna: Kraft, Inte på bilens villkor, Historia och Vi-känsla.

”Det är ett stort delmål att ha kommit till samrådsskede i detta projekt som kantas av stor komplexitet på grund allt ifrån kulturhistoriska aspekter till höga miljökrav. Genom dialogprocesser och aktivt lyssnande har vi lyckats få med oss Jonsereds invånare på förslaget, vilket vi nu hoppas få fortsätta med även i kommande skede”, säger Hans Lindgren, ansvarig arkitekt på Tengbom.

Plan över de fem exploateringsområdena. Illustration: Tengbom
Plan över de fem exploateringsområdena. Illustration: Tengbom

Under samrådet har allmänheten, länsstyrelsen och berörda myndigheter en månad på sig att kommentera det aktuella förslaget. Senare ger ytterligare en liknande möjlighet under granskningsskedet, varefter detaljplanen kan komma att antas.

Länk till pressmeddelande här.

Team Tengbaum tävlade i VM i trädhus

2016-09-21

Den 17 september hölls och avgjordes årets VM i trädhus, arrangerat av Magiska Trädgården genom Amanda Larsson. Vi var för första året med och tävlade med ett lag bestående av Nejra Lagumdzija, Alexandra Gaarup Vink, Axel Hermansson och Henrik Börjesson. De utgjorde Team Tengbaum.

Nejra Lagumdzija, Alexandra Gaarup Vink, Axel Hermansson och Henrik Börjesson.
Nejra Lagumdzija, Alexandra Gaarup Vink, Axel Hermansson och Henrik Börjesson.

”Vi ställdes direkt inför en omöjlighet på grund av trädet vi blev tilldelade. Konceptet vi hade skissat på – som vi trodde skulle fungera oavsett omständigheter – fick vi skrota omedelbart och börja tänka på nya idéer”, berättar kvartetten.

Ett kluster av sex trädstammar i en sluttning var en utmaning, men något som laget löste galant genom att utnyttja området kring trädet genom att foga in kilar mellan dess stammar. Resultatet blev en slags spiraltrappa som sträcker sig mot trädets toppar. De fyra plattformar som klämdes in mellan stammarna erbjuder alla en unik utsikt över platsen. Viktigt för laget var också att ta hänsyn till årets tema som var Barnkonventionens 12:e artikel som berör barns rätt till utbildning. Därför byggdes konstruktionen i ett barns skala, då tillgänglighet även var ett av tävlingens ledord.

”De fyra planen med sina unika nivåer och utblickar var också en flört med artikel 14 av konventionen som talar om barns rätt till tankefrihet och samvetsfrihet. Med valmöjligheter kan barn efter eget humör välja vilket plan som passar det bäst. Det ger inte bara rätt eller frihet till utbildning, utan också rätt och frihet till hur och var denna utbildning intas”, säger Henrik Börjesson.

Vm i trädhus, Tengbom

Tyvärr räckte inte Team Tengbaums insats när tävlingsbidragen skulle bedömas av årets jury som bestod av… just det, barn. Vann gjorde Maretopia konstnärskollektiv som tog hem vinsten genom att bygga en svävande fotboll. Hatten av till er!

”Arkitekter är obotliga tävlingsmänniskor, och extremt dåliga förlorare, men vad vi tar med oss hem och till våra kollegor är hur lyckat det kan bli att samarbeta över gränserna. Vi är så stolta över vårt trädhus och starka koncept. ‘Tengbaum’s Playwood Pavilion’ är resultatet av ett samarbete mellan en landskapsarkitekt, en ingenjör och två arkitekter”, säger Nejra Lagumdzija.

Vm i trädhus, Tengbom

 

Team Tengbaum fick extra hjälp av bonusmedlemmen Angelos Chiotis, en grekisk arkitekt som anlände till Stockholm för två veckor sedan. Han tillhör gruppen Newly Arrived Architects in Sweden som startades för att ta hand om arkitekter bland flyktingar från Syrien men som med tiden breddats till att välkomna alla utländska arkitekter som söker stöd med att få in en fot i den svenska arkitektvärlden.

Välkommen Soon Hammarström!

2016-09-20

Idag tillträdde Soon Hammarström som chef för vår framtidssatsning ArchTech and Future. Hon kommer att leda arbetet med att utveckla nya innovativa arbetssätt för hela företaget, med utgångspunkt i digitala verktyg, co-creation och disruptiva metoder.
Soon Hammarström
ArchTech and Future är Tengboms satsning på spetskompetens inom Computational Design (CODE), Virtual Design and Construction (VDC) och CAD/BIM-metodik. Soon Hammarströms roll blir att samordna kompetensen på de fyra områdena och utveckla nya modeller för hur de kan användas – med målet att skapa större nytta för både kunderna och medarbetarna.

Soon är planeringsarkitekt och jobbade redan 2006–2011 på Tengbom, då som studiochef för stadsbyggnad i Stockholm. Därefter har hon arbetat som extern VD på Landskapslaget och utökat sina kunskaper inom affärsutveckling.

– Det känns jätteroligt att få komma tillbaka till Tengbom och göra detta! Det finns ju redan så otroligt mycket bra saker på gång i företaget och jag ser fram emot att bli en del av det, säger Soon,

Vi är mycket glada över att kunna välkomna Soon tillbaka till oss!

Läs pressmeddelandet om Soon Hammarström här.

 

 

 

Möt oss på Business Arena

Nu är det dags för Business Arena i Stockholm igen. Den 21–22 september samlas fastighetsbranschen på Stockholm Waterfront – och vi är förstås med.

Business Arena
Foto: Akademiska Hus

I år har Tengbom fyra representanter i olika paneler och samtal:

  • Helena Beckman, arkitekt, medverkar i torsdagens panelsamtal Miljöer som inbjuder till fysisk aktivitet – hur kan branschen bidra?
    Onsdag kl. 14.30, C3, plan 2.
    Läs en intervju med Helena här.
  • Johanna Frelin, vd, Tengbom medverkar och trendspanar i Framtidsforum på temat Fastigheter, digitalisering och framtid.
    Torsdag kl. 12.55-13.05, plan 5, Balkongen.
  • Johanna Munck af Rosenschöld, arkitekt och kontorschef, talar i Framtidsforum på temat Framtidens hållbara städer.
    Onsdag kl. 12.55-13.05, plan 5, Balkongen.
  • Mark Humphreys, arkitekt och kontorschef, deltar i en paneldiskussion om visualisering och ny teknik. En tydligare bild av hur det blir – ger det bättre fysiska miljöer? 
    Onsdag kl. 11.00, rum 26 plan 2.

I vår monter kommer du också ha möjlighet att träffa fler Tengbomare, prova VR-glasögon, höra det senaste om vår studio ArchTech and Future, samt gå husesyn på vårt huvudkontor med hjälp av en fjärrstyrd robot. Hoppas vi ses!

Hallå där… Helena Beckman

Vad kan arkitekter göra för folkhälsan? En hel del, visar det sig. Möt Helena Beckman, en av Tengboms arkitekter som i veckan medverkar på Business Arena – en av fastighetsbranschens främsta mötesplatser. Där deltar hon i en panel om framtidens skolor, under rubriken ”Miljöer som inbjuder till fysisk aktivitet – hur kan branschen bidra?”.Helena Backman
Hej, Helena! Vilka tankar vill du lyfta i diskussionen om framtidens skolor?
Eftersom jag är den enda arkitekten i panelen så kommer jag att försöka vara väldigt konkret och ge praktiska exempel på vad man kan göra med arkitekturen för att stimulera rörelse.

Det kan till exempel handla om att uppmuntra till att folk använder trappan – genom att göra den till det första man ser och i stället ”gömma” hissen lite. Trappan kan också vara mycket mer än en transportsträcka – den kan bli en mötesplats. Vi ser till exempel i många nybyggda skolor att trappan blir något centralt, en yta man umgås i.

Hur kommer det sig att ni ska prata om just skolor, alla behöver väl röra på sig?
Rörelsefrämjande arkitektur behövs egentligen i alla typer av arbetsplatser och i offentliga miljöer, men vårt samtal kommer främst att handla om skolmiljöer för barn och unga, eftersom det är där man lägger grunden för en god hälsa.

Det går faktiskt att börja stimulera rörelse i riktigt låga åldrar. När det finns små barn i lokalerna använder man ofta grindar framför trappor för att förhindra att barnen skadar sig. Ett alternativ till det är att bygga trappor med låga, djupa steg. I stället för att stänga av trappan kan man göra den till en yta där barnen kan öva sin motorik – trappan blir en lösning i stället för ett problem. Jonas Kjellander på Sweco har tagit fram lämpliga mått för sådana trappor.

Det är också viktigt att se till att överbrygga hinder för den schemalagda rörelsen: skolidrotten. Vi vet att det finns de som avstår från att delta för att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummen – det kan vi bygga bort genom att skapa privata omklädningsrum där man får byta om i fred. Förut har man undvikit det för att man varit orolig för att stängda vrår ska skapa större utsatthet. Men jag tror att vi måste tänka om och erbjuda den möjligheten – i kombination med fler vuxna närvarande som håller koll.

Nu ger du exempel på byggnadslösningar i interiören. Utomhus är barn väl ganska bra på att röra sig själva?
Jo, men det finns mycket man kan göra också med utomhusytorna. Har man till exempel bara en fotbollsplan så är det oftast bara de duktigaste som spelar, och få andra vågar sig fram. Har man flera fotbollsplaner är det många fler som börjar använda dem.

Man kan också tänka på ytornas så kallade programmeringsgrad, alltså hur mycket de styr användningen. Vissa barn har behov av en hög programmeringsgrad, med klätterställningar och annat som visar hur man kan leka och röra på sig. Andra stimuleras mer av fria ytor och olika material. Genom att erbjuda olika typer av miljöer kan vi få fler att röra på sig.

Hur stort är arkitektens ansvar för folks rörelse och hälsa?
Jag tycker inte att det finns en enda roll som har ansvaret – alla måste göra vad de kan. När det gäller barn tycker jag att hela vuxenvärlden har ett ansvar, däribland arkitekter och samhällsbyggare. Barn har en naturlig lust att röra på sig – vi som vuxna ska hålla den vid liv och skapa förutsättningarna. Föräldrar bör också tänka på att låta bli att ta bilen till skolan eller förskolan och istället cykla eller gå med sitt barn.

Vad ser du mest fram emot med Business Arena?
Oh, det är många saker. Dels finns det gott om spännande seminarier att lyssna på, dels är det roligt att träffa folk i branschen och höra vad som är på gång.

 

Business Arena pågår 21-22 september 2016. Läs mer om vårt deltagande här.

Partille Arena – framtidens mötesplats invigd

2016-09-19

Förra veckan invigdes Partille Arena utanför Göteborg. Ett mastodontprojekt som tagit 13 år att genomföra, från förstudien till bandklippningen. Men nu är alltså arenan äntligen klar: en lokal mötesplats i en ny stadsdel, med idrott, kultur och evenemang på agendan.

Partille Arena Tengbom 2016
Foto: Felix Gerlach

Tengbom har arbetat med projektet sedan 2010, i ett stort team med både arkitekter och inredningsarkitekter. Visionen har varit en lättillgänglig anläggning för både kultur och idrott, en mötesplats som bubblar av aktivitet både dag- och kvällstid.

Partille Arena Tengbom 2016
Foto: Felix Gerlach

– Vi har arbetat fram en flexibilitet som gör arenan unik i sitt slag – den kan till exempel fungera för idrottslektioner på eftermiddagen, locka tusentals åskådare till en viktig match samma kväll, och sedan snabbt återställas för ett kulturevenemang vid lunch nästa dag, berättar Christer Blomquist, som har varit uppdragsansvarig.

Arenan har två hallar som båda är multifunktionella och kan användas till såväl teaterscen som idrottsarena med mobila läktare. I arenan finns också en restaurang, ett café, en bowlinghall, frisksportcenter samt kontors- och kanslilokaler.

Partille Arena Tengbom 2016
Foto: Felix Gerlach
Partille Arena Tengbom 2016
Foto: Felix Gerlach

Investeraren för arenan är det kommunala bostadsbolaget Partillebo, som också kommer ha ansvar för underhållet. Den dagliga driften med arrangemang och annat hanterar kultur-och fritidsförvaltningen i Partille kommun.

 

 

 

 

 

Hallå där… Jonas Haglund

2016-09-13

Ett billigt, mobilt boende som kan anpassas efter dina önskemål. Låter det för bra för att vara sant i dagens bostadskrisande Sverige? Möt Jonas Haglund, uppdragsansvarig arkitekt på vårt Karlstadskontor, som började jobba med projektet Portable Empowerment för ett år sedan och är säker på att vägen framåt ligger i självbyggda egnahem.

Jonas Haglund och kollegan Waseem Alnimeh började tillsammans titta på lösningar för mobila bostäder.
Jonas Haglund och kollegan Waseem Alnimeh började tillsammans titta på lösningar för mobila bostäder.

Portable Empowerment handlar alltså om mobila bostäder för självbyggeri. Vadan namnet?
– Jag försökte hitta ett namn som både fångar in att hemmen är flyttbara och att de skapar möjligheter för svaga grupper. På Tengbom vill vi ge människor som har svårt att komma in på bostadsmarknaden en hjälpande hand. Vi hjälper dem att hjälpa sig själva, säger Jonas Haglund.

Du är initiativtagare till projektet som nu blivit ett ”Tengbomprojekt”, berätta om dess huvudsyfte.
– Vi vill få andra aktörer att vakna och bli intresserade. Tanken är att det ska fungera som ett open source-projekt och även inkludera andra arkitektkontor och byggbolag. Portable Empowerment är snarare ett system än en byggteknik eller design. Det är ett sätt att knyta ihop den som behöver ett boende, den som kan bygga och den som har mark att bygga på. Inom kort ska vi även knyta samman finansieringsdelen.

Arbetet har pågått i snart ett år nu. Hur fick du idén från början?
– Den kommer nog ur en frustration över hur bostadsförsörjningen ser ut i Sverige, accentuerad av flyktingvågen förra hösten. Det fattas bostäder, så tänk om man kunde bygga dem enkelt där man behöver dem och flytta dem om man behöver det. Det finns en negativ förväntan på sådana här bostäder, de ses som andra klassens hem och vi i Sverige brukar anse oss som för fina för sådant, men jag ser modulerna mer som klippdockor som individen som ska bo där har möjlighet att klä i de kläderna som passar just dem.

Hur har arbetet gått med bygget av den första modulen?
– Det rullar på. Det har tagit lite längre tid än vi först trodde och vi uppskattar att den blir klar i november. Prototypen byggs med lösvirke men jag tror att vi måste vara realistiska och inse att det inte kommer att fungera för ovana personer. Vi behöver en högre grad av prefabricering av golv, väggar och tak.

Ser du fortfarande ljust på att utöka projektet? Har det potential att hjälpa Sverige?
– Ja, det tycker jag. Vi har inte suttit ned och räknat på det ekonomiskt men det är en bra idé som förtjänar en ordentlig utvärdering. Jag tror mycket på värdet i det mobila och mitt nästa steg är att försöka få en markanvisning så vi kan bygga fler hus på samma gång.

Vad behövs för att kunna bygga ett sådant här hus?
– En tomt. Vi hjälper till med bygglovsansökan. Vi hade inga problem med att få bygglov för prototypen. Sen behövs pengar att investera och viljan att bygga, förstås.

Kan projektet minska bostadsbristen?
– Ja, det tror jag. Det kan hjälpa dem som har jobb men inte så mycket sparpengar att komma in på bostadsmarknaden. Arbetsinsatsen värderas och det blir lättare att låna pengar. På många håll är det omöjligt att få låna till en bostadsrätt om man inte har en hög kontantinsats, och fungerar inte hyresmarknaden kanske man måste bo dyrt i andra hand. Det slår ofta hårt mot dem som har minst pengar. Jag ser det också som en möjlig vuxenritual: Man bygger sitt första egna hem. Man går en självbyggarkurs, får låna till materialet, investerar arbetet och sedan har man en lägenhet att bo i. Det kan fungera både för studenter och för asylsökande. Sedan tar man med sig hemmet, eller säljer det, om man vill flytta.

Hur ser framtiden ut för projektet?
– Utmaningen blir att göra det till ett industriellt system samtidigt som vi inte får fastna på de tekniska lösningarna utan måste behålla fokus på den organisatoriska aspekten – som Apple gjorde med apparna, ta hjälp av andra för att bygga innehåll. Många aktörer bidrar med små bitar. Tengbom är pionjärer här. Det här kan bli byggbranschens Uber eller Airbnb.

Projektet har väckt stor medial uppmärksamhet, senast av tidningen Arkitekten som besökte Jonas i Karlstad.

Tengbom är med när Uppsala växer

2016-09-07

Den 26-27 augusti ordnade Uppsala kommun två dagar om framtidens Uppsala och stadens nyaste stadsdel Rosendal, ett projekt vi har en framträdande roll i där vi tillsammans med WSP hjälper kommunen med sitt planarbete. Ledorden för dagarna var Mångfald, Variation, Trygghet och Hållbart byggande. Politiker, tjänstemän och branschfolk var på plats, liksom vi.

”Uppsala har för tredje året i rad utsetts till bästa stadskommun av tidningen Fokus, och det är högt tryck att få bygga och bo i Uppsala. Mässan var ett välbesökt tillfälle och en spännande mötesplats för oss att möta både nya och gamla kunder och bygga vårt varumärke på Uppsalamarknaden,” säger Jörgen Orback, kontorschef på Tengbom i Uppsala.

Vi på Tengbom var enda arkitektkontoret med egen monter. Många besökte oss och intresset var stort för samtal och en rundtur i de VR-glasögon som fanns på plats.

Panelen Rosendal Uppsala VäxerVi var också delaktiga ett i panelsamtal under rubriken Vi bygger inte bara bostäder – vi bygger samhälle, där Cecilia Holmström, strategisk rådgivare inom bostadsfrågor, samtalade med Ulla-Britt Wickström, Uppsala kommun, Sanna Hederus och Åsa Kallstenius, KOD Arkitekter. Samtalet handlade om framtidens bostadsmiljöer och socialt hållbart bostadsbyggande i praktiken.

Man inledde med behovet att planera för generalitet och anpassningsbarhet i större utsträckning än tidigare, att en hållbar stad i framtiden behöver vara ”resilient” – motståndskraftig mot förändringar. Samhället förändras i högre takt än någonsin. Teknikutveckling, klimatutmaningar, värderingsförflyttningar hos boende i våra bostäder och städer, nya värderingar från nya svenskar och demografiska förändringar är några exempel på det som Cecilia lyfte fram i samtalet.

”Vi behöver införa scenarioplanering i framtidens hållbara samhällsbyggande; planera för det oväntade och inte besluta eller slå fast allt från början, liksom utvärdera kontinuerligt och prototypa som vi pratar mycket om på Tengbom. Vi behöver förbereda en process där planer kan ändras efter hand som omvärld, målgrupp, eller teknikutveckling förändrar behov och möjliga lösningar.”

Cecilia lyfte exempel på utmaningar om vi tänker statiskt, som det faktum att det inte alltid är de människor som flyttar in som området ursprungligen planeras för och att vi inte har flexibilitet i nyttjandet av ytor i bostäder, stadsdelar, eller planeringsprocesser som kan möta upp detta. Eller att klimatvänligt byggandet styrs av lagar och markanvisningsavtal som relaterar till låg energiförbrukning. Något som inte förbereder oss på att solenergi kommer vara hälften så dyr som konventionellt producerad el om 3-6 år när husen är klara. Om energin är billig, förnyelsebar och egenproducerad när byggnaden sätts i drift är det mer klimatsmart att inte använda mycket material med enorma materialflöden. Likaväl det faktum att glas med ny teknik klarar solinstrålning och värmeförluster mycket bättre medan vi är fast i små fönster på grund av förlegade energikrav med avkall på utblick, dagsljus och fasadgestaltning.

Vision Rosendal, Tengbom
Visionsbild Rosendal. Illustration: Tengbom

Vidare lyftes vikten av variation, och inte bara på ytan. Idag syns explosion i stadsutvecklingsprojekt av småskaliga, varierade tak och fasader, medan variationen bakom ytan är lägre än någonsin. Det skapar ett homogent icke-flexibelt boende som inte är socialt hållbart. Istället efterfrågades ett fokus på fler lägenhetsstorlekar, bredare målgrupper och inte bara yteffektiva kompakta bostäder.

”Vi behöver bygga mer variation i innehållet, mer heterogena, anpassningsbara bostäder avseende målgrupper, upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar, funktionalitet, ytor och standard. Samtidigt måste vi fokusera på en medveten verktygslåda för variation i stadsmiljön i det långsamma tempot, den nära skalan. I sockelvåningar, entréer och mötet med det publika rummet. Inte bara variation ur fågelperspektiv,” sa Cecilia.

Avslutningsvis uppmärksammades de 15 procent som lider av rådande bostadsbrist i Sverige. De människor som står utanför bostadsmarknaden, utan råd att efterfråga en ny bostad. Socialt hållbart bostadsbyggande måste möta denna målgrupp. Här krävs tydliga värderingar och politiska åtgärder. Lösningen är inte nybyggda kompakta, oflexibla bostäder med låg kvalitet och kortsiktigt perspektiv. De är fortfarande för dyra, och ändå inte långsiktigt hållbara för människor, stadsmiljö eller klimat.

Panelsamtalet lockade publiken till skratt, applåder och nickande medhåll. Intressanta diskussioner kring temat fortsatte efteråt med besökare i vår monter.

Uppsala Skräpkör är en installation av Uppsala kommun med kampanjspråket: ”Tillsammans kan vi göra Uppsala renast”.

Framtidens forskningslabb invigt

2016-09-06

I måndags invigdes det levande labbet och forkskningshuset HSB Living Lab. Här bor studenter och forskare samtidigt som studier sker live för att skapa kunskap och lärdom kring framtidens hållbara boende.

Under invigningen bjöd alla 12 samverkanspartners på olika aktiviteter i huset, samt berättade om de olika forskningsprojekten som pågår. Vår ansvarige arkitekt, Peter Elfstrand, uttryckte de (om man får spekulera lite) snart bevingade orden ”Vi har nycklarna till huset”, och menade förstås att det är ett annorlunda projekt för oss som arkitekter där arbetet i högsta grad fortsätter trots att den fysiska byggnaden är klar och inflyttning har skett.

Ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, talade under invigningen, och sa bland annat:

”Utvecklingen av Sveriges forskning är oerhört central för landet. Genom detta goda exempel på en öppen forskningsarena, ges nu möjligheter till att snabbare få ut viktiga bostadsinnovationer på marknaden. Min förhoppning är ett fler tar efter denna samverkansform och satsar på framtidens gods boende.”

Den som är nyfiken på projektet kan läsa mer här.