Arkiv per måndad juni 2016

Våra parklets sprider sig

2016-06-30

”San Francisco har kommit till Torsgatan”, skriver Vi i Vasastan den 30 juni. Här har Bonniers konsthall nämligen beställt en soltrappa enligt vårt koncept om små urbana mikroparker, eller biotoper.

Katarina Pelinska, landskapsarkitekt på Tengbom förklarar konceptet:
”Det handlar om att man bygger om en del i det offentliga rummet och gör en publik anläggning. Traditionen kommer från San Francisco där man sedan länge har byggt om och nyttjat parkeringsplatser.”

Förutom de två soltrappor som finns på Odenplan och nu även på Torsgatan, planeras det för en ytterligare från Malmskillnadsgatan ner till Sergels torg, skriver Vi i Vasastan i samma artikel.
Vår ursprungliga parklet är, oss veterligen, den första i världen som erbjuder en lösning för hantering av dagvatten. Idén bygger på funktionaliteten i så kallade gröna gator, ett svackdike fyllt med vegetation längs trottoarkanten. Fördröjningen i diket reducerar avrinningsvolymen samtidigt som vegetationen fångar upp miljöfarliga partiklar, och resultatet är mindre och renare dagvattenutsläpp.Mikroparken som vi uppförde utanför kontoret på Katarinavägen donerades till Stockholm Stads Trafikkontor, men konceptet lever uppenbarligen vidare, vilket vi är glada över att se.

Kolla även in vår tillfälliga Pop Up-park på Humlegårdsgatan.

Relaterat

Reflektioner från Arkitekturbiennalen i Venedig

2016-06-25

Den 15:e internationella Arkitekturbiennalen i Venedig invigdes officiellt den 28 maj. Temat för i år är  ”Reporting from the front” och satt av curator Alejandro Aravena. Här är arkitektens problemlösande roll i samhället central. Alma Jacobson från Tengbom var på plats under invigningsveckan.

Själv menar den chilenske arkitekten Alejandro Aravena att biennalen till skillnad från tidigare år inte bara är en utställning ”av arkitekter för arkitekter” – utan berör alla engagerade i den samhällspolitiska debatten. Så vad möts vi av? Intrycken är mäktiga, känslofulla och rörande – för att inte i vissa fall säga upprörande! Dagens globala utmaningar som naturkatastrofer, krig, migration, samhällsklyftor, fattigdom, bostadsbrist och städernas framtid konfronterar en som betraktare.

Detta är också frågor som berörs i biennalens första paneldebatt, ”Meetings on Architecture. Här samtalar Aravena med arkitekter som Rem Koolhaas och Norman Foster och de säger en del vettiga saker, som att inkludera invånarna i samhällsdebatten, att skapa städer som är tillgängliga för alla med varierade publika inkluderande platser att vistas på. De uppmärksammar hur få framsteg vi faktiskt gjort sedan den första FN-kongressen hölls för 20 år sedan. Publiken uppmanas att stärka sina röster och ta en mer aktiv roll i påverkansarbetet, för städers uppbyggnad är ett av många bra verktyg för att bekämpa orättvisor i världen, menar en representant från Grupo EPM (Empresas Públicas de Medellín). Allt gott så långt, men det finns en enorm rosa elefant i rummet och det är till slut en ung arkitekt från Egypten som uppmärksammar det alla frågat sig: Hur kommer det sig att en panel som talar om jämlikhet, rättvisa och att inkludera alla i debatten består av åtta män? Frågan besvaras aldrig, men hen som ställde den får stående ovationer, varpå debattens innehåll känns något mindre genuint. Så mycket för att leva som man lär.

In Therapy
In Therapy

Sverige medverkar i den gemensamma nordiska paviljongen, i år arrangerad av ArkDes och curerad av chilenaren David Basulto, grundare och chefredaktör på ArchDaily. Utställningen heter ”In Therapy – Nordic Countries Face to Face” och här illustrerar Basulto den Nordiska samhällsmodellen och dess arkitektur med hjälp av Maslows behovstrappa. Denna är uppbyggd fysiskt i paviljongen i form av en gigantisk träpyramid, en utställningsarkitektur signerad Marge.

In Therapy

”Även om det på ytan kan verka som att vi befinner oss högst upp i pyramiden och visserligen har löst alla grundläggande behov så står vi fortfarande inför svåra utmaningar”, säger Basulto.

Och det är på sätt och vis lätt att hålla med, det finns fortfarande många sätt på vilka vi kan utmana vår egen arkitektur. Utmana gjorde inte grannpaviljongen och landet Danmark.  De visade snarare prov på ett egocentriskt navelskådande perspektiv som var svårapplicerat på det övergripande temat genom att uppvisa fysiska modeller från 75 danska kontor. Framstående arkitektur i all ära, och imponerande på sitt sätt, men på andra opassande på en biennal som handlar om budskap större än yta. Men majoriteten av deltagarna upplevs ändå adressera temat och beröra de större frågorna. Vi ser bland annat förslag på alternativa konstruktionsmetoder och byggnadsmaterial, klimatsmarta lösningar, nya typer av infrastruktur, och mycket mer.

Som arkitekter måste vi vara beredda att ta striderna vid frontlinjen och hitta nya vägar att leverera kvalitet i en omgivning som ständigt utmanar oss vad gäller tid, pengar och formaliteter. Och det är just vid frontlinjen, vid ytterligheterna, som vi bäst kan lösa problem och skapa en gestaltad livsmiljö som faktiskt gör skillnad. Biennalen lämnar en i ett provocerat men hoppfullt tillstånd.

Relaterat

En ny bostadspolitik – men grundat på vilka värderingar?

2016-06-23

I veckan kom regeringens förslag på hur man ska öka bostadsbyggandet och lösa den bostadskris som finns i Sverige och som innebär att 700 000 nya bostäder behöver byggas innan 2025. Vi efterfrågar mer fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor, samt ifrågasätter vilka värderingar som ska ligga till grund för framtidens bostäder. Låt oss lära av historien.

Efter havererade samtal och alliansens olyckliga avhopp borde man kanske vara tacksam över att det lades fram hela 22 stycken förslag, men innehållet i dessa visar fortfarande att Sveriges folkvalda inte förmått axla ansvaret att hjälpa sina väljare till en så grundläggande livskvalitet som ett bra hem för alla, och samtidigt ta ansvar för en långsiktigt hållbar stadsutveckling för kommande generationer.

Mycket kunskap finns i vår historia, där otaliga utredningar upprepade gånger konstaterat behovet av rationellare produktion med större upprepning och samtidigt skenande byggkostnader. I perioder har man fått fart på byggandet av nya bostäder, vilka dock blivit för dyra för de som verkligen behövt dem. Vi har gått från ”Eländiga bostäder skapa eländig befolkning” (1859) till ”Bostadsfrågan är tvifelsutan ett kompliceradt problem” (1912). På 1940-talet konstaterade man att marknaden inte kunde finansiera långsiktiga och goda bostäder åt alla, det vill säga de med liten plånbok. Staten tog så över finansieringsansvaret, vilket de i princip behöll till krisen på 90-talet. Om vi tar med oss erfarenheterna från historien och samtidigt förmår att blicka framåt, mot den värld vi kommer att stå i om 10, 30 eller 50 år blir det tydligt att bostadspolitiken idag kräver helt nya tag.

Vi tror inte att den framtida världen mäktar med att låta marknaden bygga med regelverk, om än tillfälligt, som sätts ur spel i syfte att främst minska byggkostnader. Det som kommer lida mest av konsekvenserna är långsiktiga kvaliteter som goda gestaltade livsmiljöer, samt funktionella, anpassningsbara och framtidsanpassade bostäder med hållbara material och med klimatneutrala lösningar. Bostäder som, och detta är det mest allvarliga, ändå kommer att vara för dyra för de som idag står inför den verkliga bostadskrisen. Nämligen de runt 15 procent som utan betydande inkomst eller kapital står utanför bostadsmarknaden; unga, nyanlända, stora barnfamiljer, ensamstående, sjuka och låginkomsttagare. Förenklade regelverk kommer inte att påverka dessa människors möjlighet att får råd med permanent tak över huvudet.

Det vi vill se nu är att politiken tar nya tag och tar ansvar för finansieringsfrågan avseende långsiktigt socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara bostäder. För alla. Samtidigt uppmanar vi till att på riktigt se över hur man ökar rörligheten på bostadsmarknaden och skapar förutsättningar för att bättre nyttja det befintliga beståndet. Att ta bort det övre uppskovsbeloppet gynnar troligen mer de som sitter på stora och dyra innerstadslägenheter och storstadsnära villor, samtidigt som uppskovsräntan gör uppskovet i sig väldigt dyrbart. En mer flexibel bostadsmarknad i stort och ett frigörande av mindre eller billigare bostäder borde i stället drivas på av en sänkt reavinstbeskattning.

I våra utredningar kan vi se att upp mot 150 000 bostäder torde kunna skapas i miljonprogrammets områden genom förtätning, påbyggnad av befintliga bostadsfastigheter och ombyggnad av outnyttjade komplementytor inom dessa. De bostäderna blir både billigare och i vissa fall snabbare att bygga då de inryms i eller nära befintlig struktur. Samtligt ger man dessa områden ett välbehövligt tillskott på fler lägenhetsstorlekar, andra upplåtelseformer samt skapar arbetstillfällen och underlag för samhällsservice och handel. Något som inte bara gynnar bostadsbristen utan också bidrar till integration och ökad sysselsättning – två andra stora samhällsutmaningar idag. Vi efterfrågar särskilt förslag som på allvar möter utmaningar genom att ta vara på möjligheterna till synergier i miljonprogrammets bostadsbestånd.

”Ta klimat- och hållbarhetsfrågorna på större allvar än vad som syns i de 22 punkter man nu presenterar. Ska vi bygga 700 000 nya bostäder måste dessa vara klimatsmartare än vi någonsin byggt tidigare.”

Slutligen ber vi våra folkvalda att ta klimat- och hållbarhetsfrågorna på större allvar än vad som syns i de 22 punkter man nu presenterar. Ska vi bygga 700 000 nya bostäder måste dessa vara klimatsmartare än vi någonsin byggt tidigare. Vi måste se längre än låg energiförbrukning och miljöklassning av byggnader. Framtidens energi är grön och förnyelsebar. Framtidens fönster håller ute kyla och solvärme utan att göra avkall på dagsljus. Därmed blir det andra aspekter som påverkar vårt koldioxidavtryck, liksom möjligheten att lämna över planeten till kommande generationer. Det vi istället måste börja prata om är materialflöden, tillverkning, transporter och livslängd för de material vi bygger med. Om själva mängden inbyggt material och dess miljöpåverkan under byggnadens hela livscykel, likaväl som den livsstil våra bostäder inrymmer.

Så låt oss åtminstone lära av historien att vi behöver börja prata om värderingar. Vad är viktiga värderingar för samhället idag och för kommande generationers samhälle? Vilka värderingar och vilka behov ska ligga till grund för hur vi gestaltar, finansierar, styr och driver fram framtidens hållbara samhälle?

Cecilia Holmström
Strategisk rådgivare, Arkitekt SAR/MSA

Cecilia Holmström är strategisk rådgivare inom bostads- och hållbarhetsfrågor på Tengbom. Hon är en flitig och välanlitad föreläsare och workshopledare inom bostadsfrågor, hållbar stadsutveckling, framtidens målgrupp och livsstil, värderingar och teknikutveckling. Hon har mångårig erfarenhet av stadsutvecklings- och bostadsuppdrag samt av miljonprogrammens utmaningar och möjligheter. Cecilia har också under flera år varit engagerad i forskningsuppdrag som ex HSB Living lab samt arkitekturens påverkan på materialflöden inom E2B2.

Texten publicerades ursprungligen av Fastighetsnytt den 27 juni 2016.

Relaterat

Välkommen Nicholas Hörlin!

2016-06-22

Äntligen är det officiellt att vår nya chef för Öresundskontoret är Nicholas Hörlin.

Öresundsregionen sprudlar av liv och här finns stor framtidstro ur ett näringslivsperspektiv. Inte minst med flera stora stadsutvecklingsprojekt på gång, från Helsingborgs H+ i norr, via Brunnshög utanför Lund med de världsledande forskningsanläggningarna Max IV och ESS, till Malmös Hyllie, Västra hamnen och Sorgenfri i söder – med hela Köpenhamn ett stenkast bort. Nicholas Hörlins roll, som chef över både Malmö- och Helsingborgskontoret blir bland annat att skapa en tydlig position för Tengbom i regionen.

Nicholas Hörlin är arkitektutbildad med specialisering mot projektutveckling och kommer senast från NAI Svefa.

Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund
Nicholas Hörlin, kontorschef Tengbom Öresund

 

”Rätt hanterat kan arkitektur ge projekt en boost och ett lyft. Bra arkitektur kommunicerar och ger projekten identitet, vilket adderar värde för alla intressenter. Det är en förflyttning på gång i branschen och här vill jag göra skillnad samt leda kontoret i rätt riktning”, säger han.

Den 1 september intar han sin nya roll. Läs mer i reportaget Tengbom bildar sammanslaget Öresundskontor i 8till5.

Relaterat

Ett samtal om Tengboms nya kläder

2016-06-21

En grafisk identitet är i ständig utveckling, menar Oscar Liedgren som tagit fram Tengboms nya grafiska profil. Det finns en djup och intressant historia bakom denna, så vi gräver lite i processen och tillkomsten. Oscar svarar.

Oscar Liedgren
Oscar Liedgren

Tengbom har inte bara fått en ny grafisk profil, utan ett nytt sätt att föra sig och tala på. Berätta varför detta går hand i hand.

– Det är alltid spännande att undersöka hur en bransch i stort kommunicerar. Det är en chans att kartlägga typiska sätt att visa upp sig på. När vi påbörjade det här jobbet tittade vi på mellan 150 och 200 arkitektkontor. Ganska snabbt blev det klart att det fanns visuella likheter mellan många, det var inte oväntat. Vad som däremot var mer slående vara att många firmor undvek att berätta något intressant om projekten. Vi bestämde oss då för att Tengbom ska bli bäst på att levandegöra sina projekt på alla sätt och vis, och där är form och språk lika viktigt. Därav förändras hela sättet som Tengbom för sig på och målet är förstås att engagera en större och bredare publik, eftersom arkitektur berör oss alla på olika sätt. Utmaningen låg i att hitta sätt att engagera läsaren och betraktaren genom att berätta mer: Hur gick det till när vi fick uppdraget? Vilka var med i processen? Vilka olika typer av kompetenser krävdes? Stötte vi på problem? Berättelserna ska och får väcka känslor!

Den grafiska profilen har genomgått en förändring, om än en försiktig sådan. Varför en ”utveckling” snarare än en total omstart?

– Massor av saker var redan bra på Tengbom. Ibland står ett företag inför en total renovering, där allt – organisation, ägande och namn – är nytt. Det är inte fallet för Tengbom. Snarare handlar det om att förbättra varje aspekt. Det speglas i ambitionen att vilja vässa alla verktyg i den grafiska verktygslådan, snarare än att slänga ut allt och börja om.

Tengboms nya logotyp
Tengboms nya logotyp

Vad är viktigt att ta hänsyn till i processen när man gör en varumärkesidentitet?

– Att lära känna och förstå en organisation är avgörande. Lika viktigt är att förstå hur branschen fungerar och kommunicerar. Men det gäller att inte “drunkna” i sin förståelse. Något av det viktigaste man kan bidra med som utomstående är faktiskt den egna okunskapen. Alla dumma frågor man måste ställa: “Varför gör ni så här?”, “Måste det se ut så där?”, “Hur funkar det när ni gör på det där sättet?”. Hemmablinda självklarheter är svåra att upptäcka när man befinner sig mitt i en komplex värld.

På vilket sätt har Tengboms medarbetare varit involverade?

– Att utveckla en identitet är ett kollaborativt arbete. Tengboms medarbetare har hela tiden varit i centrum för det här arbetet. Dels har marknads- och kommunikationsavdelningen hållit i taktpinnen, dels har vi haft flera avstämningar med ledningsgruppen och styrelsen. Men bäst av allt var den workshop vi hade när representanter från alla kontor bidrog med sina perspektiv och fullkomligt överväldigade oss med bra idéer. Här finns stoff för fem år framöver!

Tengbom har fått ett eget typsnitt, Tengbom Scandia. Vad är bakgrunden till detta?

– Tengbom Scandia bygger på ett befintligt typsnitt, men har byggts ut med egna varianter och egenskaper. Att få ett eget typsnitt är lite som att få en handstil. Den har också ett tydligt släktskap med logotypen vilket gör att man redan på bokstavsformen börjar “höra” Tengboms röst.

Oscar Liedgren visar upp delar ur vårt nya typsnitt Tengbom Scandia.
Oscar Liedgren visar upp delar ur vårt nya typsnitt Tengbom Scandia.

Hur ser du att Tengbom kommer att växa in i den nya ”kostymen”?

– Bra fråga! Det är ju egentligen nu det riktiga arbetet börjar. Det finns goda förutsättningar för att ständigt växa och förändras i den nya kostymen, den är inte snäv och figursydd för ett enda ändamål. Vi vill ju inte att Tengbom hela tiden ska låta på samma sätt eller att projekten ska stöpas i samma form. Ni gör så mycket fantastiskt på Tengbom. Min förhoppning är att identiteten gör det möjligt att sprida det till många fler.

Oscar Liedgren Studio och copywriter Mattias Jersild har samarbetat med Tengbom i utvecklingen av den grafiska profilen och tonaliteten sedan våren 2015.

Relaterat

Sommarfest i Hyllie

2016-06-17

Ingen anledning är för liten för en fest, men när det kommer till att inviga ett nytt kontor – då går vi Tengbomare all in.

För att fira våra nya egenritade lokaler på ny adress i Hyllie bjöd vi i Malmö in kunder, samarbetspartners och bransch kollegor till en härlig sommarfest. Fokus låg på en bra stämning, god mat och dryck, samt bra musik. All mat levererades av lokala små innovativa verksamheter. Bland annat serverade Nordic Street Food sina berömda sparriswraps ur sin Food truck ute på gatan, och Köld bjöd på försvinnande god vegansk glass i spännande smaker som svartpeppar och kålrot. Allt vi serverade var vegetariskt och målet var att generera så lite sopor som möjligt. Vi hade även en liten giveaway på det gröna temat, levererad av en av odlarna från Stadsbruk som sysslar med halvkommersiell odling precis utanför kontorets fönster. Alla besökare fick med sig en egen planta hem och kunde välja mellan grödor som kikärtor, gula vaxbönor och italiensk sallat.

Under kvällens början kunde våra gäster delta i några seminarier. Bland annat gästade vår vd Johanna Frelin för att tala om fyra starka samhällstrender starkt influerade av digitaliseringens framfart som påverkar vårt sätt att bygga framtidens städer och hus. Christine Hammarling pratade om framtidens vårdarkitektur och uppmärksammade att vi som arkitekter måste ta en mer omfattande roll och bli projektens totalrådgivare. Själva bjöd vi på samtal om vårt eget kv Hermod och Hyllie som utvecklingsområde.

Vi hade en supertrevlig kväll som bjöd på underbart väder för att njuta av utsikten på takterrassen.

Relaterat

Tengbom är Skandinaviens mest innovativa arkitektkontor

2016-06-14

Fast Company har listat världens mest innovativa företag. I kategorin Arkitektur ligger Tengbom på fjärde plats, som enda skandinaviska kontor på listan.

I motiveringen som lyder ”För utvecklingen av framtidens arkitektur i realtid,” hänvisar magasinet till Tengboms design av framtidens boende i olika flexibla format. Bland annat lyfts forskningsprojektet HSB Living Lab som Tengbom deltar i. Här kommer forskning att ske i realtid under de tio kommande åren. Modulerna för bygget håller nu på att monteras och inflytt för studenter, forskare och labbpersonal sker under våren.

Johanna Frelin, vd för Tengbom, även hon med ett stort engagemang för framtids- och digitaliseringsfrågor. Nyligen rankades hon som tredje mäktigast i design- och arkitektursverige av Tidskriften Rum. Dessförinnan har hon utsetts till årets vd.

– Vi har varit innovativa i 110 år. Men för att lyckas med det måste man uppfinna sig själv om och om igen. Vi lägger stort fokus och kraft på att göra tidlös arkitektur, men även det är ett tillstånd som förändras hela tiden. Därför tänker vi nu mycket på framtiden, vad det är för människa som ska leva i det digitaliserade samhället och hur bör exempelvis en skola eller ett sjukhus fungera. Vi måste planera våra städer utifrån den förändring som sker i och med tekniken, säger Johanna Frelin.

Tengbom är ett av Nordens största arkitektkontor med omkring 550 anställda på tolv kontor i Sverige och Finland. Att svensk arkitektur uppmärksammas internationellt är viktigt och bra för hela den svenska arkitektbranschen. Det är ett kvitto på att svensk arkitektur är en vedertagen exportvara.

Relaterat

HSB Living Lab undersöker 3D-printade fasader som bryter ner buller

2016-06-12

Att hitta nya lösningar för att hantera buller från vägar, järnvägar och liknande är avgörande när vi jobbar med förtätning av städer. I forskningsarenan HSB Living Lab undersöker vi hur 3D-printade fasader kan bryta ner ljud så att vi kan bygga på platser som tidigare varit omöjliga.

Det finns gott om verktyg för att skapa rätt typ av akustik i innemiljöer. Men hur kan vi applicera samma teori utomhus? Idag är många platser i staden klassificerade som olämpliga att bygga på, medan höga bullerplank döljer en del andra. Genom att utveckla 3D-printade fasadlösningar som bryter ner specifika frekvenser skulle nya byggnader själva kunna möta bullerproblematiken.

3D-printade fasader
Foto: Felix Gerlach

Inspiration från naturen

I nära samarbete med arkitekter och producenter utvecklade vi tre fasadkoncept baserade på olika idéer för att hantera ljud. 3D-printteknik ger möjlighet att jobba med volym, vilket är en förutsättning för att bryta ner ljudfrekvenser. Inspirationen bakom koncepten kommer både från naturens egna akustiklösningar och från befintliga fasadtopologier som tegel. Ett av koncepten, vars form påminner om en skyddande bark, ska nu printas och testas utifrån tre parametrar: akustik, brand och hållfasthet. Materialet är en förnyelsebar plast med fiberblandning. En viktig aspekt av projektet är utformningen av fasaden i moduler som är enkla att producera och montera ihop och som har lång hållfasthet. Varje cell är ihålig för att reducera kostnader, och kan bli fylld med akustikmaterial utefter behov.

Projektet driver kunskap och debatt om hur man kan använda 3D-printing som fasadteknik för att möta bullerproblematik på ett hållbart, effektivt och formstarkt sätt. Genom den här typen av innovativa lösningar kan en förtätning av staden ske. Men staden kommer också att kunna erbjuda en mer hälsosam ljudmiljö.

Relaterat

”Låt inte förlegade lagar och regler kriminalisera branschen”

2016-06-10

Digitalisering är nyckelordet när vi ska framtidsanpassa fysiska lösningar och tjänster som påverkar våra bostäder och livsmiljöer. Risken när inte regelverket hänger med samhällets snabba utveckling är att medborgarna tar lagen i egna händer för att skaffa sig något så grundläggande som tak över huvudet. Det menar Johanna Frelin, vd på Tengbom, som gärna vill provocera fram en förändring och då tar hjälp av den digitala revolutionen.

Hur håller man sig aktuell och uppdaterad i en värld som förändras i den takt vi ser idag? Hur kan vi bygga hus och bostäder som står flera hundra år framöver och är anpassade för framtiden?

Vi kan konstatera att förändring krävs, med tanke på att vårt samhälle till stor del fortfarande präglas av hur vi levde under industrialismen. Men de senaste 10-20 åren har vi sett en förändring från det linjära tankesättet och vi har utvecklat nya beteenden för bland annat hur vi handlar och agerar. Grunden till detta är digitaliseringen. Hastigheten idag skiljer sig markant från tidigare paradigmskiften och revolutioner. Som ett räkneexempel brukar jag ta tiden det tar för en produkt att bli en ”massteknik”, vilket man klassar något som nått 50 miljoner användare. För teven tog det 13 år. Internet tog fyra. Endast 88 dagar – ! – tog det för Angry Birds att nå 50 miljoner spelare.

Framtidens bostäder bör givetvis anpassas för framtidens kunder, dagens unga generation, som inte pallar vänta på att något laddar, inte funkar eller är otillgängligt. Då finner de en annan lösning eller leverantör! Dessa unga går under namnet Den värderingsstyrda generationen, och de växer upp med helt andra värderingar än vad deras föräldrar hade. Hierarki betyder inget för dem. Hela sitt liv har de fått höra att de kan bli vad de vill. De förväntar sig mobilitet, flexibilitet och saker on demand. De tycker att för mycket prylar tynger ned deras snabba livsstil och de är inte intresserade av ägande i samma utsträckning som föräldrarna. Till exempel vill de säkert ha en bostad on demand. Normen är att dela, om det så gäller bilen, bostaden eller hunden.

Inom 20 år kommer vartannat jobb att vara automatiserat, vilket är en utmaning för alla, men verkligheten för den unga generationen. De kommer att behöva vara mycket mer flexibla och säkert följa sina microjobb världen över. Detta förutsätter även andra typer av hyresformer av bostäder än vi ser tillgängliga idag.

Frågan vi måste ställa oss är om vi är redo för denna generation och digitaliseringen. Hur går vi från att vara en dinosaurie till en Angry Bird?

The Internet of Things är inte längre något som går att förpassa som designskoleprojekt, utan en verklighet som i högsta grad påverkar hur vi lever. Det kommer att förändra hur våra hem fungerar, men också ser ut. Nanoteknikens intåg kommer likaså att påverka hur vi bygger och bor. Tekniken kommer att tvinga oss att ändra på byggnormer och framförallt kanske hur vi ser på hållbart byggande. Nanotekniken kan lagra energi, vilket kommer att vara grundläggande för den värderingsstyrda generationen som kommer att kräva förnyelsebar energi – utan beroendeförhållande med någon. Framtidens klimatsmarta hus kommer att vara egna ekosystem, med solpaneler och Teslabatteri. Frågan vi måste ställa oss är om vi är redo för denna generation och digitaliseringen. Hur går vi från att vara en dinosaurie till en Angry Bird?

På Tengbom tänker vi mycket på detta och hur vi kan förbereda för kommande generationer redan idag. Digitaliseringen handlar om mer än verktyg och tekniker, nämligen beteenden som driver utvecklingen. Sverige ligger nästan först i digital utveckling och vår bransch måste hänga med i denna resa för att vara relevanta och inte minst för att kunna utbilda våra uppdragsgivare i framtidens utmaningar och möjligheter.

Vi gör detta på Tengbom genom att forska i beteenden som har att göra med bostaden, men även framtidens kontor. Vi är själva försökskaniner i två kontorsprojekt där vi utvärderar, analyserar och experimenterar oss fram till vad som är steget efter ”aktivitetsbaserat” och även stegen efter det. Likadant har vi ritat realtidslabbet HSB Living Lab, ett samarbetsprojekt med bland andra Chalmers och HSB där forskning sker på studerande hyresgäster under perioden som de bor i huset.

Avslutningsvis måste vi acceptera tekniken och ta hjälp av den för att komma fram till smarta och agila lösningar. För att åstadkomma en förändring på bostadsmarknaden och för att kunna påverka bostadsbristen behöver vi snabbare beslutsprocesser och flexibla regler som inte bygger på normer och värderingar som härstammar från 50-talet. Vi behöver regelverk som är anpassade för förutsättningar som den nya tekniken ger. Jag önskar att vår bransch inte går i samma fälla som vi sett bland annat media- och taxibranschen göra, för att de inte är redo att ändra sina lagar och regler. När dessa inte anpassas för samtiden förlorar de sin relevans och när de inte heller förankras hos medborgarna blir vi omedvetet kriminella genom att utan kunskap exempelvis ladda ned musik och film, eller genom att samåka. Dagens tankesätt och beteendemönster följer en logik som inte är likvärdig med de uråldriga lagar och regler som omger oss. Så det är mitt instick till politiker och makthavare där ute, hjälp oss att kunna hänga med i samtidens snabba förändringar.

Artikeln publicerades ursprungligen i tidningen Fastighetssverige 2/2016.

Relaterat

Fritz och Magnus om vinnande arkitektur

Fritz Olausson och Magnus Almung står bakom bland annat hyllade Alingsås tingsrätt. Hemligheten bakom succén är kreativitet, kunskap och en obändig vilja att skapa konsekvent och relevant arkitektur. Helt klart ett vinnande koncept.

Fritz Olausson och Magnus Almung, arkitekterna bakom bland annat Alingsås Tingsrätt.
Fritz Olausson och Magnus Almung, en vinnande arkitektduo.

Ni har jobbat tillsammans länge. Vad gör er till ett vinnande team?

– Vi har faktiskt jobbat tillsammans i 30 år nu. Inte i alla projekt men ofta. Jag tror att det fungerar så bra för att vi kompletterar varandra, säger Fritz Olausson.
– Ja, får en av oss en idé förstår den andra snabbt och vi kommer vidare nästan direkt. Sen är det roligare att jobba ihop, man har någon att diskutera med och det berikar projektet med olika infallsvinklar, menar Magnus Almung.

Vilka är era starka sidor?

– Fritz är kreativ och vill prova saker ett varv till, säger Magnus.
– Magnus har stor materialkunskap. Det är väldigt roligt att diskutera detaljer med honom. Han har som ett referensbibliotek i huvudet, kontrar Fritz.

På tal om vinnande, ni vinner ju priser men vad är ”vinnande arkitektur” för er?

– Det finns huvudsakligen två typer av arkitekturtävlingar, antingen tävlar man om att få ett uppdrag eller så tävlar det färdiga projektet om ett pris. Uppdraget om Alingsås tingsrätt var inte en tävling i egentlig mening men utvecklades lite åt det hållet, säger Magnus.
– Sedan blev huset nominerat till Plåtpriset och det var så klart en bonus men inte något vi tänkte på medan vi ritade. Vi ville använda materialet på det bästa sättet och det var viktigt för oss att utformningen var genomarbetad och konsekvent. Och det föll juryn i smaken, berättar Fritz.
– Vinnande arkitektur kan också vara att rita hus som berör, det är viktigt. Vi vill att folk ska gilla det vi gör men man kan inte bara göra det enkelt för sig och rita pastischer hela tiden. Det måste finnas något av samtiden i arkitekturen också, flikar Magnus in.

Vad är egentligen meningen med tävlingar?

– Det kan finnas flera anledningar. Man kanske vill få uppmärksamhet och vill åt en speciell utformning, eller så vill man vinna opinion för sitt projekt. Plåtpriset delas ut för att branschen vill visa på bra tillämpning av materialet. Vi var lite förvånade över att vi fick det. Men glada så klart, säger Fritz.
– Vi ritar gärna hus med mycket uttryck och det här är ett väldigt fint projekt med en fin spänning mellan det gamla och det nya, konstaterar Magnus.

Hur ska man tänka om man vill vinna?

– Man får tro på sig själv och sin idé och göra den så bra man kan, menar Magnus.
– Det är bra med erfarenhet men man ska vara nyfiken och prova udda och ovanliga saker också. Det får inte vara för mitt i fållan, säger Fritz.
– Nej, det är roligt om man kan göra något nytt utan att det blir för sökt för sakens skull, fortsätter Magnus.

Vilken var den största utmaningen med Alingsås tingsrätt?

– Den största roliga utmaningen var att hitta en form vi trodde på. Vi ritade två förslag, ett mer traditionellt och ett djärvare. Och de var intresserade av det senare. En annan utmaning var att behålla något av kontrollen när totalentreprenören kom in. Då får man visa sin kunskap, skoja och charma dem om vartannat. Då är det bra med både social kompetens och erfarenhet, menar Fritz.
– Ja, det finns alltid nya utmaningar när man håller på med ett projekt. Ibland kan det vara spännande formmässiga utmaningar, men ibland handlar det om deppigare saker som till exempel nedskärningar i budgeten, säger Magnus.

Alingsås tingsrätt omtalas som ett projekt värdigt Kasper Salin-priset. Vad tror ni om era chanser?

– Det är så klart jätteroligt att höra. Men det finns många värdiga projekt så det är omöjligt att säga något om chanserna, säger Fritz.
– Det är alltid fint att bli hyllad, nominerad eller få priser. Man får en bättre plattform att stå på och man har något att visa för nya beställare, vilket ger mer pondus. När vi fick Plåtpriset kändes det väldigt roligt eftersom så många hade uttryckt sig negativt om projektet. Då var det lite extra värdefullt att någon tyckte om det när det var klart, avslutar Magnus.

Läs mer om Alingsås tingsrätt – En monolit i zink – här.

Relaterat